Denna uppsats har som syfte att undersöka tillämpningen av nivågruppering i årskurserna 4-9. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande: Varför arbetar pedagoger i årskurs 4-9 med nivågruppering inom matematik? Hur använder pedagoger i årskurs 4-9 metoden nivågruppering för att uppnå gynnsamma effekter? Vilka faktorer påverkar metodens gynnsamma effekter?Vi har valt att koppla nivågruppering till det sociokulturella perspektivets syn på lärande och drar därför paralleller till Lev S. Vygotskijs teorier om hur lärande sker i sociala och kulturella miljöer, kopplingen mellan språk och tanke och den närmaste utvecklingszonen. Den tidigare forskningen belyser effekterna av nivågrupperingen och faktorer som påverkar nivågrupperingens utfall. Kapitlet tar upp exempel från flertalet studier av olika forskare. Insamlingen av empirin utgörs av en kvalitativ metod i form av skriftliga och direkta intervjuer med tio lärare på sex olika skolor. Resultatet av empirin har sedan sammanställts och kopplats både till vårt teoretiska perspektiv och till våra frågeställningar, delvis med hjälp av nivågrupperingens effekter. I diskussionen jämförs och problematiseras vår slutsats utifrån empirin med forskarnas åsikter om och slutsatser av nivågrupperingens påverkan. Slutsatsen av vårt arbete är att nivågruppering används för att individanpassa undervisningen och kan tillämpas på flera olika sätt. Det viktiga för att metoden ska ge gynnsamma effekter är att lärarna presenterar nivågrupperingen så att eleverna förstår att det är ett sätt att hjälpa dem – inte markera dem som bättre/sämre, att det finns en flexibilitet i grupperna så att elever kan byta svårighetsgrad och att läraren ställer rimliga förväntningar på samtliga elever – oavsett kunskapsnivå.

Both consensus democracy and proportional electoral systems have been deemed to favor political participation over political competition. The aim of this paper is to test whether these power-sharing institutional arrangements correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic and religious fragmentation is low. Data about people's attitudes towards democracy are collected from the World Value Survey and European Value Survey and cover up to 55 democratic societies. The hypotheses are tested by employing an ordinary least square multivariate regression model and use ethnic and religious fractionalization as interaction variables. By doing so it is possible to determine whether the correlation between the two power-sharing institutions and the share of non-democratic attitudes among a population might be moderated by a third variable (either ethnic or religious fractionalization). The main finding of the paper seems to suggest that no such interaction effect seems to be active. Neither consensus democracy nor proportional electoral systems were shown to correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic or religious fractionalization was low. However, there seem to be some indications that proportional electoral systems might correlate negatively with non-democratic attitudes when ethnic fractionalization is low.

Syfte – Denna studie undersöker hur verksamma lärare i årskurs 1–3 undervisar i religionskunskap om världsreligionerna, kristendom, islam och judendom i mångkulturella och homogena klasser i svenska skolor. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i undervisningen mellan de två olika elevgrupperna, samt vilka faktorer som påverkar lärares val av undervisningsinnehåll. Ur ett lärarperspektiv ska denna studie dessutom öka insikten över hur lärare påverkas och utformar sin världsreligionsundervisning utifrån olika elevsammansättningar. Metod och teori– Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät som innehöll 26 frågor med varierande svarsalternativ. Enkäten består av två delar, bakgrundsfrågor samt frågor om religionsundervisningen och besvarades av 103 respondenter. Den insamlade empirin undersöks utifrån ramfaktorteorin. Resultat – De huvudsakliga resultaten visar att skillnaden mellan mångkulturella och homogena elevgrupper är liten. Det finns dock en skillnad i hur mycket uppmärksamhet högtiderna gavs i de olika religionerna mellan elevgrupperna. Läroplanen anses vara den faktorn som styr religionsundervisningen i högsta grad då resultatet visar att lärarna utgår från den när de planerar sin undervisning. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den tidigare forskningen och ramfaktorteorin. / Purpose – This study examines how active teachers in grades 1-3 teach religious studies about world religions, Christianity, Islam and Judaism, in multicultural and homogeneous classes in Swedish schools. The purpose of the study is to examine whether there are differences in teaching between the two different groups of students, as well as the factors influencing choice of teaching content.  From a teacher's perspective, this study will also increase insight into how teachers are affected and thereby designing their world religious teaching based on different student compositions. Method and theory– The survey was conducted using an online survey that includes 26 questions with varying response options. The survey consists of two parts: background questions; and questions about religious education and was answered by 103 respondents. The collected empirics is analyzed based on the framework factor theory. Results – The main results show that the difference between multicultural and homogeneous groups of pupils is insignificant. However, there was a difference in how much attention the religious holidays were given in the different religions between the student groups. The curriculum is considered to be the factor that governs religious education to the highest degree as the results show that teachers start from it when planning their teaching. Finally, the results are discussed in relation to the previous research and framework factor theory.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning då de känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ett komplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhällets mångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur kontroversiella frågor tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen både ur lärar- och elevperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där vi utgått ifrån semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, samt där vi använt forskningsanalyser som behandlar detta område. Resultatet vi kom fram till är att hur lärare arbetar med, och förhåller sig till, kontroversiella frågor grundas i vilken elevgrupp hen undervisar i. Samtidigt visar resultatet även på att elevers uppfattning av hur lärare arbetar med kontroversiella frågor inte alltid är densamma som lärarens egna uppfattning. Det är viktigt att man som lärare skapar goda förutsättningar för elever att våga uttrycka sina värderingar och åsikter i klassrummen, men att dessa i sin tur inte går emot skolans värdegrund och blir kränkande. Det är viktigt att tillägga ett av skolans huvudmål, vilket är att undervisning ska bidra till att fostra demokratiska medborgare.

Ce mémoire décrit des réactions pallado-catalysées de Heck déshydrogénantes d'hétéroarènes pouvant être dérivés de la biomasse avec des alcènes riches en électrons tels que les styrènes. Le premier chapitre, présente une méthodologie permettant le couplage croisé de Heck désydrogénant de furanes et thiophènes avec des styrènes dans des conditions douces et discute de l'influence de l'agent oxydant sur l'activité du catalyseur. Le second chapitre est consacré à l'étude mécanistique par SM-IES de réactions de Heck déshydrogénantes de furanes avec des acrylates en présence de benzoquinone comme agent oxydant et de DMSO comme solvant. La présentation d'une nouvelle méthodologie pour les réactions de Heck déshydrogénantes d'hétérocyles avec des styrènes dans des conditions aérobies et l'explication de l'effet négatif de co-oxydants métalliques représentent le dernier chapitre. / This thesis describes Pd-catalyzed dehydrogenative Heck reactions of heteroarenes that could be derived from the biomass with electron-rich alkenes such as styrenes. The first chapter presents a new methodology enabling cross coupling dehydrogenative Heck Reactions of furans and thiophenes with styrenes under Mild conditions and discusses the Influence of the oxidizing agent on the reaction rate. The second chapter focuses on ESI-MS studies of the dehydrogenative Heck reactions of furans with acrylates using benzoquinone as reoxidant and DMSO as solvent. The presentation of a new methodology for aerobic dehydrogenative Heck reactions of heterocycles with styrenes and the explanation about the negative effect of metallic co-oxidants represent the third chapter.

The market of wind power as a sustainable energy source is growing, both on large and small scale. Conventional large scale wind turbines normally operate in uniform areas where expected wind speeds and turbulence characteristics are well investigated and the constructional design of the wind turbines is regulated by standard classes for different external conditions. Small scale wind turbines (SWT), on the other hand, are sometimes placed in more complex environments where the turbulence conditions are rougher. A larger amount of turbulence will generate a larger amount of fatigue loadings on the construction, increasing the risk of breakdown. It is therefore of major concern to perform more measurements and further investigate the turbulence characteristics in complex environments and the effect that these will have on small wind turbine construction. Thus, turbulence is measured with sonic anemometers at two sites with complex environments; at an urban site above a rooftop in a medium sized city (Uppsala, Sweden) and above a forest in Norunda (outside Uppsala) at two heights, near the treetops (z = 33 m) defined as complex and further up (z = 97 m) defined as more uniform. The turbulence data is analyzed and the results are compared to the normal turbulence model (NTM) as it is defined for the standard SWT classes by the International Electrotechnical Commission in the International standard 61400-2: Design requirements for small wind turbines (IEC, 2006). Measurements of  minute standard deviations of longitudinal wind speed (σu) and turbulence intensity (TIu) are reported, as well as the distributions of TIu and of 10  minute mean wind speeds (um) for the different sites and stabilities. The results show that the NTM represents the turbulence at 97 m height above the forest only for light wind speeds, smaller than 10 m/s, but underestimates the turbulence for higher wind speeds.  It should also be noted that the data is scattered and contain a number of occasions with extreme values of σu and TIu. For wind speeds higher than 10 m/s the number of observations is limited but the majority of the observations are more extreme than the NTM. At the complex sites (near the treetops and the rooftop) the NTM clearly underestimates both the magnitude and rate of change of σu with increasing wind speed, although the observed wind speeds close to these rough surfaces are low so the conclusions are limited. Average TIu at 97 m height is 19 %, compared to 41 % close above forest and 43 % above rooftop. Mean values of TIu above forest are generally 10 % lower during stable conditions (z/L > 0.05) while above rooftop, the wind material is sparse and 95 % of the observations had stable stratification so no dependence on stability can be seen. From these results it can be concluded that the turbulence characteristics close above treetops is similar to those above rooftop, but that the NTM, as it is defined for the standard SWT classes, is not valid in these complex and urban terrains and need to be modified to correctly estimate the turbulence intensities, and consequently also the loadings, affecting small wind turbines located at these kinds of sites. / Marknaden för vindkraft som en förnyelsebar energikälla växer snabbt, både stor- och småskaligt. Traditionella storskaliga vindkraftverk placeras normalt på homogena platser där vindklimatet och turbulensens karaktär är ganska väl kartlagda och konstruktionsstandarden regleras av standardklasser utifrån olika externa förhållanden. Små vindkraftverk (SWT) å andra sidan placeras ofta i mer komplex eller urban miljö där turbulensen är mer intensiv. En större andel turbulens genererar större utmattningslaster på konstruktionen vilket ökar risken att vindturbinen går sönder. Det är därför av stor vikt att utföra fler mätningar och ytterligare undersöka turbulensen i komplexa miljöer och vilken effekt den kommer ha på de små vindkraftverkens konstruktion. Med anledning av detta så har turbulensdata analyserats från mätningar med sonicanemometrar. Dels på en urban plats, ovanför ett hustak i en medelstor stad (Uppsala, Sverige). Dels vanför en skog i Norunda (utanför Uppsala) på två höjder, nära trädtopparna (33 m) som anses komplex och högre upp (97 m) som anes mer homogen. Resultaten är jämförda med den normala turbulensmodellen (NTM) så som den definieras för standard SWT klasserna av International Electrotechnical Commission i International standard 61400-2: Design requirements for small wind turbines (IEC, 2006). Mätningar av 10  minuters standardavvikelse av den longitudinella vindhastigheten (σu) och turbulensintensiteten (TIu) redovisas, liksom fördelningen av TIu och 10 minuters medelvinden (um) för olika stabilitet för de olika mätplatserna. Resultaten visar att NTM är representativ på 97 m höjd endast för låga vindhastigheter, under 10 m/s, medan modellen underskattar turbulensen för högre vindhastigheter. Det bör också noteras att spridningen är stor i data och att extrema värden av σu och TIu uppmätts vid flertalet tillfällen. För vindhastigheter över 10 m/s så är antalet mätvärden begränsade, men majoriteten av mätvärdena är högre än NTM. På de komplexa mätplatserna (nära trädtopparna och ovan hustaket) så underskattar NTM avsevärt både storleken av σu och dess förändring med ökad vindhastighet på de komplexa platserna (nära trädtopparna och ovan hustaket). Dock är de observerade vindhastigheterna låga såhär nära de skrovliga ytorna så slutsatserna är begränsade. På 97 m höjd är medelvärdet av TIu 19 %, jämfört med 41 % nära trädtopparna och 43 % ovan hustak. De är generellt 10 % lägre under stabila förhållanden (z/L > 0.05)  över skog, medan ovan hustak där vindmaterialet är begränsat och 95 % av observationerna var stabilt skiktade så ses inte något stabilitetsberoende. Från dessa resultat kan slutsatserna dras att turbulensens karaktär nära trädtoppar liknar den ovan hustak, men att NTM, så som den definieras för standard SWT klasserna, inte gäller vid dessa komplexa och urbana platser och behöver modifieras för att korrekt uppskatta turbulensintensiteterna och därmed också de laster som påverkar små vindkraftverk placerade på den här typen av platser.

Från slutet på 1800-talet till runt 1970-talet gjordes tennisracket i trä och då tekniken inte var så avancerad var de tunga och böjliga. På 1970-talet började dock andra material som exempelvis kolfiber användas som var styvare och gav ett lättare racket. Över tid har metoderna för tillverkningen i trä fallit i glömska vilket gör att undersökningar som denna är intressanta att utföra. Då kolfiber framställs av råolja kan materialet bli mindre attraktivt både ur ett miljö- och ekonomiskt perspektiv då oljepriserna stiger. På grund av detta har företaget Epok Tennis, som arbetet har utförts ihop med, valt att experimentera och prova sig fram i tillverkningen av racket i trä i jakt efter den mest optimala uppsättningen och konstruktionen. Kunskapsläget är dåligt inom området då studie av denna typen generellt görs på större element för användning i exempelvis bostäder och dessa består då framför allt av gran och furu. Därför är det intressant för Epok Tennis att se inverkan av olika träslag som inte vanligtvis används i balkar av i små dimensioner som är jämförbara med tennisracket.Epok Tennis har undersökt hur träracketen byggdes förr och försökt implementera tekniken moderna racket byggs, detta för att skapa en träprodukt som kan fungera lika bra som en modern racket. De viktigaste parametrarna att ta hänsyn till i arbetet var produkternas vikt, styvhet och hållfasthet. I arbetet undersöktes 21 kors- och parallellimmade balkar bestående av totalt sex nordiska träslag. Träslagen i fråga var ask, björk, bok, ek, lönn och valnöt. Sju av balkarna var korslimmade och 14 parallellimade. De korslimmade elementen varierade mellan ett och två tvärgående skikt. Två av balkarna innehöll även produkter som kolfiberduk och linnetyg vilka inte beaktades i beräkningarna men vars resultat var av intresse att analysera. Syftet med arbetet var att undersöka hur olika kombinationer av olika träfanérskivor påverkarböjstyvheten och hållfastheten för en tennisrackets konstruktion. Målet var sedermera att fastställa vilken av balkarna som har högst böjstyvhetoch hållfasthet samt ge förslag om optimal komposituppsättning. Teoretiska beräkningar samt experiment av fyrpunktsböjning utfördes på balkarna där resultaten jämfördes och analyserades. Experimenten utfördes både i balkarnas flat- och kantvisa riktning. Även densiteterna noterades för elementen då konstruktionens totala vikt i slutändan är av stor betydelse.Resultaten av studien visade att de homogena parallellimmade balkarna av björk, lönn och valnöt hade högst böjstyvhet. Vid analys av resultaten noterades att korslimning av elementen generellt försvagade dem i både flat- och kantvis riktning. Till detta ändamål kan det därför vara klokt att endast använda parallellimmade element. I resultatet redovisas även balkarnas knäcklast i kantvisa riktningen.Förekomsten av kvistar i lamellerna ansågs ha en stor inverkan på balkarnas hållfasthet. Därför bör lameller med kvistar försöka undvikas vid framställningen av ramarna till tennisracketen. I förslaget om optimal komposituppsättning har en kombination av lönn och valnöt angetts då dessa visade högst böjstyvhet med avsevärt lägre densitet än björk som dock liknande värde på böjstyvheten.Enligt resultaten av studien är slutsatserna som dragits kortfattat att korslimning generellt försvagar elementen gentemot parallellimning och att bästa komposituppsättning består av lönn och valnöt, i kombination med varandra eller var för sig. / The knowledge of creating wooden tennis rackets has been lost since the emergence of materials like carbon fibre. In this study 21 cross- and parallel laminated beams have been examined, seven of which are cross laminated and 14 parallel laminated. The wood species used were ash, beech, birch, maple, oak and walnut.The purpose of the study was to determine how different combinations of wood lamellas affect strength and stiffness of the beams in terms of bending.The goal was to determine which of the 21 beams had the highest bending stiffness and to give a recommendation of what would be the optimal composite set.Calculations and experiments of four point bending were done in the flat- and edgewise directions, the results of which were compared and analyzed.The results of the study showed that the homogenous parallel laminated beams consisting of birch, maple and walnut had the highest bending stiffness. When analyzing the results, it was found that the parallel laminated beams were generally stronger and stiffer than the cross laminated specimens, for both flat- and edgewise bending.In the recommendation of optimal construction, a combination of maple and walnut has been suggested due to them having similar bending stiffness to birch but significantly lower density.

Ekberg, A & Lidfors, J Manlig omvårdnadshandledningsgrupp. En kvalitativ studie om faktorer som påverkar upplevelserna, förväntningarna samt yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Omvårdnadshandledning har utvecklats och definieras som ett stödjande forum där möjlighet ges att reflektera över upplevelser, tankar och känslor i olika omvårdnadssituationer. Vid sjuksköterskeutbildningen introduceras omvårdnadshandledning för att studenterna ska ges möjlighet att utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhållningssätt samt att kombinera teori och praktik. Det finns vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola, omvårdnadshandledningsgrupper med endast manliga deltagare, här benämnda som homogena grupper. Syftet med studien var att kartlägga de faktorer som påverkade manliga studenternas upplevelser av och förväntningar på deltagandet i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp samt hur de upplevt att deltagandet har påverkat deras yrkesidentitet. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex män som deltagit i en homogen grupp. Innehållsanalys användes för bearbetning och analys av resultatet, som indelades i olika kategorier under respektive frågeställning. Under faktorer som påverkar upplevelsen av deltagandet framkom fem olika kategorier; Strukturens, stämningens, diskussionsämnets, personlighetens och gruppsammansättningens betydelse. Förväntningarna bland deltagarna har varit såväl höga som låga och deltagandet i gruppen har i ringa grad påverkat deras yrkesidentitet. De resultat som erhållits tyder på att många faktorer varit avgörande för hur gruppen fungerat. Det framkom att bortsett från könstillhörighet, var det deltagarnas personligheter som hade störst betydelse för hur gruppen fungerade.Nyckelord: Förväntningar, homogen grupp, omvårdnadshandledning, sjuksköterskestuderande, upplevelser, yrkesidentitet. / Ekberg, A & Lidfors, J. Clinical supervision group with men only. A qualitative study about the factors which influence experiences, expectations and professional identity during participation in a clinical supervision group with men only. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society: Department of Nursing, 2006.Clinical supervision has developed within nursing and is defined as a supportive forum where the opportunity is given to reflect upon experiences, thoughts and feelings in different caring situations. During nursing education clinical supervision is introduced in order to give the students an opportunity to develop an ethically correct behaviour in their profession and to combine theory and practice. At Health and Society, Malmö University, there are clinical supervision groups with only male participants, in this study denominated homogeneous groups. The aim of the study was to map out the male students’ experiences and expectations of participating in a homogeneous clinical supervision group and how they experienced that their participation affected their professional identity. The study is qualitative and semi structured interviews were carried out with six men who had participated in a homogeneous group. Content analysis was used to analyse the findings. The following categories emerged; the significance of structure, atmosphere, topic of discussion, personality and the composition of the group. The expectations among the participants have been high as well as low and the participation has had small effect on their professional identity. The received results indicate that plenty of factors have been conclusive for how the group has functioned. It emerged that, apart from gender, the participants’ personalities were of great importance for the functioning of the group. Key words: Clinical supervision, expectations, experiences, homogeneous group nursing students, professional identity.

Syftet med denna undersökning är att rikta fokus mot skillnader i samarbete i könshomogena och könsheterogena grupper samt hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevers läsförståelse. Genom en kvalitativ undersökning observerades 33 elever i nio grupperingar i årskurs 2 och 3 i svenska grundskolan. Undersökningens empiri insamlades genom observationer och transkriberade ljudfiler från när eleverna samarbetade i könsheterogena och könshomogena grupper. En abduktiv innehållsanalys med en socialkonstruktivistisk ansats genomfördes på insamlad empiri. Resultatet som uppkom i analys och diskussion i relation till tidigare forskning pekar på att det finns skillnader mellan könshomogena och könsheterogena grupper i relation till samarbetsmönster, diskussioner och ledarskapsförmåga. Kommunikation mellan eleverna visade sig vara en avgörande del i hur samarbetet fortlöpte och hur konstruktiva samtalen kring det givna ämnet blev. Flickor påvisade en mer direkt kommunikation med auktoritära drag i kontrast till pojkar som visade en större betoning på kollektiv tillhörighet och att befästa ny kunskap tillsammans. I relation till läsförståelse visar resultatet att elevernas kommunikation och individuella förmågor kopplat till läsförståelse påverkade samarbetet och förståelsen för innehållet.

Group composition is common in education and is fairly well examined at a school level but not within competence development in a working environment. How should a group of coworkers be grouped when attending a course? This can be a complicated question, especially at a big company such as Atlas Copco which has employees from all over the world. The main object with this report is to find which aspects has to be taken into account when putting people together in groups at a multinational company and secondly give a proposal to Atlas Copco for how the groups should be constructed in the company. The data collected for this report was gathered mostly during the two focus group discussions that were held by the researchers. This material was complemented with interviews held before and after the focus groups meetings, to get a more profound picture of the company. The outcome of the interviews and discussions were then compared with relevant literature on the subject, to be able to make an analysis on the important factors. Findings from the analysis shows that language and previous knowledge are limiting factors and should therefore determine if a person is allowed to attend a certain course. The more knowledge the course participants have in the subject and how well the participants understand the spoken language, the more information exchange will occur between the teacher and course participants. Geographical cultural differences were found to have a slight importance when designing groups but not so significant that special action has to be taken. Combining or keeping separate departments apart during a course were found to be a question on whether or not the different subcultures at the company could be mixed or not. In this case the informants in the research believed it was more beneficial for the company to mix, to prevent the subcultures to grow in separate ways. The conclusion is that the most important aspect of a group constellation are the language and previous knowledge in the subject of the course. This must therefore be taken in consideration when designing a group in a multinational company, if the goal of the course is to efficiently spread information to and among the participants. If an additional aim with the course is to make the participants learn to know other departments’ way of working it should be considered to have quotas for different departments to make the group heterogeneous in this way to enable for the participants to learn from each other. / Gruppsammansättningens betydelse är en omdiskuterad företeelse som är vanligt förekommande i utbildningssammanhang och är relativt väl utforskat på skolnivå men inte när det gäller kompetensutveckling inom arbetslivet. Hur ska en gruppsammansättning av arbetskamrater se ut vid ett kurstillfälle? Det kan vara en komplicerad fråga, speciellt på ett stort företag som Atlas Copco vilka har anställda över hela världen. Huvudsyftet med denna rapport är att finna vilka aspekter som behöver tas hänsyn till när folk blir sammansatta i grupper i multinationella företag och ge förslag till Atlas Copco hur grupperingen ska genomföras inom företaget. Data för denna rapport insamlades mestadels under två fokusgruppsdiskussioner som hölls av forskarna. Som komplement till detta material hölls intervjuer både före och efter fokusgruppsmötena för att få en bredare inblick i företaget. Resultatet från intervjuerna och diskussionerna jämfördes sedan med relevant litteratur för att analysera de viktiga faktorerna. Resultat av analysen visar att språkkunskaper och tidigare kunskap i ämnet behöver vara begränsande faktorer vid bestämmandet om en person tillåts närvara vid specifika kurser. Om en person inte har tillräcklig kunskap i språket kursen hålls i, sker inget lyckat informationsutbyte mellan lärare och kursdeltagare och samma gäller aspekten med tidigare kunskap. Geografiskt kulturella skillnader visades vara av ringa betydelse vid designande av grupper men inte så viktiga att det behövs vidtas speciella åtgärder. Huruvida olika avdelningar ska blandas vid kurstillfället visade sig vara en fråga ifall olika subkulturer inom företaget kan blandas. I det här fallet tyckte informanterna det var fördelaktigt för företaget att blanda subkulturer som förhinder mot att de växer ifrån varandra i olika riktningar. Slutsatsen visar att om målet för en kurs inom kompetensutveckling på ett multinationellt företag är att sprida information till och mellan deltagarna så är de viktigaste aspekterna vid formande av grupper, språk och tidigare kunskap. Om ett ytterligare mål är att deltagarna ska lära sig om olika avdelningar och hur de arbetar är det möjligt att sätta kvoter för de olika deltagande avdelningarna för att kursen ska genomföras och säkerställa en heterogenitet i detta avseende för att deltagarna ska ges bästa möjlighet att lära av varandra.