Machine categorisation of the emotional content of music is an ongoing research area. Feature description and extraction for such a vague and subjective field as emotion presents a difficulty for human-designed audioprocessing. Research into machine categorisation of music based on genrehas expanded as media companies have increased their recommendation and automation efforts, but work into categorising music based on sentiment remains lacking. We took an informed experimental method towards finding a workable solution for a multimedia company, Ichigoichie, who wished to develop a generalizable classifier on musical qualities. This consisted of first orienting ourselves within the academic literature relevant on the subject, which suggested applying spectrographic pre-processing to the sound samples, and then analyzing these visually with a convolutional neural network. To verify this method, we prototyped the model in a high level framework utilizing Python which pre-processes 10 second audio files into spectrographs and then provides these as learning data to a convolutional neural network. This network is assessed on both its categorization accuracy and its generalizability to other data sets. Our results show that the method is justifiable as a technique for providing machine categorization of music based on genre, and even provides evidence that such a method is technically feasible for commercial applications today. / Maskinkategorisering av känsloprofilen i musik är ett pågående forskningsområde. Traditionellt sett görs detta med algoritmer som är skräddarsydda för en visstyp av musik och kategoriseringsområde. En nackdel med detta är att det inte går att applicera sådana algoritmer på flera användningsområden, och att det krävs både god musikkunnighet och även tekniskt vetande för att lyckas utveckla sådana algoritmer. På grund av dessa anledningar ökar stadigt mängden av forskning runt huruvida samma ändamål går att åstadkommas med hjälp av maskininlärningstekniker, och speciellt artificiella neuronnät, en delgrupp av maskininlärning. I detta forskningsprojekt ämnade vi att fortsätta med detta forskningsområde,och i slutändan hoppas kunna besvara frågan om huruvida det går att klassificera och kategorisera musik utifrån känsloprofilen inom musiken, med hjälp av artificiella neuronnät. Vi fann genom experimentell forskning att artificiella neuronnät är en mycket lovande teknik för klassificering av musik, och uppnådde goda resultat. Metoden som användes bestådde av spektrografisk ljudprocessering, och sedan analys av dessa spektrogram med konvolutionella neuronnät, en sorts artificiella neuronnät ämnade för visuell analys.

Syftet med denna studie är att undersöka elevhälsans perspektiv på elever med en ADHD-diagnos och deras möjligheter till stöd och resurser i skolan, samt elevhälsans inställning till relationella konflikter såsom skam, stigma och kategorisering. För att förklara detta har tre frågor formulerats: Hur uppfattar elevhälsoteamet elever med ADHD och möjligheten att utveckla psykisk ohälsa? Vilka faktorer påverkar den hjälp dessa elever får när behov uppstår? Vid vilken tidpunkt börjar elevhälsoteamet uppleva en relationell konflikt? I studien insamlades data och en tematisk analys genomfördes. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kuratorer, två specialpedagoger och en socialpedagog. Dessa arbetar på fyra olika grundskolor i Malmö med årskurs F-9. Det innebär att intervjupersonerna representerar yrkesgrupper från grundskolor med både låg-, mellan- och högstadiet. Dessutom har både internationell och nationell litteratur samt vetenskapliga artiklar använts. Resultaten av studien visade på två huvudteman och fem underteman i analysen: (1) faktorer som hindrar elever med ADHD från att få rätt stödinsatser, (2) viktiga strategier för att hantera hinder i mötet med eleverna, (1a) relationens och kommunikationens betydelse, (1b) diagnosen ADHD och dess komplexiteten i klassrumsmiljö, (2a) elevhälsans kunskap om ADHD i skolmiljöer, (2b) KASAM som skyddsfaktorer för elevernas välmående och (2c) vikten av kunskapssökande för en helhetssyn på ADHD. Slutsatsen av studien är att med rätt resurser och stöd till elever med ADHD från elevhälsoteamet och lärare kan elevernas utveckling i skolan stödjas och bidra till elevernas välbefinnande. / The purpose of this study was to investigate the student health team’s perspective on students with ADHD diagnosis, possibilities to get support from the school, and the team’s position to relational conflict such as shame, stigma and categorization. To explain this, three questions had been formulated: 1. How does the student health team perceive students with ADHD and the possibility of developing mental illness. 2. What factors affect the help these students receive when the needs arise. 3. At which point the student health team starts to experience relational conflict. In the study, data was collected and thematic analysis conducted, with seven semi-structured interviews, with four counselors, two special educators, one social educator who worked at four different primary schools with a 9-grade class in Malmö. This means that all these professionals work in both low, middle and high study primary schools. In addition, both international and national literature and scientific articles have been used. The results of the study revealed two main themes and five sub themes in the analysis such as: (1)factors preventing the students from receiving the right support, (2) key strategies to address barriers in meeting with the student, (1a) importance of relationship and communication in meeting with these student, (1b) complexity of the diagnose ADHD and the help needed, (2a) student health teams knowledge on diagnosis ADHD in school environment, (2b) kasam as protective measures for students' well-being, and (2c) knowledge is important for a holistic approach to the diagnosis ADHD. The outcome of this study showed that mental illness among these students increased, but with functional and causal interaction with these students, the student health team could help to strengthen the students’ self-esteem. This could even strengthen the student against mental illness and contribute to their well-being throughout their lives.

In recent years, artificial intelligence (AI) has been used frequently in the Human Resources industry in order to streamline recruitment processes and exclude human biases about candidates. The shift from human recruitment to recruitment using digital tools is affecting how workplaces are shaped and which candidates are hired. The purpose of this study is to investigate how artificial intelligence affects the recruitment process in Human Resources and what advantages and disadvantages can be generated by the increased use of AI technology in HR. By studying this, it is also possible to visualize how individuals and societal structures may be affected by AI recruitment. The study’s theoretical frame of reference is based on Anthony Giddens' (1991) theory of modern society followed by Pierre Bourdieu's (1986) theories of capital and social space. This study is a literature review which is a study that summarizes several scientific studies. The results of the study show, among other things, that the use of artificial intelligence in recruitment processes can have a negative impact on individuals and social structures in workplaces, it can contribute to homogeneous workplaces and the reproduction of society’s power structures. Furthermore, the study shows that there is a gap in knowledge regarding research on individuals' subjective experiences of AI recruitment. / Den artificiella intelligensen (AI) har under de senaste åren använts inom Human Resources branschen i syfte att effektivisera rekryteringsprocesser och exkludera mänskliga fördomar om kandidater. Skiftet från mänsklig rekrytering till rekrytering med hjälp av digitala verktyg påverkar hur arbetsplatser formas och vilka kandidater som anställs. Syftet med studien är att undersöka hur den artificiella intelligensen påverkar rekryteringsprocessen inom Human Resources och vilka för- och nackdelar som kan genereras av AI-teknologins ökade användning inom HR. Genom att studera detta synliggörs även hur individer och samhälleliga strukturer kan tänkas påverkas av AI-rekrytering. Studiens teoretiska ramverk utgår från Anthony Giddens (1991) teori om det moderna samhället följt av Pierre Bourdieus (1986) teorier om kapital och det sociala rummet. Denna studie är en litteraturstudie vilket är en studie som sammanfattar flera vetenskapliga studier. Studiens resultat visar bland annat att användandet av artificiell intelligens i rekryteringsprocesser kan ha en negativ inverkan på individer och strukturer på arbetsplatser, det kan bidra till homogena arbetsplatser och reproducering av samhälleliga maktstrukturer. Vidare visar studien att det finns ett kunskapsglapp vad gäller forskning kring individers subjektiva upplevelser av AI-rekrytering.

In Swedish dialects we find the terms ris,skäver and skärva referring to illnesses in children. The words are also parts of various compounds which refer to variants of the illnesses. The terms are linguistic expressions denoting two folk categories of illnesses, RIS and SKÄVER/SKÄRVA. These categories are investigated from a cognitive semantic perspective. The cognitive perspective argues that we organize our understanding of reality by using Idealized Cognitive Models (ICM) based on our physical, mental and emotional experiences of the world. The aim is twofold: to demonstrate the bases on which an experienced illness is placed in a certain category, and to show how a folk conception of illness is reflected in the word formation strategies. The word formation strategies emanate from notions of characteristic symptoms, and from notions of causes of illnesses. Both categories, RIS and SKÄVER/SKÄRVA, are based on a number of ICM's. The category RIS is a radial structure, which means that the category is held together although its members have no structural criteria in common. The category SKÄVER/SKÄRVA is a concentrating structure, meaning that all members share all structural criteria. There is a strong connection between word formation strategies and the structures of the categories. Terms related to symptoms refer to members of a category which are part of a radial structure, while terms related to causes refer to members of a category which are part of a concentrating structure. This can be explained by two of the basic assumptions of cognitive semantics: semantic content is structred and symbolized overtly on the surface form of a language and categories are conventional, based on cultural assumptions about the world. / digitalisering@umu

Syftet med det här arbetet är att tydliggöra vad svenska fotbollsagenter gör samt redogöra hur legitimitet skapas i en bransch som kantas av kriminalitet och bristfällig transparens. Kvalitativa intervjuer har använts för att besvara de två forskningsfrågorna som lyder: Vad gör fotbollsagenter i Sverige och vad erbjuder de fotbollsspelare och fotbollsklubbar för tjänster? Samt, hur konstruerar fotbollsagenter legitimitet i en bransch med dåligt rykte? Respondenterna till studien är tagna från tre olika yrkesgrupper: tre fotbollsspelare, tre fotbollsagenter och tre sportchefer. Resultatet visar att fotbollsagenter i Sverige primärt jobbar med kontraktsförhandlingar, kontaktskapande, scouting och karriärrådgivning. Några agenter erbjöd även spelare möjligheten till extra träningspass, matchanalys och rehab. Utöver detta framkom det att det förekommer agenter i Sverige som arbetar med oetiska arbetsmetoder som exempelvis att muta spelare. När det kom till hur agenter konstruerar legitimitet handlar det huvudsakligen om att skapa tillit från andra aktörer i fotbollssverige. Detta görs främst genom att få externa godkännanden från andra aktörer inom fotbollen. Utöver detta handlade det om att följa den reglering som finns och hålla sig borta från allt som kan associeras med den mörkare sidan av agentbranschen. / The purpose of this thesis is to clarify what a football agent does in Sweden and describe how legitimacy is created in an industry that is associated with crime and a lack of transparency. Qualitative interviews have been used to answer the two main issues that follows: What do football agents do in Sweden and what services do they offer football players and football clubs? And how do football agents construct legitimacy in an industry with a bad reputation? The respondents were picked from three different professions: three footballers, three football agents and three sports directors. The result shows that football agents in Sweden mainly worked with contracts negotiation, professional contact creation, scouting and giving career advice. Some agents even offered their players the opportunity for extra training sessions, match analysis and rehabilitation. The result also shows that some agents in Sweden uses work methods that could be considered unethical, for example giving bribes to players. When it came to how agents constructed legitimacy, it was mainly about creating a trust between themselves and other actors in Swedish football. This was done mostly through gaining external approval from other actors in football. In addition, it was about following the regulations that exist and staying away from anything that can be associated with the shadier side of the football agent industry.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och resonerar om elever som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lärarna är en del av och hur dessa förhåller sig till varandra vid bedömning och betygsättning av dessa elever. För att nå syftet används fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa. Empirin analyseras sedan med hjälp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lärarna delar in elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekväma, rädda, ointresserade, språkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker. Beroende på vilken kategori eleverna anses tillhöra resonerar lärarna olika om hur undervisningen bör bedrivas gällande dessa elever. Genomgående är närvaron av stor betydelse för hur eleverna kategoriseras och därefter behandlas i undervisningen av lärarna. Studien visar även att lärarna inte har all makt när det gäller bedömning och betygsättning av dessa elever. Utan de måste i själva verket förhålla sig till andra diskurser såsom ledningsinflytande, elevinflytande och i viss mån även föräldrainflytande. Dessa tre diskurser befinner sig i kamp med diskursen om lärarinflytande om makten över bedömningen och betygsättningen. / The aim of this study is to investigate how upper secondary teachers in physical education describe and discuss about students with an individual education plan (IEP) or at risk of not achieving the national knowledge requirements. Furthermore, this study aims to illustrate the discourses and power relations teachers are a part of and how these relate to each other in the assessment and grading of these students. The investigation is based on four qualitative interviews plus four existing IEPs which are analyzed with help of discourse analysis and the concepts power and categorization. The investigation shows that the teachers divide the students at risk of not achieving the national knowledge requirements in a variety of categories: lazy and comfortable, afraid, uninterested, language difficulties and physiological and or psychological reasons. The investigation shows that the teacher reasons differently about the education depending on which category the student belongs to. Throughout the investigation the student’s attendance levels are important in relation to how the teachers categorize and thereafter treat the students. The investigation also highlights that the teacher does not have all the power when it comes to the assessment and grading of these students. The teachers have to relate to other discourses like the discourse of management influence, the discourse of student influence and to some extent the discourse of parental influence. These three discourses find themselves in a struggle with the discourse of teacher influence about the power over the assessment and grading.

The purpose of this essey is to investigate whether and if so how women's separatist music rooms can create an extended acting space for female musicians. To do this, I have conducted an interview study of organizers and former music participants at the organizations Popkollo and Femtastic. The analytical discussions is held with the theoretical approach of Judith Butler's "heterosexual matrix" and Cecilia Björck's interpretation of Michel Foucault's "The gender disciplinary gaze". The results show that the main reason to choose women's separatist music room has been a longing to ”take place” and to ”get to the be yourself". Furthermore, the results show that the room enabled a liberation from outsiders ideal images of the "mild" and "fragile" female musician, whereupon more expressive positions was made possible. The study also reveald a dilemma in a balance to be liberated, but at the same time adapt to popular music gender-coded ideals. Furthermore the results show that in this context it is sometimes perceived as disfavouring to be coded as both a female artist and a feminist. This is because of the tendency to be seen and treated as a homogenous group with a common political agenda. Finally, I note, however, that women's separatist music room at least can create possibilities for an extended acting space as the informants has expressed a development both personally and musically.

I denna studie riktas fokus mot hur samhället ordnar för barns välfärd när de generellt inriktade insatserna inte räcker till. Studien baseras på observationer och intervjuer i tre olika verksamheter för unga i åldern 12-16 år: 1) ett hem för vård eller boende, HVB, med egen skola, 2) en kommunal särskild undervisningsgrupp, f d skoldaghem, och 3) ett HVB för utredning och behandling utan egen skola. Kännetecknande för dessa verksamheter är att de fått i uppdrag att fostra unga och att arbetet utförs i gränsområdet mellan undervisning och behandling. Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Genom att studera hur samhället hanterar unga som avskilts från den reguljära skolan syftar studien till att synliggöra hur olika diskurser om ”problembarn”, undervisning och behandling, skapar möjligheter och begränsningar för verksamheternas mål, medel och aktörer. Studiens metodologi är en kombination av etnografi och diskursanalys. Studien tar sin utgångspunkt i interaktion, vardag och identitetsformande processer. I dessa kommunikativa praktiker som är intimt relaterade till identitetsskapande, arbetar lärare och behandlare. Analys av vardagssituationer i dessa pedagogiska och sociala praktiker samt intervjuer av de unga och de anställda ger en ökad förståelse för vad som händer där och vad arbetet betyder för dess aktörer. Miljöerna består till stor del av informella mötesplatser där en flexibilitet i tolkningsmöjligheterna skapar förhandlingsutrymme om både vad som sker där, men också vilka de unga är. Användningen av informella miljöer, lekfullhet, kroppskontakt och humor upprätthåller konsensus och bygger relationer. Relationen möjliggör att de anställda kan skapa tillit och förtroende hos de unga och används för att stödja de unga och påverka dem i önskvärd riktning. Relationen innebär att de unga, samtidigt som de får stöd och omsorg, också kan kontrolleras. Två olika strategier, omsorg och kontroll, kopplas samman i vad Foucault beskriver som en pastoral maktutövning. Relationen är grunden för intersubjektivitet, d v s en delad kunskap om situationen och dem själva. Diskurserna som används utgår från att de unga ska förändras. Diskurserna tydliggör att de ungas förändring främst ses som avhängiga dem själva, men att förändring är sannolik och möjlig genom de ungas involvering. De unga själva ses i hög grad som ansvariga för att leva upp till de krav som samhället ställer på individer i den åldern. De anställda förväntas klara av fysisk gränssättning, använda tvångsåtgärder och hantera andra repressiva inslag. De ungas aktörskap synliggörs genom deras motstånd inför det som strider mot deras motiv och det som står på spel för dem, d v s deras normalitet. Intervjuer med de unga har sammanfattat de möjliga identitetsalternativ de unga uppfattar finns tillgängliga för dem och handlar om skapandet av vilka de varit och vilka de kan bli. Identiteterna beror på vilka tolkningsrepertoarer som används i de olika verksamheterna. Repertoarerna gör det möjligt att skapa olika identitetskonstruktioner där en del kan ses som mer normala än andra. En del av identitetsalternativen innebär att se sig själv som kriminell eller med brister av olika slag. Kamratkretsen på hemmaplan och som elev i skolan är den plats och det sammanhang där de unga känner sig mest som alla andra. / This study examines how society handles children who for different reasons can’t manage, or be managed, in compulsory schools. Observations and interviews were made in three different settings: 1) a foster home with its own school, 2) a small school for troubled youth, and 3) a home for assessment and treatment, without its own school. Common for these arenas are that the children have been separated and set apart from regular school, and they take place on the boundary, or in the intersection between, teaching and treatment. The aims are to reveal how different discourses about troubled youth, education and treatment create possibilities and limitations in relation to the goal of the practices targets, their means, and the actors. The study is based on research into interaction, daily life, and processes of identity transformation. The data is collected by ethnographic methods in the form of participant observations, and the analysis is informed by discourse analysis. In these communicative practices, educators and social workers were active in an area of research that is intimately related to identity. Analysis of everyday situations in pedagogical and social practices provides valuable knowledge for understanding what is going on in this practices and what the implications are for the actors. Examinations of the studied children’s environments and activities reveal the different emphases of efforts addressing the children’s needs which are informed by (connected to) the use of different discourses. The use of informal settings, playfulness, humour, and body contact help maintain consensus and build relationships. The relationships provide a basis for exerting influence. To offer support is also a means by which the young people can be controlled. Two strategies care and control are found to be linked in what Foucault describes as an exercise of pastoral power. These relationships are also the basis for intersubjectivity, that is, shared knowledge of the situation, including self-knowledge of the actors involved. The emphasis on informal environments and flexibility in interpreting the situation allows negotiation about who the children are and what they are expected to become. The balance in child welfare activities between coercion and free choice can be described as a balancing act in which employees have great responsibility for the children. The study discusses how different discourses affect young people’s identity. Considering the various working methods based on different discourses together with the specific child welfare activities suggests that there are several different ways to define the problem situation affecting the children; the children are in this way exposed to a number of troubled identities. The results also indicate that the children can refuse to make these identities their own. The children are actors who become visible through their resistance to what threatens their motives and through what is at stake for them, that is, their normality. Interviews with children have identified possible alternative identities that depend on repertoires of identities, in which some constructions are seen as more normal than others. The children prefer seeing themselves with friends at school and as pupils in school.

I centrum för den här avhandlingen står det tidiga 1900-talets diskussion om skola, begåvning och social organisering. Tidsperioden som omfattas är 1910– 1950. Det är skolan i de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö som har stått i fokus. Det övergripande syftet har varit att analysera den betydelse som begåvning och intelligens fick i relation till skolväsendets förändring. Med utgångspunkt i detta syfte diskuteras hur uppfattningar om samhällets begåvningsresurser och individers förmågor har format 1900-talets samhällsliv. Betoningen på begåvning förde med sig primärt två saker: Att tillvarata god begåvning och att motverka låg begåvning. Avhandlingen har främst syftat till att granska de sociala och institutionella sammanhang i vilka intelligensmätningarna kom att uppfattas som användbara. Det innebär att intresset har riktats mot det inflytande som olika professionella via förhandlingar, professionalisering och vetenskapliggörande fick över skolans utformning. Teoretisk har undersökningen hämtat inspiration hos Michel Foucault, vilket ger en utgångspunkt som betonar sambandet mellan kunskapsbildning och makt. Genom olika gränsdragningar och uteslutningar – ”åtskiljande praktiker” – i utbildningssystemet blir individerna synliga i förhållande till olika institutionella arrangemang och konstrueras därmed både som individer och som grupper. Avhandlingen använder ett historiskt perspektiv för att studera hur makt och vetande i en given tid formulerar vad som är att betrakta som ett problem i samhället. / At the centre of this thesis is the early 20th century’s discussion on school, talent and social organisation. The period that is covered is 1910 – 1950. It is schools in the cities Stockholm, Gothenburg and Malmö that have been focused on. The overall purpose has been to analyse the importance that talent and intelligence had in relationship with the changes in the educational system. Using this as a starting point, it was discussed how views on society’s talent resources and the abilities of individuals have formed 20th century social life. Emphasis on talent led to primarily two things: to utilise good talent and counteract poor talent. The thesis has mainly aimed at examining the social and institutional contexts in which intelligence testing came to be seen as usable. This means that interest has been directed at the influence that different professionals had via deliberations, professionalizing and scientificating had on the forming of schools. Theoretically the study has been inspired by Michel Foucault, which provided an excellent starting point that emphasises the connection between education and power. Through different boundaries and conclusions – “separating practices” – in the education system the individuals become visible in relation to different institutional arrangements and can therefore be construed both as individuals and groups. The thesis uses an historic perspective to study how power and knowledge in a given time formulate what is considered as a problem in society.

En ambient display är menad att fungera för användaren enbart genom att hen snabbt överblickar produkten. Denna form av display är perfekt att nyttja i dagligvaruhandeln där utbuden ständigt växer samtidigt som konsumenten snabbt vill hitta det den söker. I denna studie utforskas fördelarna med att använda färg och symbolkombinationer, som skapar en ambient display, istället för text när det kommer till att kategorisera i tidningssektionen. Feature- integrationsteorin beskriver hur den ambienta displayen ger stöd för användarens kognitiva processer, den är mer effektiv genom att den låter konsumenten använda det perifera seendet i sitt sökande. Tidningssektionen är en produkt användaren inte nyttjar frekvent och denna design fungerar genom att kunden redan ska veta hur den önskade kategorin är representerad, det är därför väldigt viktigt att inlärningen sker snabbt. I studien framkommer vikten av att skapa bra associationer mellan färg och kategori, vilket har en extremt signifikant påverkan på inlärningsförmågan hos användaren. Studien utvärderar även vilka färg- och kategorikombinationer som är lämpliga för Tidsam, distributör av tidningar. 17 kategorier associeras med 17 olika färger där multipla källor används för att styrka resultatet. Resultatet presenteras i form av virtuella prototyper av kategoriskyltar för samtliga 17 kategorier.