The aim of this study is to explore questions regarding the concept of suffering and the relationship between a suffering world and a suffering God. The theology of Dorothee Soelle and Jürgen Moltmann are presented and then analysed through the feminist-theological lens of Rita Nakashima Brock and Rebecca Ann Parker. The feminist-theological perspective is used to highlight the theological strengths and weaknesses of Soelle and Moltmann. The issues of suffering can be found all through human history and across all religious views or life stances. Soelle and Moltmann show that to create a sustainable theology regarding suffering there needs to be an awareness of what image of God is presented. The conclusion of the study is that both Soelle and Moltmann use the term “apathy” throughout the theology that has been presented. The concept is regarded as a hindrance to forming and maintaining relationships and being able to sympathise with the suffering party. This hinderance is present both in the relationships between humans and between God and humanity. The focus of Soelle and Moltmann lies in the interpretation of God the Father and how the Father relates to the suffering of humanity. The importance of how the suffering of the Son is regarded is presented through the feminist theology of Brock and Parker. According to Brock and Parker, the church needs to examine how the suffering of Jesus is presented. If the suffering of Jesus is presented as an example of how suffering should be endured then the concept of Jesus willingly suffering might put pressure on the suffering individual to stay in the context that causes suffering.

Under stormaktstiden och tiden för det stora nordiska kriget, som utbröt år 1700, var relationen mellan kyrka och stat god. Det var också dessa två som satte premisserna över hur den övriga svenska befolkningen skulle leva ett religiöst liv i enlighet med den evangelisk-lutherska läran. Tidigare forskning har gett oss mycket information om vad förkunnelsens innehåll och syfte var under tiden för det stora nordiska kriget. Hur detta mottogs av karolinerna, d.v.s. de som följde med på Karl XII:s ryska fälttåg, och hur deras religiösa liv såg ut finns det emellertid inte lika mycket information om. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gudsbild och religiositet hos några av karolinerna under det stora nordiska kriget. Tanken är att se hur dessa kom till uttryck och hur karolinerna förhöll sig till detta under fälttåget i allmänhet och i förhållande till striden i synnerhet. Metoden är en kvalitativ textanalys av åtta karoliners dagböcker och memoarer. Det visar sig att karolinernas texter ger uttryck för en närvarande och agerande gud. En gud som hjälpte, räddade, belönade och straffade under både marsch och i strid. Relationen med Gud fanns både på ett kollektivt och ett individuellt plan, där den sistnämnda utmärker sig främst i kontexter i behov av räddning. Både behovet och hoppet om räddning verkar stamma från den tudelade synen karolinerna hade på sig själva som dels ett utvalt folk, men också som syndare. Religiositeten kommer också till uttryck genom deras gudsbild och hur de skulle få den agerande guden att handla till deras fördel eftersom det var en ömsesidig relation det handlade om. Karolinerna behövde i sin tur leva i enlighet med deras syn på ett kristet liv. Detta gällde både ur moraliska aspekter, upprätthållandet av en religiös praxis, samt erkänna Gud när han hade handlat väl mot dem.

<p>Svenska kyrkan befinner sig idag mitt i ett pulserande, modernt samhälle, där kyrkans position inte längre är så självskriven som den förut varit. Samtidigt som kyrkan ska följa med i tiden för att kunna erbjuda en verksamhet som passar dagens moderna sökare, är den också förvaltare av en tradition och ett budskap.</p><p>I denna uppsats har jag närmare undersökt, hur kyrkan idag presenterar det ofta laddade budskapet om synd, nåd, omvändelse och försoning. Forna dagars teologer var eniga om behovet av syndanöd, bekännelse, ånger och omvändelse, för att komma in i Guds förlåtelse. Detta budskap känns främmande för många idag, då flertalet av dåtidens ”synder”, tillhör ett normalt livsmönster.</p><p>I den inomkyrkliga diskussionen kring ämnet, är åsikterna spridda. Enligt en åsikt är dagens moderna människa mindre benägen att uppleva synd och skuld än tidigare generationer, och har därför svårare att komma nära det kristna budskapet och få Guds förlåtelse. Trots detta, fortsätter kyrkan att bemöta människors synd på samma sätt som under Luthers tid, istället för att försöka anpassa sig för att hjälpa dagens sökare att konfrontera sin synd, och få den sonad.</p><p>Andra menar att dagens stressade tillvaro gör att människor redan känner sig hårt ansatta av skuld och dåligt samvete, och att kyrkan ej bör belasta människor ytterligare med det traditionella syndabudskapet. Istället bör kyrkan gå in som en rogivande och läkande faktor i tillvaron.</p><p>De olika åsikterna i frågan faller tillbaka på olika inställningar till syndens ursprung och beskaffenhet, ett område som inleder denna uppsats i form av en historisk bakgrund; syndens historia. Diskussionen kan också speglas mot uppsatsens presentation av Svenska kyrkans ”marknadsföring” av budskapet; Lilla och Stora boken om kristen tro. Här finner vi ett budskap om synd och förlåtelse genom Jesus Kristus, även om behovet av ånger, syndanöd och omvändelse tonats ner jämfört med forna tiders budskap.</p> / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

<p>När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft – den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.</p><p>Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar. Eftersom det finns en viss förkunskap hos oss alla har den hermeneutiska metoden använts. Genom att läsa annan litteratur har stegvis ny kunskap kommit fram och byggts på, för att slutligen få en insikt i ämnet och därifrån kunna dra slutsatsen.</p><p>De bådas samexistens är fullt möjlig. Vetenskapen kan inte förklara allt och fram till den dag då de kan bevisa att Gud, eller den skapande kraften inte finns så finns det plats för båda. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vill en darwinist tro på Gud så är det fullt möjligt. Likaså gäller om en kristen vill acceptera de naturvetenskapliga förklaringarna till människans härstamning. Vetenskapen förklarar det vi har i vår empiriska upplevelsevärld och kristendomen förklarar det bortom - det transcendenta.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.

<p><em>Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?</em></p><p>Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.</p><p><em>Kyrkans roll?</em></p><p>När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.</p><p><em>Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?</em></p><p>Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".

<p>Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan <em>tänka </em>oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig. Det ontologiska gudsbeviset fick kritik av Gaunilo för sin användning av begreppet ”väsen”, som denne tyckte var alltför luddigt och svårhanterligt. Andra bevis och argument som tas upp i uppsatsen är det moraliska argumentet, det kosmologiska gudsbeviset och det analoga teleologiska gudsbeviset. Det moraliska argumentet menar att den moral som vi alla har inom oss grundar sig i en objektiv moralisk lag, som i sin tur är instiftad av Gud själv. Det kosmologiska gudsbevisets främsta förespråkare är Thomas av Aquino, och arabiska filosofer som gav sin version namnet Kalams kosmologiska gudsbevis. Båda dessa har sin utgångspunkt i att universum en gång började existera, och att det därför måste ha en orsak till sin existens (kausalitetsprincipen), alltså har någon/något skapat det med en avsikt. Det analoga teleologiska gudsbeviset kallas även designargumentet, och pekar på att eftersom hela tillvaron är så delikat utformad och anpassad så att liv kan uppstå och överleva, måste det finnas en skapare, en ”designer” bakom, och denna skapare är Gud. Den mesta av kritiken dessa argument fått grundar sig i att kritikerna ansett att premisserna varit ologiska, eller att dess förespråkare använt begrepp som varit irrationella och/eller oklara. Det begrepp som jag ändå fann mest logiskt var det kosmologiska gudsbeviset, då främst Kalams version. Detta eftersom jag anser att det inte går att argumentera mot kausalitetsprincipen. På frågan om det är väsentligt med ett bevis för Guds existens, måste jag ändå svara nej. Det må var en kul tanke att leka med; går det att bevisa att han verkligen finns? Men i slutändan så är det ändå så att den kraft som tron ger, övervinner alla logiska förklaringar och bevis.</p>

<p>Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ”feminismers” syn på könen och samhället.</p><p>Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ”kvinnlighet” författaren ger, samt hur denna ”kvinnlighet” konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter <em>Kvinnor som slår följe med vargarna</em> och är skriven av Clarissa Pinkola Estés. En modifierad version av en fenomenografisk ansats har använts som metod och det empiriska materialet har omformats till teman, vilkas innehåll har beskrivits och analyserats.</p><p>Den undersökta boken kan klart relateras till en gynocentrisk könssyn. Även om boken innehåller inslag av vidareutveckling och nyskapande, är ändå ”kvinnlighet” begränsat till ett givet utrymme, med fasta roller och ett färdigt manuskript. Om samhället, och frågor som rör kön, makt, och politik är denna bok mycket tyst.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, <em>Anna, Hanna och Johanna. </em>Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats var att, genom litteraturstudier av C. S. Lewis Narnia-serie samt J. R. R. Tolkiens <em>Härskarringen, </em>undersöka förekomsten av kristusgestaltning i nämnda litteratur. Genom att studera nämnda verk var avsikten även att undersöka de eventuella kristna influenser som återspeglar författarnas egen tro och närmare studera de tänkbara paralleller med Bibelns Kristus som förekommer. Utifrån de analyser som görs av texterna i arbetet blir slutsatsen att även om det finns klara influenser från Bibelns Kristusgestalt kan man inte i båda böckerna se en klar kristusgestalt. När det gäller <em>Härskarringen </em>finns där inte en klart framträdande Kristus även om de kristna influenserna är många. När det gäller Narnia är de kristna influenserna tydligare och parallellerna med Kristus framträder klarare.</p>

<p>Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan?</p><p>Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter. Eftersom det är i gudstjänstspråket som Svenska Kyrkans tro kommer till uttryck i tal och handling har jag valt att avgränsa mig till detta område. Uppsatsens främsta utgångspunkt är att det i kristendomen finns en jämlikhetstanke. Denna grundar sig på att Gud är både man och kvinna och att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa och inte man. Uppsatsens källor består av relevant litteratur, Internet-publiceringar och intervjuer med tre präster.</p><p>Med hjälp av allt detta har jag kommit fram till att jämlikhet kan vara något för Svenska Kyrkan om de är villiga att släppa in kvinnlighet och möjligheten för kvinnor att känna igen sig i Gud och Jesus/Kristus.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lundqvist".