Uppsatsen handlar om tolv unga högstadietjejers syn på sig själva som varandes tjejer och hur detta påverkar deras skolsituation. De övergripande frågorna har rört sig kring vilka könsmarkörer tjejerna använder för att definiera sig som tjejer men också hur dessa används normativt samt vilken betydelse de får i relation till andra tjejer. Det är tjejernas röst kring frågor om att vara tjej idag som ska få träda fram i denna uppsats. Studien är en kvalitativ studie, baserad på frivilligt medverkande informanter i en förortsskola i Stockholm under läsåret 2007/2008. Intervjuerna genomförda enskilt och i par, de är inspelade på band och efter transkriberade till text för att skydda informanternas anonymitet.  Informanterna talar om en norm som är svårgripbar för dem att beskriva men den unga tjej som bryter mot denna norm ber om kommentarer och betraktas kanske inte som ens som tjej. Normen skapas genom ett samspel mellan tjejerna där alla inblandade vet vad som gäller och vilket pris man betalar om man bryter mot normen. Normen skapas i det homosociala rummet, mellan tjejerna i deras vardag och är ständigt rådande. Studien utgår från intervjuer och den genomgående tanken är att studera det socialt konstruerade könet, hur det ser ut i denna grupp av unga tjejer och hur det sedan påverkar tjejernas beteenden gentemot varandra, den sociala interaktionen. Utifrån intervjuerna har svaren sedan analyserats och jämförts mot nyare forskning och olika genus teorier. Under intervjuerna användes frågor som rörde flera olika områden och arbetet är upplagt på så sätt att varje frågeområde redovisas för sig. Efter varje frågeområde följer en analys av svaren som också anknyter till den forskning som i dagsläget finns inom området. Varje delområde redovisas med en analysdel som kopplas till den forskning jag har funnit på området samt till de aktuella genusteorier som finns. Sist i arbetet ligger en sammanfattande analys av alla de delområden som analyserats under varje avsnitt. / Slapper, geek, bimbo or just a regular girl –identity  construction for young Swedish females. The aim of this dissertation is to study twelve young schoolgirls, to see how they view themselves as girls, and how this affects their situation at school. The main aim is to let the girls themselves voice how they perceive what it is to be a young girl today; what defines a girl, what are the specific gender markers, underlying norm system, and how does this in turn affect behaviour within the group with regards to responsibility, fashion, sub groups and role models. The emphasis of the study is to observe and analyse socially constructed gender norms, do they exist among this group, and if so, how does this affect the girls’ behaviour and social interaction? The study is a qualitative study, based on a selected group of volunteers from a secondary school in a Stockholm suburb during the academic year of 2007-2008. The students were interviewed separately and in groups, and the transcribed interviews have then been compared to other resent studies of similar demographic groups, and viewed and analysed in the light of resent research theories about gender and gender construction. Every cluster of questions regarding each specific research area is dealt with separately, with an analysis of the answers and comparisons to other theories and findings finishing off each section. The main claims from analysing the material, would be that it is important to live up to the socially created and culturally perceived norm, to adhere to the gender markers and not break the invisible mould. All the interviewed girls were very aware of the norm system surrounding them, and they also know that if you break the rules of what is expected of a girl, you can expect negative consequences, and might not even be perceived as a “real” girl. The norms are created and sustained in a social interaction, between the girls but also in interaction with the opposite sex. Some of the rules can appear arbitrary to the detached observer, but for the group of girls the rules are self evident and unquestionable. The norms are mostly created in the homo-social sphere, between the girls in their everyday lives, and can be hard to describe in detail, even for the informants themselves, although they can describe it clear enough when they perceive that the rules brought on by the norm has been broken. The thesis ends with a summary and analysis of all the previous sections, and with suggestions for possible further areas of research.

Bakgrund: Facebook är ett socialt onlinenätverk som under sina levnadsår har ökat explosionsartat i popularitet. På Facebook sköter många användare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig själva. Det finns inget tidigare socialt nätverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvändarna. I användandet skapas en digital identitet som lämnar spår på Facebook, även om en användare är död. Kring dessa kvalämnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn.   Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på hur unga vuxna ser på sitt och andras användande av Facebook  kopplat till digitala spår och döden.   Metod: Vi har valt att använda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet. Denna metod är både kvalitativ och induktiv. Det empiriska materialet har vi analyserat med den symboliska interaktionismen som metodologisk ansats.   Resultat: Det finns många meningsskillnader i vårt resultat. Deltagarna i fokusgrupperna ser både styrkor och svagheter med mediet Facebook då det kommer till döden. Detta handlar i mångt och mycket om att deltagarna ser Facebook som ofullständigt i detta avseende. / Background: Facebook is a social online network that has expanded in popularity during the course of its existence. Many users manage large parts of their social  life and share much information about themselves on Facebook. There is no previous social  online network like Facebook, that has had the same development among the internet users. In the use of Facebook users create digital identities, which leave traces on Facebook, even if the user is dead. With this as an aspect, we want to study  young adults’  views on digital identities and death on Facebook.   Purpose: Our purpose in this study is to find out how young adults view upon their own as well as others use of Facebook related to digital traces and death.   Method: We chose to use focus group as a method of collecting the empirical material. This method is both qualitative and inductive. The empirical material is analyzed with the symbolic interaction as a methodological approach.   Conclusion: There are many different opinions in our results. The participants in the focus groups see both strengths and weaknesses of the medium Facebook when it comes to death and digital traces. This based on the participants view of Facebook as incomplete medium in this aspect.

Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är. Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / SAMMANFATTNING Titel: Musikidentiteter inom retailbranding: Hur förståelse för musikgenrer skapar förståelse för varumärkesidentitet Författare: Grant Murdoch Purdy och Johan Plambeck Handledare: Olle Duhlin Kurs: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, inriktning marknadsföring, HT-2013 Music & Event Management, Linnéuniversitetet Nyckelord: varumärke, retailvarumärke, varumärkesidentitet, identitet, identitetsskapande, sinnesmarknadsföring, musik, kultur, subkultur Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är.  Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / ABSTRACT Title: Music identities in retail branding: How genre rules form understandings of brand identity Key words: branding, retail branding, sensory marketing, brand identity, identity creation, identity, music, music genres, subculture The purpose of this thesis is to better understand the social ramifications of using music together with retail branding. The key point of interest is how understandings of brand identities are connected to (sub)cultural understandings of music identities. To do this the authors examine two Swedish retail brands, both of whom have clearly defined music profiles, but also have decidedly different target audiences active within decidedly different subcultural realms. To address the dynamic social exchange inherent in identity creation the paper uses both a theoretical brand management framework as well as an ethnological approach. The paper is divided into three areas of interest that address different facets of the branding process in relation to identity. First, how brand identity is communicated and the different communication points where music is used. Second, how brand identity is understood by consumers and how consumers in turn understand music-based brand identities with the help of genre rules. Third, how brand identity helps build relationships, how this is connected to retail brand loyalty and what role music has within these two processes. The authors conclude by presenting a new model for better understanding how the formation of brand identity and individual (sub)cultural identities are interconnected, as well as how these findings can be used by retail brands in the future to better engage target audiences with music.

Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former är företeelser som förändrar människors syn på världen. Dessa tillhör samtiden och de blir därmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global värld påverkar våra livsvillkor och innebär i sin tur nya möjligheter och förutsättningar för individen. Begrepp som är centrala att diskutera blir därmed livsstil, engagemang, svenskhet och världsmedborgarskap.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter för de företag som väljer att använda detta som en kommunikationskanal. Sociala medier skapar en plats och ett tillfälle för företag att komma närmare kunderna och genom att göra detta kan företagens intäkter ökas, kostnaderna kan minska och kundkontakten kan bli mer effektiv. Idag blir företags snedsteg, dåliga service och fadäser offentliga på några minuter i de sociala medierna. I form av arga inlägg på företagens vägg på Facebook ackompanjerade av kommentarer från andra som håller med trådskaparen kan en lynchning av företaget som gjort något fel eller retat upp kunder startas. Mot bakgrund av det här resonemanget är syftet med denna uppsats att undersöka hur 3, en av Nordens största mobiloperatörer, bemöter kritik samt hur de väljer att skapa sin identitet på sin Facebook-sida. Den teoretiska referensramen i denna uppsats behandlar systemisk funktionell textanalys, identitetsskapande på internet, intimisering, word-of-mouth samt word-of-mouse och service recovery-teorier. Analysen bygger på en ideationell samt en interpersonell textanalys av fem svar på fem negativa inlägg skrivna av upprörda kunder på 3:s Facebook-sida. Svaren är skrivna från augusti 2012 till december 2012 av anställda på 3. Genom ett antal analyskategorier ur den interpersonella och ideationella strukturen har jag i denna uppsats tittat på hur 3 använder sig av språket för att bemöta kritik från missnöjda kunder på sin Facebook-sida. Jag har även undersökt hur 3 skapar sin företagsidentitet genom bemötandet av de negativa kommentarerna samt hur 3 tilltalar sina missnöjda kunder. Resultatet visar att 3 bemöter kritik på Facebook genom att informera sina kunder om vad det är som har hänt, vem det är som utför lösningen på kundens problem samt att 3 erbjuder sig att lösa kundernas problem. 3 väljer att skapa sin företagsidentitet som informerande och problemlösande. Hjälpsamma, på kundens sida och tillmötesgående framställer de sig i dem delar i svaren där skribenten själv träder fram och skriver ”jag”.

Syftet med studien är att, utifrån ett genusteoretiskt perspektiv, beskriva hur genussystemet upprätthålls eller ifrågasätts i böckerna Nidstången och Rum 213, vilka är de verk barn i årskurs 4-6 läser frekvent i sin fria läsning. Detta mot bakgrunden att skolans värdegrundsuppdrag är att arbeta för jämställdhet mellan könen och att elevers identitetsskapande påverkas av den skönlitteratur de läser. Syftet besvaras genom att söka svar på frågorna: vilka egenskaper tillskrivs karaktärerna baserat på deras tankar, känslor och handlingar? Hur framställs de relationer som finns i böckerna? Genom en karaktärsanalys som kombinerar ett mimetiskt och ett semiotiskt perspektiv, visar analysen av resultatet att samtliga karaktärer reproducerar genussystemets premisser, om än på olika sätt och i olika utsträckning.

Syftet med undersökningen är dels att undersöka hur mycket tid 257 svensklärare i årskurs F-6 upplever att läsningen får i deras undervisning och dels att synliggöra huruvida eleverna får samtala med varandra om det lästa. Vidare är syftet också att dels undersöka hur mycket barn- och ungdomslitteratur läraren läser och dels ta del av lärarnas tankar om hur deras läsundervisning kan utvecklas utifrån verksamheten men också sig själva. För att besvara syftets frågeställningar användes en enkät av främst kvantitativ karaktär men med inslag av öppna frågor. Resultatet visar att de flesta lärare ser på läsning som en social aktivitet. Lärarna anser det viktigt med sin egen läsning av barn- och ungdomslitteratur och läser i den mån de hinner. Elevernas läsning av skönlitteratur, lärarens högläsning och samtal mellan elever om texter är vanligt förekommande i den planerade undervisningen, men inte i alla klassrum. Det visar sig även att många lärare önskar mer tid för att arbeta med att inspirera till läsning, ett större samarbete med verksamheten, men också att de önskar att förbättra yttre faktorer såsom klassrum, läshörnor och bibliotek.

The student club archives in Uppsala are interesting because they occupy somewhat of a special position as a community archive. Their archives occupy a unique position from a professional point of view, as they usually are handled by students who lack archival education or even some general knowledge of archives. The situation for the student club archivist is special because it can be people without prior knowledge who will take care of the archives. When these people take on the role of an archivist, they shadow the professional archivist role when they have to manage an archive at their office similar to a professional archivist. There is also a problem about how to define the word archivist. There is a large gap in the definition of an archivist since both a professional and a hobbyist can consider themselves as an archivist. But where does the boundary between a hobby archivist and a professional archivist part? This aspect contributes to the possibility of a student club archivist to identify as an archivist even though they have a voluntary based position. The purpose of this thesis is to investigate how the archivists at the student club identify with their position, if they identify themselves as archivist, what the learning of the so-called professional identity looks like and examine the problems that can arise with regard to the archives being conducted on a voluntary basis. Hopefully, this study can contribute to a greater understanding of how the professional identity of the archivist position in non-profit community archives can be manifested in the non-professional person, and how it extends the aspect of identity formation and community that community archives are often associated with when it comes to research on community archives. This is a two years master's thesis in archival science

I den här uppsatsen har vi gjort en empirisk studie där vi har undersökt hur ett urvallärare arbetar med litteratursamtal i sin undervisning för att utveckla elevernasläsförståelse i årskurs 4–6. Genom intervjuer och enkätsvar från sju lärare har vigranskat vilka metoder och teorier de utgår från vid litteratursamtal, samt hur debedömer eleverna under dessa samtal. Studien syftade även till att analysera huridentitetsskapandet kan gynnas av denna form av undervisning. Vid analysen har vianvänt oss utav Judith Langers (2017) bok, Litterära föreställningsvärldar, samtAidan Chambers (2011) verk, Böcker inom och omkring oss. Valet av dessa har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som innebär att eleven utvecklas i ettsocialt sammanhang, vilket hela vår studie grundar sig i. Genom intervjuer med lärareframkom det att de inte använder sig i någon större utsträckning av teorier ellerforskning vid arbete med litteratursamtal. Dock gick det se att de använde delar avnämnda teorier utifrån analysen. Lärarna använder litteratursamtal till olika syften,och utvecklingen av läsförståelsen kan ibland komma i bakgrunden. Flertalet avlärarna använde litteratursamtal för att arbeta mer med språkliga områden somgrammatik och ordförståelse. De flesta av lärarna använder även litteratursamtal vidämnesövergripande arbeten. Utifrån studien i helhet gick det se vilken medvetenhetkring metoder i förhållande till litteratursamtalets syfte som krävs för att skapa enkvalitativt god undervisning

Bakgrund: I Sverige ökade den psykiska ohälsan mellan åren 2006 – 2016 med 100% i åldersgruppen 10 – 17 och med 70% i åldrarna 18 – 24 år. Forskning visar att det finns en relation mellan psykisk ohälsa och användning av sociala medier bland ungdomar. Ur ett genusperspektiv visar studier att det finns likartade motiv bakom användning av sociala medier hos killar och tjejer. Nämligen tenderar killar och tjejer att använda sociala medier för att ingå i en ungdomskultur. Syfte: Att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga gymnasieelevers användning av sociala medier ur ett genusperspektiv. Därtill undersöka om det fanns genusskillnader gällande upplevelser av koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes genom enkätutlämnande. Studien grundade sig på en enkätstudie (n= 130) på en gymnasieskola i Skåne. Resultat: 88,5% av ungdomarna upplevde att det fanns en koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Ur ett genusperspektiv visade resultatet att det inte fanns skillnader mellan killar och tjejers "upplevelser". Dessutom visade resultatet även att det inte fanns skillnader mellan båda könen gällande "användning" av sociala medier. Konklusion: Eftersom det inte fanns några genusskillnader kan det vara tänkbart att tillämpa olika insatsåtgärder jämlikt för båda könen.