In Swedish dialects we find the terms ris, skäver and skärva referring to illnesses in children. The words are also parts of various compounds which refer to variants of the illnesses. The terms are linguistic expressions denoting two folk categories of illnesses, RIS and SKÄVER/SKÄRVA. These categories are investigated from a cognitive semantic perspective. The cognitive perspective argues that we organize our understanding of reality by using Idealized Cognitive Models (ICM) based on our physical, mental and emotional experiences of the world. The aim is twofold: to demonstrate the bases on which an experienced illness is placed in a certain category, and to show how a folk conception of illness is reflected in the word formation strategies. The word formation strategies emanate from notions of characteristic symptoms, and from notions of causes of illnesses. Both categories, RIS and SKÄVER/SKÄRVA, are based on a number of ICM's. The category RIS is a radial structure, which means that the category is held together although its members have no structural criteria in common. The category SKÄVER/SKÄRVA is a concentrating structure, meaning that all members share all structural criteria. There is a strong connection between word formation strategies and the structures of the categories. Terms related to symptoms refer to members of a category which are part of a radial structure, while terms related to causes refer to members of a category which are part of a concentrating structure. This can be explained by two of the basic assumptions of cognitive semantics: semantic content is structred and symbolized overtly on the surface form of a language and categories are conventional, based on cultural assumptions about the world. / digitalisering@umu

For whom the educational system should be available, what it should contain and what it should lead to, are all questions but with different answers. In this dissertation, these answers are understood as products of relations including a power dimension. As these relations constantly changes, the discursive struggle of defining the educational system is constant. Said struggle also contains different constructions of the student subject; what she/he ought to be and should become. It is the struggle of defining the student subject that is the focus of this dissertation. As a starting point for the analysis, a political discourse theory is used, developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe (2001). The main aims of the dissertation are to analyze 1) How the student subject is defined and positioned in the analyzed policy texts 2) What kind of relations that are constituted among student subjects and in between student subject, working life and social life 3) How does the conditions of the discursive struggle make impact of the space for political subjectivity. The empirical material is Swedish Political documents written between the time periods 1990-2009. The analysis of the discursive political struggle shows three dominant subject positions structured in partly different discourses: The successful and free student, produced in the discourse of liberation (1990-1998), the individualized and solidary student, produced within the discourse of nostalgia (1997-2005) and the dutiful and adaptable student, which dominates the political struggle in 2006-2009, produced in the discourse of harmony. Although the subject positions are constituted within three different discourses, structured by partly different logics, they share an idea; the idea of an ongoing globalization. These articulations are not questioned and cannot be ignored in the discursive struggle. They are understood as disarticulations of an English/American neo-liberal discourse. To win a hegemonic position, the discourse of liberation, nostalgia and harmony, has to adopt signs from this neo-liberal discourse. They are also forced to rearticulate the intent of specific signs so they fit into each discourse’ inner logics. The disarticulations of the neo-liberal discourse which goes across the discursive borders are in this dissertation understood as a social fantasy.

Sports analytics is an area that is growing at a rapid rate. It can be described as the use of data and analytics to gain an advantage in sports. It can include scouting, recovery, tactics and so on. This thesis uses data about association football passes to analyse players passing attributes. The dataset that has been used is acquired from the company Football Analytics Sweden AB and is produced by a subcontractor. The dataset includes event data for all games played in the Swedish division 1 during the 2020 season. In total there are 48 different types of events, but only the category passes accurate are analysed. Accurate passes are represented by x and y coordinates for the start and end point of the pass. The thesis's intention is the study how passes can be categorized in order to differentiate different players passing attributes, and how to identify types of players in regard to passing from that categorization. The categorization has been made possible by dividing the football pitch into different zones. The zones have been chosen on sports science and football grounds. Every pass is assigned a category based on which zone the pass starts in and what zone the pass ends up in. The proportion of passes a player hits for every category is then calculated and is used to perform factor analysis. The factor analysis identifies 13 underlying factors that can describe players different passing attributes. These factors have been interpreted and given names. The factors describe both general attributes as well as more specific attributes. Factor scores are then used to compare and identify which or what type of passing player a particular player is. / Sports analytics är ett begrepp som används mer och mer. I allmänhet kan det beskrivas som användningen av data och dataanalys för att få en fördel inom sport. Det kan vara allt från scouting (rekrytering av spelare), återhämtning och taktik. Den här studien använder information om fotbollspassningar för att undersöka fotbollsspelares passningsegenskaper. Datamaterialet som använts är erhållet från företaget Football Analytics Sweden AB och är framtaget av en underleverantör. Datamaterialet innehåller händelsedata för alla matcher som spelades i division 1 under säsongen 2020. Totalt finns det 48 olika typer av händelser, men endast händelsen lyckade passningar tas i beaktande. Lyckade passningar representeras av x och y koordinater för start- och slutpunkten för passningen. Studiens syfte är att undersöka hur passningar kan kategoriseras för att göra det möjligt att differentiera olika spelares passningsförmågor och hur man kan identifiera typ av passningsspelare utifrån kategoriseringen. Kategorisering av passningar utfördes med hjälp av en zonuppdelning av fotbollsplanen. Zonuppdelning är grundad på sportvetenskapliga och fotbollsmässiga grunder.  Varje passning tilldelas en kategori beroende på vilken zon passningen startar och slutar i. Andelen av passningar en spelare slår inom varje kategori beräknas, för att sedan användas i en faktoranalys. Faktoranalysen identifierar bakomliggande faktorer som påverkar en spelares andelar av passningar inom varje kategori. Totalt identifierades 13 bakomliggande faktorer och dessa kan beskriva en spelares passningsegenskaper. Dessa faktorer har verklighetstolkas och namngetts. Faktorerna beskriver både allmänna egenskaper och mer specifika egenskaper.  Faktorpoäng som beräknats från dem bakomliggande faktorerna används sedan för att jämföra och identifiera vilka eller vilken typ av passningsspelare en spelare är.

I Sverige står byggnader för nästan 40 procent av den totala energiförbrukningen och energibesparingspotentialen är enorm. Samtidigt dyker det upp mängder med aktörer som vill hjälpa fastighetsägare att energieffektivisera och allt fler energitjänster introduceras till marknaden. Möjligheterna för ett samarbete mellan fastighetsbolag och företag som erbjuder energitjänster har aldrig varit större, och en av dessa aktörer är energibolagen. Konkurrensen är dock hård och för att säkerställa sin konkurrenskraft på marknaden krävs effektiva samarbeten, där kundnöjdhet är i fokus, vilket i sin tur ökar behovet av kundkännedom hos energibolagen. Syftet med denna studie är att hjälpa energibolaget Elkraft Sverige att förstå olika fastighetsbolags energisituation och behov av energitjänster, samt rekommendera hur de bör utveckla sitt energitjänsteerbjudande för att kunna bistå dessa kunder på bästa sätt i framtiden. Detta gjordes genom att olika typer av svenska fastighetsbolag kartlades och analyserades med avseende på deras energisituation, beslutsfattande gällande energifrågor samt behov av energitjänster. För att samla in data genomfördes först en litteraturstudie, sedan semi-strukturerade intervjuer med högt uppsatta beslutsfattare samt en enkätundersökning. Slutsatsen blev att Elkraft Sverige bör finslipa sina befintliga energitjänster och komplettera sitt begränsade erbjudande genom att ingå externa allianser med kompetenta aktörer. Intresset för energitjänster kommer att öka i framtiden och för att säkerställa att energitjänstekoncepten är väletablerade när efterfrågan kommer, måste Elkraft Sverige agera proaktivt börja spetsa till dem redan nu. Fokus bör ligga på att ta fram en bra energianalysmodell, som aktivt utvärderas genom att man jobbar med feedback från kunder som nyttjar energitjänsten. Vidare bör Elkraft Sverige anamma rollen som en trygg, rådgivande aktör, och fokus måste ligga på kundnöjdhet, inte bara levererad energi. Genom att satsa på energitjänster kan företaget nämligen stärka sina kundrelationer, vilket är ett sätt att säkerställa framtida leveranser. Elkraft Sverige bör dessutom se till att personalstyrkan är kompetent och har relevanta utbildningar i bagaget. Detta i kombination med att de anställda på företaget är lyhörda, och känner av vilket individuellt behov kunden har, är extremt viktigt på en så pass konkurrensutsatt marknad som energitjänstemarknaden. Förtroende är nämligen oerhört viktigt och energibolag rankas ofta negativt på trovärdighetsskalan. Sist men inte minst är det viktigt att Elkraft Sverige fortsätter vara uppmärksamma på de trender och förändringar som sker på energitjänstemarknaden. / Buildings stand for almost 40 percent of the energy usage in Sweden and the potential for energy efficiency within the sector is huge. Meanwhile, the market for energy services is growing vastly and the opportunities for collaboration between property owners and companies providing energy services is bigger than ever. One category that is trying to take a share of the new market is the energy companies. The competition is hard though, and to secure their position on the developing market, the energy companies must form new strategies, moving from exclusively delivering energy to also include energy services, which require a new customer perspective. The purpose of this study is to help the energy company Elkraft Sverige to understand different type of property owners’ energy situation and need for energy services. The report aims to deliver a recommendation to Elkraft Sverige, describing how they should move forward with their development of energy services in order to support their customers in the best way possible. This was done by initially investigating different property owners’ energy situation, their decision-making regarding energy projects as well as their need for energy services. Next, the result was analyzed, and finally a recommendation was made. The data collection methods consisted of a literature study, semi-structured interviews and a survey. The interviewees comprised solely of decision-makers of high rank. The conclusion is that Elkraft Sverige should perfect their existing energy services and also look for external alliances to complement their limited offer. The company must act proactively and start to form their energy services immediately since the interest for energy services is increasing, and it is important to be ready when the demand rises. Their full attention should be directed towards designing a service regarding energy analysis, which should be updated when necessary, based on feedback provided by customers. Furthermore, Elkraft Sverige should embrace the role as a trustworthy company, and since energy services strengthen the customer contact, the company will secure future sales by broadening its focus to include customer satisfaction, not only delivered energy. Elkraft Sverige should also make sure that the company’s staff is competent and has been provided the relevant education. This is important because trust, which is secured through knowledge and motivation, is crucial if the company wants to land future sales. Also, they must keep their eyes open for changes on the ever-changing market for energy services.

Society today is becoming more digitalized, and a common way of communication is to send e-mails. Currently, the company Auranest has a filtering method for categorizing e-mails, but the method is a few years old. The filter provides a classification of valuable e-mails for jobseekers, where employers can make contact. The company wants to know if the categorization can be performed with a different method and improved. The degree project aims to investigate whether the categorization can be proceeded with higher accuracy using machine learning. Three supervised machine learning algorithms, Naïve Bayes, Support Vector Machine (SVM), and Decision Tree, have been examined, and the algorithm with the highest results has been compared with Auranest's existing filter. Accuracy, Precision, Recall, and F1 score have been used to determine which machine learning algorithm received the highest results and in comparison, with Auranest's filter. The results showed that the supervised machine learning algorithm SVM achieved the best results in all metrics. The comparison between Auranest's existing filter and SVM showed that SVM performed better in all calculated metrics, where the accuracy showed 99.5% for SVM and 93.03% for Auranest’s filter. The comparative results showed that accuracy was the only factor that received similar results. For the other metrics, there was a noticeable difference. / Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och ett vanligt kommunikationssätt är att skicka e-postmeddelanden. I dagsläget har företaget Auranest ett filter för att kategorisera e-postmeddelanden men filtret är några år gammalt. Användningsområdet för filtret är att sortera ut värdefulla e-postmeddelanden för arbetssökande, där kontakt kan ske från arbetsgivare. Företaget vill veta ifall kategoriseringen kan göras med en annan metod samt förbättras. Målet med examensarbetet är att undersöka ifall filtreringen kan göras med högre träffsäkerhet med hjälp av maskininlärning. Tre övervakade maskininlärningsalgoritmer, Naïve Bayes, Support Vector Machine (SVM) och Decision Tree, har granskats och algoritmen med de högsta resultaten har jämförts med Auranests befintliga filter. Träffsäkerhet, precision, känslighet och F1-poäng har använts för att avgöra vilken maskininlärningsalgoritm som gav högst resultat sinsemellan samt i jämförelse med Auranests filter. Resultatet påvisade att den övervakade maskininlärningsmetoden SVM åstadkom de främsta resultaten i samtliga mätvärden. Jämförelsen mellan Auranests befintliga filter och SVM visade att SVM presterade bättre i alla kalkylerade mätvärden, där träffsäkerheten visade 99,5% för SVM och 93,03% för Auranests filter. De jämförande resultaten visade att träffsäkerheten var den enda faktorn som gav liknande resultat. För de övriga mätvärdena var det en märkbar skillnad.

Denna uppsats bidrar till forskningen om social och språklig kategorisering i interaktion genom att undersöka kategoriseringsmetoder i serviceinteraktioner. Uppsatsen undersöker vilka metoder personal, kunder och personal och kunder tillsammans använder sig av för att identifiera kunderna som pensionärer i samband med rabatt, samt vilka metoder som används för att hantera aspekter av kategoriseringen pensionär som inte har med serviceärendet i sig att göra. Teoretiskt och metodologiskt bygger undersökningen på Conversation Analysis (CA), Membership Categorization Analysis (MCA) och multimodal interaktionsanalys. Studiens data består av 18 videoinspelade, transkriberade samtal vid teaterkassor. I studien identifieras och analyseras tre metoder för kategorisering: alternativa kategorier, överlämnande självkategorisering och retrospektiv nyansering. Analysen av metoderna visar bland annat att olika typer av deltagare behandlar olika aspekter av kategoriseringen som olika känsliga och olika relevanta, att deltagarna orienterar sig mot kategoriseringen som ett gemensamt projekt och att det vid vissa skeden i de i för övrigt målfokuserade servicesamtalen finns utrymme för kunder som kategoriserats som pensionärer att ge uttryck för personliga nyanseringar och positioneringar i förhållande till kategorin pensionär.

This research investigates the impact of social identity on employee engagement with companyowned social media platforms and how employees' identification with their organization influences their willingness to engage with these platforms. Drawing on Social Identity theory (SIT), this study explores how constructs like social categorization, social identification, and social comparison shape employee behaviors on company-owned social media (CoSM). A qualitative methodology was employed, involving 15 semi-structured interviews with employees from Northvolt, a Swedish battery manufacturer. Participants ranged from Quality Control Associates to Team Leaders, providing a comprehensive view across different roles within the company. Data was analyzed using thematic analysis to identify patterns and insights relevant to the research questions. Findings indicate that social identity significantly influences employee engagement on CoSM through themes such as Professionalism and Representation, Sense of Belonging and Unity, In-group Favoritism and Fairness, and Shared Values and Mission Alignment. Employees align their social media activities with professional and company values, contributing to a sense of belonging and unity while navigating the dynamics of in-group favoritism and shared organizational values. The study also reveals that employees' identification with their organization affects their willingness to engage with CoSM platforms, driven by themes such as Commitment to Organizational Goals, Influence of Leadership Actions, Job Satisfaction and Loyalty, and Personal Values and Organizational Fit. Engagement on CoSM reflects and reinforces commitment to organizational goals, influenced by leadership behaviors and aligned with personal values and organizational mission. The research highlights the practical implications of using CoSM for enhancing employee engagement, suggesting that organizations can leverage these platforms to foster a cohesive and committed workforce. Theoretical implications emphasize the role of SIT in understanding digital interactions within organizational contexts. Limitations include the focus on a single organization and the qualitative nature of the study, suggesting avenues for future research to explore diverse organizational settings and quantitative analyses. / Denna forskning undersöker effekten av social identitet på anställdas engagemang med företagsägda sociala medieplattformar och hur anställdas identifiering med sin organisation påverkar deras vilja att engagera sig i dessa plattformar. Med utgångspunkt i teorin om social identitet undersöker denna studie hur konstruktioner som social kategorisering, social identifikation och social jämförelse formar anställdas beteenden på CoSM. En kvalitativ metod användes, 15 semistrukturerade intervjuer med anställda från Northvolt, en svensk batteritillverkare. Deltagarna var allt från kvalitetskontrollmedarbetare till teamledare, vilket gav en heltäckande bild av olika roller inom företaget. Data analyserades med hjälp av tematisk analys för att identifiera mönster och insikter som är relevanta för forskningsfrågorna. Resultaten tyder på att social identitet i hög grad påverkar medarbetarnas engagemang på CoSM genom teman som Professionalism och representation, känsla av tillhörighet och enighet, favorisering och rättvisa inom gruppen samt gemensamma värderingar och uppdragsanpassning. Anställda anpassar sina aktiviteter i sociala medier till professionella värderingar och företagsvärderingar, vilket bidrar till en känsla av tillhörighet och enighet samtidigt som de navigerar i dynamiken i gruppfavorisering och delade organisatoriska värderingar. Studien visar också att medarbetarnas identifikation med sin organisation påverkar deras vilja att engagera sig med CoSM-plattformar, som drivs av teman som engagemang för organisatoriska mål, inflytande av ledarskapshandlingar, arbetstillfredsställelse och lojalitet samt personliga värderingar och organisatorisk passform. Engagemang i CoSM återspeglar och förstärker engagemanget för organisatoriska mål, influerat av ledarskapsbeteenden och i linje med personliga värderingar och organisationens uppdrag. Forskningen belyser de praktiska konsekvenserna av att använda CoSM för att öka medarbetarnas engagemang, vilket tyder på att organisationer kan utnyttja dessa plattformar för att främja en sammanhållen och engagerad arbetsstyrka. Teoretiska implikationer betonar SIT:s roll för att förstå digitala interaktioner inom organisatoriska sammanhang. Begränsningar inkluderar fokus på en enda organisation och studiens kvalitativa karaktär, vilket föreslår vägar för framtida forskning för att utforska olika organisatoriska inställningar och kvantitativa analyser

This thesis identifies and describes the diversity aspects of police discourse based on the accounts of police trainees in their final year. Specifically, the focus is on culture, religion and ethnicity, and four main questions are addressed: What is said about diversity? How is it articulated? What subject positions are offered and assumed? In what ways are discourses of diversity sustained and challenged? The analysis of discourse in use is based on field studies conducted at the Swedish National Police Academy and focus group interviews with police trainees in the educational setting and during their trainee placement period. The analytical concepts of interpretative repertoire, ideological dilemmas, subject positions and discursive devices are employed to identify how different meanings are ascribed to diversity. Three central discourses of diversity are presented: diversity as inescapable difference (a hegemonic practice), diversity as political goal (recognition of diversity) and diversity as potential likeness (regulation of diversity). These are competing discourses on how police officers should be and how their role is understood in relation to a pluralistic society. The study shows that the contradictory diversity discourses reflect a struggle of different ‘us’, which regulates the conception of the ideal police officer, professional conduct and the performance of policing. In addition, five dilemmas originating in the tension between the discourses are outlined. Diversity is found to involve ideological dilemmas regarding how policing should be conducted in relation to profiling and social categories, how humour and jargon are viewed and handled, and how lack of knowledge may mean attributing subject positions to others with discriminatory implications. The thesis contributes to showing how diversity discourses reproduce the social order by affirming the social categories that the representatives of diversity are assumed to embody. It closes with a discussion of some practical and theoretical implications of its findings. / Ordningsmakter inom ordningsmakten visar hur mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, ges skilda betydelser i blivande polisers samtal och att det pågår en kamp om hur samhällets mångfald ska förstås i relation till polisens sammansättning och arbete. Kampen mellan diskurser är vare sig en ny kamp eller exklusiv för polisen. Däremot kan striden om hur mångfald ska förstås ses som en modern företeelse, som ställs på sin spets inom polisen vars uppdrag är att skydda demokratiska värden och lagar om människors rättigheter. I denna avhandling beskrivs hur kampen tar sig uttryck inom ordningsmakten. Hur kan vi förstå det paradoxala i att polisen har som uppgift att arbeta mot fördomar, samtidigt som vissa arbetsuppgifter motiveras av fördomar? Vad innebär ett behov av ökad kunskap om olika grupper, som samtidigt sätter dessa grupper i en diskriminerande utgångspunkt? Varför förekommer en diskriminerande humoristisk jargong i ett yrke som har i uppdrag att främja rättvisa och motverka diskriminering? Detta är några av de frågor och dilemman som mångfald aktualiserar i en polisiär kontext. Avhandlingen synliggör hur mångfaldsdiskurser återskapar social över- och underordning och att kampen mellan diskurser är en kamp om olika ’vi’.

In Sweden, buildings are responsible for about 40 % of total energy use and about 10 % of total CO2 emissions Today more than 60 % of existing Swedish residential buildings are over 40 years old and are in need of major renovation. In addition, 15 % of all multi-family buildings and 27 % of all single-family houses were built before 1945. The increased energy use and threat from CO2 emissions of the building sector create a need for energy efficiency. The important role that renovation of residential buildings will play in reducing the total energy used by the Swedish building sector as well as in reducing primary energy use and CO2 emissions on both the national and global levels has been the impetus for the studies included in this thesis. The aim of the current research is to develop a methodology from a system perspective which can be used to analyze the energy use, optimal life cycle cost (LCC), energy efficiency measure (EEM) package, indoor environment, CO2 emissions, and primary energy use of a building or a community during major renovation. The developed methodology accomplished at three different levels, i.e. building level, cluster level and district level. The methodology considers both energy efficiency and economic viability during building renovation and will also play an important role in overall urban planning. The studied buildings include both non-listed and listed residential buildings and the tools used include building energy simulation (BES), survey, technical measurements, LCC optimization and building categorization. The results show that the combination of BES, technical measurements and surveys provides a holistic approach for evaluation of energy use and indoor environment of the studied residential buildings. The results from the current study also show that the 2020 energy target, i.e., reduction of energy use by 20 %, for the building sector can be achieved by all the studied building types and that the total LCC of these buildings are below the cost-optimal point. In comparison, the 2050 energy target, i.e., reduction of energy use by 50 %, for the building sector may be achieved by the non-listed buildings, but when the constraints relevant to listed buildings are added the cost-optimality changes as some EEMs in direct conflict with the building’s heritage value may not be implemented. The investigation of primary energy use and CO2 emissions by the residential buildings show that the higher the energy saving, the lower the primary energy use becomes, and vice versa. With the same energy saving, the heating system with higher primary energy factor results in higher primary energy use. From a CO2 emissions point of view, EEM packages proposed to help buildings connected to a CHP based district heating system, to reduce the energy use or LCC are not consistently effective. Since these EEM packages will reduce district heating demand, the electricity produced in the CHP plant will also decrease. When the biomass is considered a limited resource, measures such as investment in a biofuel boiler are not favourable from the CO2 emissions point of view. The current study has also shown that combining building categorization method and LCC optimization method will help the community to reduce its energy use, primary energy use and CO2 emissions in a systematic and strategic way. / I Sverige, står byggnadssektorn för cirka 40 % av den totala energianvändningen och cirka 10 % av CO2-utsläppen. Idag är mer än 60 % av befintliga svenska bostäder över 40 år gamla och i stort behov av renovering. Dessutom är 15 % av alla flerbostadshus och 27 % av alla småhus byggda före 1945. Den ökade energianvändningen och hotet från CO2-utsläpp från byggsektorn skapar ett behov av energieffektivisering. Grunden för studierna i denna avhandling är den stora betydelse som renoveringen av bostäder har, såväl för att kunna minska den totala energianvändningen som den primärenergianvändningen och CO2-utsläppen på både nationell och global nivå. Syftet med denna forskning är att utveckla en metodik ur ett systematiskt perspektiv som kan användas för att analysera energianvändning, finna optimal livscykelkostnad (LCC), skapa energieffektiviseringsåtgärdspaket, undersöka inomhusmiljöer, beräkna CO2-utsläpp och primärenergianvändning i en byggnad eller ett samhälle vid omfattande renovering. Den utvecklade metodiken som har använts i de aktuella studierna är på tre olika nivåer: byggnadsnivå, klusternivå och stadsdelsnivå. Metodiken avser både energieffektivitet och ekonomisk lönsamhet vid renovering av byggnader och kommer också att spela en viktig roll i den övergripande stadsplaneringen. De studerande byggnaderna i denna avhandling innefattar både historiska och icke-historiska bostäder. De använda verktygen inkluderar building energy simulering (BES), enkätundersökning, tekniska mätningar, LCC-optimering och byggnadskategorisering. Resultaten visar att kombinationen av BES, tekniska mätningar och enkätundersökning ger en god helhetsbild för utvärdering av energianvändning och inomhusmiljö av den studerade byggnaden. Resultaten från den aktuella studien visar också att 2020-energimålet, d.v.s. en minskning av energianvändningen med 20 % till 2020 av byggsektorn, kan uppnås i alla undersökta byggnader och att den totala LCC av dessa byggnader ligger under den kostnadsoptimala punkten. I jämförelse, kan 2050-energimålet, d.v.s. en minskning av energianvändningen med 50 % till 2050, kan uppnås i icke-historiska byggnader, men med hänsyn tagen till begränsningarna för historiska byggnader, ändras de kostnadsoptimala lösningarna, eftersom vissa energieffektiviseringsåtgärder är i direkt konflikt med byggnadens kulturhistoriska värde och därför inte kan genomföras. Undersökningen av primärenergianvändning och CO2-utsläpp i de studerade byggnaderna visar, att ju högre energibesparingen är, desto lägre blir primärenergianvändningen, och vise versa. Med lika mycket energibesparing, resulterar värmesystemet med högre primärenergifaktor i högre primärenergianvändning. Sett från CO2-utsläppssynvinkel, är de energieffektiviseringsåtgärdspaket, som kan hjälpa byggnader anslutna till ett kraftvärmebaserat fjärrvärmesystem att minska energianvändningen eller LCC, inte effektiva, eftersom dessa åtgärdspaket kommer att minska fjärrvärmeanvändningen. Detta leder till att mängden producerad el i ett kraftvärmeverk också kommer att minskas. När biobränsle betraktas som en begränsad resurs, är åtgärder som investering i en biobränslepanna inte energieffektiva från en CO2-utsläppssynvikel. Den aktuella studien visar också att kombinationen av byggnadskategorisering och LCC-optimering kommer att hjälpa byggnadssektorn att minska sin energianvändning, primärenergianvändning och CO2-utsläpp på ett systematiskt och strategiskt sätt.

This thesis identifies and describes the diversity aspects of police discourse based on the accounts of police trainees in their final year. Specifically, the focus is on culture, religion and ethnicity, and four main questions are addressed: What is said about diversity? How is it articulated? What subject positions are offered and assumed? In what ways are discourses of diversity sustained and challenged? The analysis of discourse in use is based on field studies conducted at the Swedish National Police Academy and focus group interviews with police trainees in the educational setting and during their trainee placement period. The analytical concepts of interpretative repertoire, ideological dilemmas, subject positions and discursive devices are employed to identify how different meanings are ascribed to diversity. Three central discourses of diversity are presented: diversity as inescapable difference (a hegemonic practice), diversity as political goal (recognition of diversity) and diversity as potential likeness (regulation of diversity). These are competing discourses on how police officers should be and how their role is understood in relation to a pluralistic society. The study shows that the contradictory diversity discourses reflect a struggle of different ‘us’, which regulates the conception of the ideal police officer, professional conduct and the performance of policing. In addition, five dilemmas originating in the tension between the discourses are outlined. Diversity is found to involve ideological dilemmas regarding how policing should be conducted in relation to profiling and social categories, how humour and jargon are viewed and handled, and how lack of knowledge may mean attributing subject positions to others with discriminatory implications. The thesis contributes to showing how diversity discourses reproduce the social order by affirming the social categories that the representatives of diversity are assumed to embody. It closes with a discussion of some practical and theoretical implications of its findings. / Baksidestext Ordningsmakter inom ordningsmakten visar hur mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, ges skilda betydelser i blivande polisers samtal och att det pågår en kamp om hur samhällets mångfald ska förstås i relation till polisens sammansättning och arbete. Kampen mellan diskurser är vare sig en ny kamp eller exklusiv för polisen. Däremot kan striden om hur mångfald ska förstås ses som en modern företeelse, som ställs på sin spets inom polisen vars uppdrag är att skydda demokratiska värden och lagar om människors rättigheter. I denna avhandling beskrivs hur kampen tar sig uttryck inom ordningsmakten. Hur kan vi förstå det paradoxala i att polisen har som uppgift att arbeta mot fördomar, samtidigt som vissa arbetsuppgifter motiveras av fördomar? Vad innebär ett behov av ökad kunskap om olika grupper, som samtidigt sätter dessa grupper i en diskriminerande utgångspunkt? Varför förekommer en diskriminerande humoristisk jargong i ett yrke som har i uppdrag att främja rättvisa och motverka diskriminering? Detta är några av de frågor och dilemman som mångfald aktualiserar i en polisiär kontext. Avhandlingen synliggör hur mångfaldsdiskurser återskapar social över- och underordning och att kampen mellan diskurser är en kamp om olika ’vi’.