Uppsatsens syfte är att undersöka om och vilka anpassningar i hemmet människor har gjort för att arbeta hemifrån under pandemin covid-19. Dessutom undersöks huruvida detta i sådant fall påverkat upplevelser av och känslor för hemmet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod som tillämpats genom 15 stycken semistrukturerade intervjuer med människor som berörts av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om att arbeta hemifrån. Resultaten från intervjuerna belyses ur ett teoretiskt ramverk som baseras på en modell för platsers betydelse samt boundary management theory vilket innefattar taktiker för gränsdragningar i hemmet. Resultatet visar att människor har anpassat sina hem och även sig själva. Dels har de anpassat sina hem fysiskt med objekt som förknippas med kontorsarbete, dels har människors tidsperspektiv påverkats och temporala strategier har använts. Hemmets nyskapade dualism i form av att vara både hem och arbetsplats har påverkat människors känslor på olika sätt. Sammantaget har hemmet upplevts som positivt i samband med hemarbete, men inte uteslutande.

The production of food has increased over time due to modern agriculture methods. However, thisincrease has partly occurred at the expense of environmental and human health. There are severalenvironmental labels for food products, both at national and international levels, that try to create amore environmentally and socially sustainable agriculture by going beyond current legislation. Thisinvestigation is based on an analysis of rules connected to coffee, cacao and coconut oil for theenvironmental labels: EU Organic, Fairtrade, KRAV, Rainforest Alliance and UTZ. The purpose is toinvestigate if these environmental labels have rules that can contribute to an agricultural system withinthe planetary boundaries and also fulfill social conditions for a basic standard of living. The analysisof rules has been done based on the planetary boundaries and social conditions from the doughnuteconomics model. The five environmental labels have rules that can contribute to a more sustainableagriculture in different ways, but none of them cover all the planetary boundaries and socialconditions. Nor can they assure that none of the planetary boundaries won’t be exceeded since no oneknows exactly where the thresholds are. The environmental labels can be combined since they, tosome extent, have rules for different areas. Today, several combinations of environmental labels existon coffee, cocoa and coconut oil. The combination that occurs most often based on a sample in Coopsonline store is: EU Organic, Fairtrade and KRAV. This is not the combination that covers the greatestnumber of planetary boundaries and social conditions based on the result of this study, but it coversthe most problematic environmental and social aspects connected to production of coffee, cocoa andcoconut oil. / Produktionen av mat har ökat till följd av det moderna jordbrukets metoder, men denna ökning har iflera fall skett på bekostnad av miljö och mänsklig hälsa. Både nationellt och internationellt finns ettflertal miljömärkningar för livsmedel som driver på utvecklingen av ett mer miljömässigt och socialthållbart jordbruk genom att gå längre än nuvarande lagstiftning. Denna undersökning baseras på engenomgång av miljömärkningarna: EU ekologiskt, Fairtrade, KRAV, Rainforest Alliance och UTZregler kopplat till kaffe, kakao och kokosolja. Syftet är att undersöka om miljömärkningar har reglersom kan bidra till ett jordbruk som håller sig inom de planetära gränserna samtidigt som socialavillkor för en grundläggande levnadsstandard uppfylls. Regelgenomgången har gjorts utifrån deplanetära gränserna och sociala villkoren i donutekonomin. De fem miljömärkningarna har regler sompå olika sätt kan bidra till ett mer hållbart jordbruk men ingen av dem har regler som beaktar allaplanetära gränser och sociala villkor. Miljömärkningarna kan inte heller säkerställa att de planetäragränserna inte kommer att överskridas då ingen vet exakt var gränserna går. Eftersommiljömärkningarna delvis har regler för olika områden kan de med fördel kombineras. Olikakombinationer av miljömärkningar förekommer på kaffe, kakao och kokosolja idag, den kombinationsom förekommer mest utifrån ett stickprov i Coops e-handel är: EU ekologiskt, Fairtrade och KRAV.Denna kombination täcker inte in flest planetära gränser och sociala villkor utifrån resultatet i dennaundersökning men kombinationen har regler som berör de mest problematiska miljömässiga ochsociala aspekterna kopplat till odling av kaffe, kakao och kokosolja. / <p>2021-06-04</p>

Syftet med denna undersökning är att bidra med den teoretiska förståelsen av hur chefer inom offentliga organisationer hanterar digitala aggressioner. Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats, där 10 chefer från olika offentliga organisationer har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställning, vilket även utgör studiens empiriska material. Intervjupersonerna är verksamma inom olika branscher, inklusive skola, socialtjänst, vård och omsorg samt polis. I denna undersökning har vi strävat efter att undersöka vilka strategier cheferna använder för att hantera och eventuellt förebygga de digitala aggressioner de möter. Resultaten från studien visar att cheferna använder både proaktiva och reaktiva strategier vid hanteringen av digitala aggressioner. De proaktiva strategierna innefattar närvaro, relationsbyggande och tydliga gränser. Att vara en närvarande chef innebär antingen fysisk eller psykisk närvaro. Relationsbyggande innebär att cheferna arbetar med att skapa positiva arbets- och professionella relationer med sina medarbetare samt externa parter. Vidare innebär tydliga gränser att sätta och upprätthålla klara gränser mellan privatliv och arbetsliv. En reaktiv strategi som framhölls var det sociala stödet. Detta innebär att cheferna söker stöd från kollegor på samma hierarkiska nivå för att hantera digitala aggressioner och främja välbefinnande på arbetsplatsen. / The purpose of this study is to contribute to the theoretical understanding of how managers in public organizations handle digital aggressions. The study employs a qualitative research strategy with an abductive approach, where 10 managers from various public organizations have been interviewed to address the study's aim and research question, which also constitute the study's empirical material. The interviewees are active in various sectors including education, social services, healthcare, and police. In this study, our aim has been to explore the strategies managers use to manage and potentially prevent the digital aggressions they encounter. The results of the study indicate that managers employ both proactive and reactive strategies in dealing with digital aggressions. Proactive strategies include presence, relationship-building, and setting clear boundaries. Being a present manager involves either physical or psychological presence. Relationship-building entails managers fostering positive work and professional relationships with their employees as well as external contacts. Furthermore, setting clear boundaries involves establishing and maintaining distinct boundaries between personal and professional life. One reactive strategy highlighted was social support. This involves managers seeking support from colleagues at the same hierarchical level to manage digital aggressions and promote well-being in the workplace.

Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.</p><p>Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare.</p><p>När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån.</p><p>Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik. Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare. När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån. Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.

The aim of this dissertation is to describe and analyze how discourse as a theoretical and didactical concept can help in advancing knowledge about the teaching of mathematics in school. The dissertation has been written within a socio-cultural perspective where active participation and support from artefacts and mediation are viewed as important contributions to the development of understanding. Discourse analysis was used as a theoretical point of departure to grasp language use, knowledge construction and mathematical content in the teaching practises. The collection of empirical data was made up of video and audio tape recordings of the interaction of teachers and pupils in mathematics classrooms when they deal with problem-solving tasks, as well as discussions between student teachers as they engage in planning a teaching situation in mathematics. Discourse analysis was used as a tool to shed light upon how pupils learn and develop understanding of mathematics. The results of my studies demonstrate that discussions very often are located in either a mathematical or in an every-day discourse. Furthermore, the results demonstrate how change between every-day and mathematical language often takes place unknowingly. Also the results underline that a specific and precise dialogue can contribute towards teachers’ and pupils’ conscious participation in the learning process. Translated into common vocabulary such as speak, think, write, listen and read teachers and pupils would be able to interact over concepts, signs, words, symbols, situations and phenomena in every-day discourse and its mathematical counterpart. When teachers and pupils become aware of discursive boundary crossing in mathematics an understanding of mathematical phenomena can start to develop. Teachers and pupils can construct a meta-language leading to new knowledge and new learning in mathematics. / Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera hur diskurs som teoretiskt- didaktiskt begrepp kan bidra till att utveckla kunskap i och om matematik i skolan. Avhandlingen skrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där aktivt deltagande med hjälp av artefakter och mediering är viktiga bidrag till förståelsen. För att få syn på språket, kunskapen och matematiken i matematikundervisningen används diskursanalys som teoretisk utgångspunkt och metod. Data insamlingen består av video- och ljudbandsinspelningar av lärares och elevers samtal i ett matematikklassrum då de arbetar med problemlösning och lärarstudenters samtal när de planerar en undervisningssituation i matematik. Diskusanalys har använts som ett redskap för att upptäcka hur elever lär och utvecklar sin förståelse av matematik. Resultaten visar att i mina studier befinner sig samtalet ofta antingen i en matematisk eller i en vardaglig diskurs. Växlingen mellan vardagligt och matematiskt språk sker ofta omedvetet. I avhandlingen understryks att ett specifikt och precist samtal i matematik underlättar ömsesidig förståelse och kan bidra till att lärare och elever blir delaktiga i lärandet. Med hjälp av orden tala, tänka, skriva, lyssna och läsa skulle lärare och elever kunna interagera kring begrepp, tecken, ord, symboler, situationer och företeelser i den vardagliga och den matematiska diskursen och förståelse skulle lättare kunna äga rum i matematik. Genom att lärare och elever blir medvetna om hur de passerar diskursiva gränser både i matematiken och mellan matematik och vardag kan förståelse klargöras. Lärare och elever skulle kunna utveckla ett metaspråk som leder till ny kunskap och nytt lärande inom matematiken i skolan.

Bakgrunden till examensarbetet är att aktiviteter kopplat till den globala ekonomin samt tillväxt av denna har skapat en situation som i dagsläget inte uppfyller den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Lösningar för att minska den miljöpåverkan som sker idag samtidigt som ekonomisk tillväxt sker har kritiserats och istället föreslås ekonomier med låg eller ingen tillväxt. Med bakgrund till detta har forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt startat och examensarbetet genomförs hos ekonomiska modeller som är ett av projektets arbetspaket.Syftet med examensarbetet är dels att utreda hur en eventuell hållbarhetsproblematik med en fortsatt BNP-tillväxt ser ut för att avgöra om en konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet existerar. Syftet går också ut på att simulera en neoklassisk jämviktsmodell för att studera hur en sådan reagerar för olika tillväxtscenarier (tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt). För att avgöra detta studeras parametrarna BNP, konsumtion, investeringar, mängd kapital och mängd arbetade timmar. Tanken är att kartläggningen av en eventuell konflikt mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet i kombination med analysen av jämviktsmodellen ska kunna användas för att avgöra hur ekonomiska modeller som tar hänsyn till både den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet ska kunna utformas.Huruvida en konflikt mellan den ekonomiska och ekologiska dimensionen av hållbarhet existerar utreds med hjälp av en litteraturstudie. Vidare ställs den neoklassiska jämviktsmodellen inte upp från grunden, istället används en redan färdig jämviktsmodell för den finska ekonomin som sedan utvecklas efter förutsättningar i svenska data. Modellen simuleras mellan 1990-2035 för scenarierna tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt. Dessutom görs en simulering av nolltillväxt där arbetstiden successivt minskar.Litteraturstudien visar att en potentiell konflikt mellan den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet existerar. Simuleringarna för den neoklassiska jämviktsmodellen ger tillförlitliga resultat för parametrarna BNP, konsumtion och mängd arbetade timmar. Modellens stora svaghet är dock investeringar som avviker i jämförelse med data, något som antagligen också är skälet till att mindre avvikelser uppkommer för mängden kapital.Jämviktsmodellen och litteraturstudien diskuteras sedan och slutsatsen dras att den största svagheten hos den neoklassiska jämviktsmodellen är att den inte tar hänsyn till naturresurser (inklusive energi) som produktionsfaktor samt hur föroreningar påverkar dessa. Ett förslag som i sin tur tas fram utifrån slutsatserna är att uppdatera ekonomiska modeller (exempelvis jämviktsmodellen) för att inkludera naturresurser som produktionsfaktor så att modellerna även tar hänsyn till den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Resultatet av en sådan modell skulle sedan kunna användas för att kommunicera en optimal nivå på BNP och skapa konsensus mellan nationalekonomer, miljövetare och politiska beslutsfattare om hur en potentiell konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet kan hanteras. / The background to this master thesis is that the activities linked to the global economy and its growth has created a situation that currently does not uphold the ecological dimension of sustainability. Solutions to reduce the environmental impact of today while economic growth occurs has been criticized and instead economies with low or no growth have been proposed. With this in mind, the research project Beyond GDP growth have started. The master thesis is carried out for economic models which is one of the work packages within the project.The aim of the master thesis is partly to investigate the issue of sustainability with continued GDP growth to determine whether a possible conflict between economic and ecological sustainability exists. The objective is also to simulate a neoclassical equilibrium model for the Swedish economy to study its responses for different growth scenarios (growth, zero growth and negative growth). The parameters GDP, consumption, investment, amount of capital and amount of hours worked are studied. The idea is that the identification of a possible conflict between ecological and economic sustainability, combined with the analysis of the equilibrium model can be used to determine how economic models that take into account both the ecological and the economic dimension of sustainability could be designed.Whether a conflict between the economical and the ecological dimensions of sustainability exists is investigated with the help of a literature review. Furthermore, the neoclassical equilibrium model is not developed from scratch. Instead an already finished equilibrium model of the Finnish economy is used, which is then developed after prerequisites in the Swedish data. The model is then simulated in the time period 1990-2035 with scenarios for growth, zero growth and negative growth. Furthermore, a scenario of zero growth in which working hours are gradually decreases is simulated.The literature review indicates that a potential conflict between the ecological and the economical dimension of sustainability exist. The simulations of the neoclassical equilibrium model provides reliable results for the parameters GDP, consumption and amount of hours worked. The model's major weakness, however, is investments that differs in comparison with the data, which is probably the reason that minor deviations also occurs for amount of capital.The equilibrium model and the literature review are then discussed and the conclusion is made that the biggest weakness of the neoclassical equilibrium model is that it does not take into account natural resources (including energy) as a production function nor how pollutants affect them. A proposal which in turn is drawn up based on the conclusions is to update economic models (e.g. the equilibrium model) to include natural resources as a production factor so that the models also take into account the ecological dimension of sustainability. The result of such a model could then be used to communicate an optimal level of GDP and create consensus among economists, environmental scientists and policy makers about how a potential conflict between economic and ecological sustainability can be managed.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling. För att erhålla data genomfördes fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma på HVB-hem och en kvalitativ intervju med två tillsynsinspektörer från IVO. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begreppen psykosocial utveckling, motivation och gränssättning och visar att ungdomars behov för att utvecklas psykosocialt består av individuell vård, delaktighet, gränssättning samt verktyg att hantera och skydda sig själva. Vidare visar resultatet att det förekommer hinder och möjligheter i personalens handlingsutrymme för att uppnå detta. Personal upplever frustration över hur tillsynen utförs och anser att deras handlingsutrymme begränsas då personalen och IVO har olika syn på lagstiftningen och hur personalen ska behandla den problematik som ungdomar på HVB-hem uppvisar. En problematiserande diskussion förs angående ungdomars problematik, gränssättning och personalens handlingsutrymme i relation till tillsynens utförande och de två olika tolkningarna av lagstiftningen som delvis står i motsättning till varandra. / Youths in Residential Institutions (HVB-home) often have a problematic behavior and are in need of protection, security and boundaries. HVB-homes are through legislation required to provide care and treatment to counteract adverse development among the youth. The Inspection for Health and Care (IVO) supervise the HVB-homes. The purpose of this study was to interview staff at HVB-homes and Inspectors at IVO to investigate their perceptions of how care and treatment should be conducted. Furthermore the aim was to distinguish whether the legislation can be interpreted differently and what consequences this has for the care and the treatment for the youths regarding their needs for positive psychosocial development. To obtain data five qualitative interviews were conducted with professionals at HVB-homes and one with two inspectors at IVO. The result was analyzed according to the theoretical concepts of psychosocial development, motivation and boundaries. The result shows that to develop psychosocial maturity, young people need individual care, empowerment, boundaries and skills to control and protect themselves. Furthermore, it shows occurrences of both obstacles and opportunities in terms of the staff being able to provide the appropriate care for the youth. The staff experience frustration in the execution of the supervision and describe that they interpret the legislation differently from IVO. The staff express that they are unable to handle the youths at HVB-home. A problematizing discussion is conducted regarding the youths’ problems at HVB-homes, need of boundaries and the staffs’ ability to provide appropriate care in relation to the execution of the supervision and the two partly different interpretations of the legislation.

The purpose of this paper is to investigate segregation from an accommodation perspective. The essay questions how the residents of Ronna feel about their neighborhood and what they think of other people's views of their area. Our purpose is to conduct a qualitative study of whether or not individuals experience residential segregation in Ronna. The essay is based on qualitative interviews, which were conducted with five people who have lived in Ronna for at least five years and who define themselves as Assyrians/Syrians. To analyze our empirical data, we have used two theoretical perspectives. One by Westin and Elias &amp; Scotson, which is the theory about social groups - established and outsiders. The second theory explains how ethnic boundaries and enclaves occur. With the support of previous research, we highlight and define the fundamental factors causing segregation. After analyzing our empirical data, we concluded that residential segregation is a broad concept and that there are several factors that lead to segregation. The result of the study indicates that all informants thrive in their neighborhood and feel a solidarity and cohesion with each other. In Ronna the Assyrian/Syrian is a dominant ethnic community which has formed a strong “We” – group in their neighborhood. / Syfte med denna studie är att belysa boendesegregationen i Ronna ur de boendes perspektiv. Med stöd av några teoretiska perspektiv besvaras frågan om hur invånare i Ronna upplever sitt bostadsområde, samt hur de förhåller sig till andras uppfattningar och föreställningar om sitt område.Studiens syfte uppnås genom en kvalitativ studie om individers upplevelser kring boendesegregationen i Ronna. Uppsatsen är uppbyggd utifrån kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts med fem personer i åldrarna 30-45 som för närvarande bor i Ronna sedan minst fem år tillbaka, alla dessa individer definierar sig som assyrier/syrianer. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Den ena av dessa är det samhällsvetenskapliga forskningsinriktning som studerar sociala grupper - etablerade och outsiders, därefter har denna teori kompletterats med ett ytterligare teoretiskt perspektiv som redogör för hur etniska gränser och enklaver uppstår. Med hjälp av tidigare forskning belysas och definieras olika bakomliggande faktorer som kan orsaka boendesegregation inom ett bostadsområde. Analysen av intervjumaterialet visar att boendesegregation är ett omfattande fenomen där flera faktorer ger upphov till att segregation uppstår. Studieresultatet påvisar att i Ronna är assyrier/syrianer en dominerande folkgrupp som har skapat en stark vi-grupp i sitt bostadsområde. Samtliga informanter trivs bra i sitt bostadsområde, samt känner en stark gemenskap och tillhörighet.