I denna kunskapsöversikt har vi undersökt vilka möjligheter och hinder som finns med läsläxa. Läsläxor tycks vara ett självklart verktyg att använda sig av i undervisningen för att främja goda akademiska resultat samtidigt som effekten av dem och rättvisan med läxor diskuterats friskt i samhället och media under de senaste åren. För att undersöka hur möjligheter och hinder med användandet av läsläxa skrivs fram i befintlig forskning skapade vi söksträngar baserade på ord vi ansåg vara relevanta för vår frågeställning. Då sökningen inte gav några relevanta träffar på svenska i den svenska databasen SwePub använde vi oss därefter uteslutande av engelska översättningar av orden i våra söksträngar och enbart av databasen ERIC. Totalt har nio forskningsartiklar valts ut i sökningen som relevant forskning för att besvara vår frågeställning, i vilka tre teman kunde urskiljas. För att kunna urskilja dessa teman har vi använt oss av tematisk analysmetod i enlighet med beskrivningen av Braun och Clarke (2008), där vi genom kodning har hittat återkommande nyckelord i artiklarna för att se likheter och mönster. Resultaten är något motstridiga men mycket tyder på att läsläxa har relativt liten akademisk effekt. Dock visar forskningen även att läsläxan kan ha en positiv effekt på både elevers läslust och motivation. Resultaten lyfter också betydelsen av rätt slags stöd från vuxna i elevernas omgivning. Med rätt stöd i detta avseende menas att barnen får hjälp med struktur och uppmuntran samt att förväntansbilden av dem är hög men rimlig. Kontroll, strikta krav, icke-engagemang och orimliga förväntningar har däremot motsatt effekt. I diskussionen lyfter vi frågan om hur läsning kan få mer utrymme i undervisningen i skolan för att eventuellt undvika just fenomenet läsläxa. Vi diskuterar även den demokratiska aspekten kring användandet av läsläxa och huruvida det verkligen är rättvist att använda det som ett verktyg i undervisningen. Vidare lyfter vi de uppfattningar vi fått kring stöttning om läsläxor delas ut till barnen och avslutar med tankar och förslag kring framtida forskning. Vi berör återkommande även hur det påverkar läraryrket om man väljer att ge läsläxa.

Studiens syfte är dels att undersöka hur lärare och skolor arbetar med hemläxor i ämnet svenska för flerspråkiga elever i årskurs 4–6, dels att tolka hur arbetet med hemläxor förhåller sig till sociokulturell teori. Materialet är insamlat med semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare och därefter analyserats utefter innehållet. Resultatet visar att läxorna anpassas till de flerspråkiga eleverna genom att de får stöd från flera olika lärarkategorier men också genom att de får kortare och enklare läxor som de kan översätta till sina förstaspråk. Kontakten med vårdnadshavare tas huvudsakligen på samma sätt som med hem med svenska som förstaspråk och begränsar sig till föräldramöten, utvecklingssamtal och veckobrev. Vidare visar studien att läxorna följs upp för att eleverna ska motiveras till att fortsätta genomföra sina hemläxor men också för att ge en inblick i hur eleverna presterat. Den görs ofta i grupparbeten för att eleverna ska ta del av det svenska språket genom diskussion. Resultatet tolkat med sociokulturell teori visar att lärarna uppfattar att eleverna får för stora kognitiva utmaningar om de ska göra samma läxor som eleverna med svenska som förstaspråk och att eleverna erbjuds såväl flera olika aktiviteter där mer kunniga personer kan ge stöttning till läxläsningen som materiella och språkliga redskap som ska hjälpa eleverna att bättre förstå svenska ord och läsning på svenska. Läxorna individualiseras för att nå elevernas proximala utvecklingszoner.

No description available.

This project explored aspects of English-related out-of-class time use by Japanese university students. The aim was to identify the salient temporal and motivational features of the episodes. The study had three parts, two longitudinal components and one cross-sectional component. Data from these three components consisted of out-of-class English time use information collected through a time diary (8,838 episodes). The episode data was collected from longitudinal study participants (n = 125) and cross-sectional study participants (n = 642) who maintained the time diary for at least one week. Data also include interviews with longitudinal participants (n = 40) about their time use and motivation and motivational information collected through an L2 motivational self system survey administered to cross-sectional study participants (n = 1,399) that was modeled after the survey developed by Taguchi, Magid, and Papi (2009). Two sets of time use and interview data were collected longitudinally (one semester per dataset) through Longitudinal Study 1 (ninitial = 66, nfinal = 15), which included participants from three universities in Western Japan, followed by Longitudinal Study 2 (ninitial = 59, nfinal = 25), which included participants from two universities in Western Japan. Interviews were with participants from these studies. Participants maintained a record of their out-of-class English-related time use during the semester. These data provide an overview of the out-of-class time use of Japanese university students during a full Japanese academic year. Longitudinal Study 1 data were collected during the fall semester, the second term at Japanese universities. Longitudinal Study 2 data were collected during the spring term, the initial term. Longitudinal Study 1 participants reported 2,529 episodes and Longitudinal Study 2 participants reported 3,322 episodes of out-of-class English access during the study period. One interview was held with the Longitudinal Study 1 participants (n = 15), at the end of fall semester. Two interviews were held with Longitudinal Study 2 participants (n = 25), one during the term and one following summer holiday. Data were examined for their temporal patterns and the contextual and affective features of the time use episodes. The cross-sectional component collected data from participants (n = 1,399) at 11 universities in Western Japan. These participants provided data for the motivational survey (n = 1,399) and at least one week of out-of-class English time use (n = 642) data. The participants in the cross-sectional study reported 2,987 out-of-class English access episodes. Episode data for all three components (K = 8,838) and the motivational survey data (n = 1,399) were analyzed at the person, group, and amalgamated episode levels for the patterns of participants' time use using ANOVA and nonparametric procedures. The data were also examined using nonparametric procedures (Kruskal-Wallis) to exam the affective variables (anxiety, enjoyment) by the contextual variables (purpose, location, persons present) of that time use. The episode data regarding participants' (n = 1,399) time use and motivational survey data were analyzed using ANOVA, factor, Rasch, multiple regression analyses, and structural equation modeling. The analyses of the time use data considered the temporal features of the episodes (time of day, day of week, hebdomadal pattern), the contextual features of the episodes (purpose, location, persons with), and the affective features of the time use (enjoyment, anxiety). The analyses of the motivational data considered two models of the L2 motivational self system, an intention to learn model (ILM) and a time use model (TUM). The ILM replicates the model found in the final solution proposed by Taguchi et al. (2009) for their model of the L2 motivational self system. In this model, the outcome factor is Intention to Learn, a factor labeled Criterion Measures by Taguchi et al. In the TUM, the outcome factor of Intention to Learn is replaced by actual time use on out-of-class English access. Time use results from all three components of this study indicated most out-of-class episodes occur when the participant is alone at home either studying or listening to English music. The most typical episode was listening to music, either alone at home or while commuting. A similar pattern of out-of-class English access was found for participants in all three components of this study. Study-related episodes were not considered enjoyable but also were not seen as causing anxiety. The amount of out-of-class time varied widely between participants, with one longitudinal study participant devoting 40 hours per week to English outside of class. For longitudinal study participants, the time use episode data, along with interviews, indicated that habit was a primary driver of out-of-class English access, with participants showing stable patterns of time use, whether for enjoyment or study, during the term. For the most part, once participants in the longitudinal components for this project had established a routine it remained fairly consistent during the term. The interviews clarified the initial motivators and drivers of the participants' English-related out-of-class time use. Interviews also confirmed the importance of habit in out-of-class time use patterns. Moreover, the interviews also indicated that the participants' L2 motivation was set in junior high school, though initial interest may have begun much earlier. Moreover, results from the three components showed that none of the participants met the time requirements of the Japanese Ministry of Education, Sports, Technology and Culture (MEXT, 2002, 2009b) for out-of-class time allocated to study for their English courses, a 2:1 ration, for every week that they participated in the study. Only a few of the participants met this requirement for out-of-class English access during any week of the study and only if all purposes, including enjoyment, were considered. This study also addresses the call that Dörnyei (2000) made for research examining the links between motivation and behavior in L2 learning. One unique aspect of this study is the use of a behavioral variable, Time Use, in addition to the survey-assessed latent trait, Intention to Learn, to explore the links between motivational profile and actual behavior. Motivational results show limited support for Taguchi et al.'s (2009) structural model following the same paths that they used in their model of the L2 motivational self system. More informative is the difference in the loading of the motivational profile factors on the outcome variable, Intention to Learn, which was the Criterion variable in Taguchi et al.'s final model, and the loading of the motivational profile factors on the measure of actual out-of-class time accessing English. Results show that Ideal L2 Self loaded strongly (.94) on the criterion, Intention to Learn, but much less strongly (.35) on actual out-of-class time use. However, the confirmatory factor analysis also indicated only a marginal fit to the model. Of importance, however, is that participants who rated highly on their Ideal L2 Self rated highly on the Intention to Learn, but not nearly as highly on actual time use on English. This suggests that responses on surveys of motivation to learn a second language are measures of intention and should not be used to predict or explain actual language learning behaviors. Like the results found by M. P. Eccles et al. (2012), who looked at intention and behavior in medical intervention studies and concluded that surveys targeting intention did not indicate actual behavior, language researchers might need to take a more critical approach to any interpretation of survey-based results as explaining actual learner behavior. This study set out to begin the process of understanding language learners' out-of-class time to language learning and exploring the links between out-of-class behavior and the learners' motivations. Through the longitudinal and the cross-sectional components, the study clarified the ways in which language learners use their out-of-class time allocated to second language access, the amount of time that they allocate, and the characteristics of this time use. It examined the connections between motivation and behavior and began the process of linking motivational studies with actual behaviors called for by Dörnyei (2000). If, as this study has suggested, there is little connection between the level of motivation and the type of motivated behavior that is being targeted, then researchers need to reconsider the current construction of such instruments and search for alternative ways to include actual measures of behavior in L2 motivational surveys. Given the large body of research on motivation in language learning, the results of this study indicate that researchers might want to consider ways include a measure of actual behavior or interpret results of surveys more conservatively when making claims of links between motivation and actual intention. / Teaching & Learning

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka läxors betydelse i undervisningsprocessen ur NO-lärares perspektiv. Studien lyfter fram läxors syfte när lärarna använder sig av läxor för elevers lärande och kunskapsutveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem naturvetenskapliga -lärare samt vetenskaplig forskning, på både engelska och svenska. Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställningar; Vad är läxors betydelse i förhållande till undervisning? I vilka syften ger lärare läxor? Vad tar lärare hänsyn till när de använder sig av läxor? För övrigt undersöks anledningen till att varför vissa pedagoger väljer att arbeta eller inte inkludera med läxor i undervisningen.  Uppsatsen teoretiska del utgår ifrån didaktisk aspekt om lärande, sociokulturell teori, pragmatisk teori och kognitiv teori för att bidra till förståelse om varför lärare använder sig av läxor. Majoriteten av dagens förhållningssätt till läxor tyder på att det tar en stor plats i undervisningen, trots att den inte regleras i skolans styrdokument. Däremot påverkas lärarens användning av läxor i undervisningen av olika faktorer som exempelvis undervisningens förhållningssätt i skolan, lärarens tillvägagångssätt, läxornas användbarhet i förhållande till undervisningen och elevens förutsättningar för mottaglighet och motivation. Slutligen visade studien att läxor bland annat används för att befästa kunskap, öka förståelse hos elever, träna elever på att hitta svar och att det förbättrar deras studieresultat och utvecklingspotential.

För att kunna vidareutbilda sig, tillgodose sig samhällsnyttig information och delta i samhället fullt ut behövs en välutvecklad läsförmåga. Redan från tidig ålder är det viktigt att bygga denna grund. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur läsläxan i årskurserna F-3 kan utformas för att stärka samverkan mellan lärare och vårdnadshavare i arbetet med elevers läsutveckling. Vidare avser studien att synliggöra arbetssätt som kan stimulera elevernas läsintresse. En fallstudie genomfördes i en årskurs tre där eleverna läste ett kapitel ur utvalda skönlitterära böcker hemma varje vecka och därefter samtalade de på skolan om det lästa, i så kallade bokklubbar. För att få ett så omfattande resultat som möjligt undersöktes både lärarens, elevernas och vårdnadshavarnas uppfattning om bokklubbarna. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med klassläraren samt nio elever. För att ta del av vårdnadshavarnas upplevelser distribuerades en digital enkät med öppna frågor till de vårdnadshavare som anmält intresse. Utöver detta genomfördes även en semistrukturerad observation av samtalen i bokklubbarna. Det sociokulturella perspektivet tillsammans med partnerskapsprincipen och isärhållandeprincipen var de teorier som låg till grunden för den tematiska analysen av det insamlade materialet. Resultatet visar att bokklubbarna som läsläxa bidrog till elevernas läsutveckling genom att de utvecklande sin språkliga förståelse i interaktion med varandra, läraren och vårdnadshavarna. Vidare uppskattade både elever och vårdnadshavare att diskussionsfrågor medföljde läsläxan. Resultatet pekar även på att elevernas läsintresse stimulerats av att de fått vara delaktiga i valet av böcker, medverkat i ett meningsfullt sammanhang och samtalat om det de läst. Sammanfattningsvis visar denna studie att bokklubbarna som arbetssätt engagerar både läraren, eleverna och vårdnadshavarna. Vidare gynnar den sociala kontexten elevernas språkliga förståelse och samtalen som förekommer har potential att bidra till utökat läsintresse. / To be able to get further education, understand the information provided, and fully participate in society, you need a well-developed reading ability. It is import to build this foundation already from young age. The purpose of this study is to contribute knowledge about how reading homework in grades F-3 can be designed to strengthen collaboration between teachers and guardians in the work with students' reading development. Furthermore, the study intends to present working methods that can stimulate students' interest in reading. A case study was carried out in a third grade, where the students read a chapter from selected fiction books at home every week and then talked at school about what they had read, in so-called book clubs. To get as extensive results as possible, both the teacher's, the students', and the guardians' perceptions of the book clubs were investigated. Data were collected through semi-structured interviews with the class teacher and nine students. To take part in guardians' experiences, a digital survey with open questions was distributed to guardians who expressed interest. In addition to this, a semi-structured observation of the conversations in the book clubs was also carried out. The socio-cultural perspective together with the partnership principle and the separation principle were the theories that formed the basis for the thematic analysis of the collected material. The result shows that book clubs as reading homework contributed to the students' reading development by developing their language awarness in interaction with each other, the teacher, and the guardians. Furthermore, both students and guardians appreciated that discussion questions accompanied the reading homework. The results also indicate that the students' interest in reading was stimulated by the fact that they were allowed to participate in the selection of books, in a meaningful context and that they talked about what they read. In summary, this study shows that book clubs as a way of working involve both the teacher, the students, and the guardians.  Furthermore, the social context favours the students' linguistic understanding, and the conversations that occur have the potential to contribute to increased interest in reading.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdnadshavares syn på läsläxor isvenskämnet i årskurs 1–3. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar framställts. Den första frågeställningen är vad vårdnadshavare tror att syftet med läsläxan är. Den andra frågeställningen är hur vårdnadshavare upplever genomförandet av läsläxan. Det empiriska materialet samlades in med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning som vårdnadshavare på två olika skolor och i fyra olika klasser har fått delta i, samt med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med elva vårdnadshavare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, ett snöbollsurval och ett målinriktat urval för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med andra. Resultatet i studien visar att vårdnadshavare har olika syn på läsläxan. Dock upplever majoriteten att läsläxan saknar variation både till innehåll och form. Studiens slutsats är att vårdnadshavare i denna studie ser läsläxans genomförande som konflikt fylld och svår att få in i vardagen. Däremot ser vårdnadshavare att läsläxan kan bidra med inblick i barnens läsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about guardians` perspectives on homework in the Swedish subject in Primary Years 1–3. The study has two main questions to achieve the purpose of this study: What do the guardians believe to be the purpose of the reading homework and how do the guardians perceive the implementation of the reading homework? The empirical data were collected using a quantitative method through a survey in which guardians from two different schools and four different classes participated, as well as with a qualitative method through semi-structured interviews with eleven guardians. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a snowball selection and a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective, where learning occurs in interaction with others. The results of the study show that guardians have different views on the reading homework, however the majority feel that the reading homework lacks variety in both content and form. The study´s conclusion is that guardians in this study see the implementation of the reading homework as filled with conflicts and difficult to integrate into everyday life. However, guardians also see that the reading homework can contribute with insight into the children´s reading development.

Cette recherche vise à voir s’il existe une différence entre les familles favorisées et celles défavorisées en ce qui concerne le rapport qu’elles entretiennent avec les devoirs à la maison. D’après quelques écrits, la réalisation des devoirs peut être plus difficile en milieu défavorisé (Carvalho, 2009; Cooper, Lindsay et Nye, 2000; Dolle, 2007; Grolnick, Benjet, Kurowski, et Apostoleris, 1997 ; Hoover-Dempsey, Bassler et Brissie, 1992; Kronholz, 1997; Odum, 1994; Scott-Jones, 1984 ; Symeou, 2009), et c’est cette problématique qui est concernée dans ce travail. Les participants sont quatorze parents d’élèves du deuxième cycle du primaire de deux écoles, une dans la région montréalaise (milieu défavorisé) et une dans la région des Laurentides (milieu favorisé). Pour réaliser la comparaison, sept parents de chacun des milieux ont été interviewés à l’aide d’un questionnaire portant sur le processus des devoirs, sur la participation parentale et sur leur sentiment de compétence à aider leur enfant durant les devoirs. Les résultats ont montré que la réalisation des devoirs est plus longue en milieu défavorisé et que les conflits sont plus présents dans ce type de milieu. Aussi, la motivation des enfants à l’égard des devoirs en milieu défavorisé est plus faible, ce qui pourrait expliquer le fait que les parents de ce milieu semblent offrir plus de soutien lors des devoirs. Par ailleurs, le soutien des pères lors des devoirs semble être plus fréquent en milieu favorisé et cette situation pourrait s’expliquer par les conditions de travail plus favorables comparativement à celles des pères en milieu défavorisé. / This study examines the difference between parents from disadvantaged areas and parents in more advantaged areas on their relationship to homework. The parents in lower class families face more obstacles during the homework process (Carvalho, 2009; Cooper, Lindsay et Nye, 2000; Dolle, 2007; Grolnick, Benjet, Kurowski, and Apostoleris, 1997; Hoover-Dempsey, Bassler et Brissie, 1992; Kronholz, 1997; Odum, 1994; Scott-Jones, 1984; Symeou, 2009). The participants were fourteen parents of children in two elementary schools, one in Montreal area (disadvantaged area) and one in the Laurentians (advantaged area). In order to compare, seven parents in each community were interviewed with a questionnaire that addresses issues relating to parental attitudes, opinions, sense of competence and the homework process. Data showed that doing homework is longer in disadvantaged area and conflicts are more prevalent in this area. Also, children’s motivation in disadvantaged area is lower than that of children in the other area. To support their child, parents in disadvantaged area appears to be more involved in homework. In addition, fathers’ support during homework seems to be more common in advantaged area, which would be caused by the fathers’ working conditions that are less favourable in disadvantaged area.

This research study employed both quantitative and qualitative methodology to explore high school students’ perceptions about online math homework and paper math homework. The purpose of this study was threefold: to understand how high school students perceive online math homework, to determine what aspects of online math homework aid and/or hinder student learning, and to improve the student learning experience with online math homework. Through quantitative analysis, the researcher noted that although not all students learned best with online math homework, nearly every student used the online tools provided when assigned online math homework. Through qualitative analysis, the researcher noted that the most commonly mentioned aid for both online math homework and paper math homework was showing your work. The two most commonly mentioned hindrances to learning were guessing or cheating with online math homework and losing your homework with paper math homework. Participants stated that they actually have more opportunities to cheat with online math homework than with paper math homework; these results diverge from the literature, which states that online math homework helps to eliminate cheating. The data suggests that while online resources, such as examples, were a commonly mentioned aid to online math homework, many students indicated that the online resources also prevented them from truly having to think, as they could just follow the online examples step by step. This research study determined that the majority of students did not have a strong inherent like or dislike toward either online or paper math homework. Instead, students often stated that they preferred whichever medium allowed them to earn higher grades or receive more support. Therefore, if students continue to receive the necessary support, they can continue to learn mathematical concepts through the use of both online and paper math homework. / Includes bibliography. / Dissertation (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2017. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

Läxor är något som är omdiskuteratinom skolvärlden, det både finns de som är för och de som är emot användandet av läxor. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning och fyra kvalitativa intervjuer vars syfte var att studera och jämföra hur lärarnas syn på läxor såg ut inom svenskämnet i årskurs 4–6 och hur de använde sig av detta i svenskundervisningen. Vår studie visar att läxor är ett vanligt förekommande fenomen inom skolkontexten även fast detta inte står fastskrivet i den aktuella läroplanen. Läsläxor, förberedandeläxor och repetitionsläxor var vanligt förekommande inom svenskämnet. Det lyftes även fram i både enkäten och intervjuerna att läxor ger både positiva och negativa effekter. En positiv aspekt som många informanter anförde var att föräldern fick möjlighet att inkluderas i elevens skolarbete och att de på så sätt blev mer engagerade i barnets utveckling. Däremot förekom det informanter som tog upp att alla elever inte hade samma förutsättningar att få den hjälp som de behövde i samband med läxläsning i hemmet.Detta bidrar till att alla elever inte får den likvärdiga utbildning som skolan ska sträva efter. Slutsatsen är att majoriteten av lärarna arbetar med läxor i sin undervisning. En liten andel lärare lyfter fram läxors negativa aspekter och valde därför att avstå från att använda läxor i undervisningen.