Syftet med denna uppsats var att, genom en litteraturöversikt sammanställa kunskap om hur prostituerade påverkats av kriminaliseringen av sexköp samt undersöka hur socialt arbete bedrivs med prostituerade i länder som kriminaliserar sexköp. De valda studierna analyserades med hjälp av empowermentteori och stigmateori. Resultat visar att kriminaliseringen av sexköp inte har lett till mindre stigmatisering för de prostituerade. Många upplever tvärtom mer stigmatisering. Förbudet har lett till att sexköpare fått ett ökat förhandlingsutrymme. För gatuprostituerade innebär det mer risktagande, våld och minskad inkomst. Sociala insatser finns att tillgå men visar sig vara otillgängliga eller otillräckliga för att inleda ett empowerment-arbete. Fokus ligger på kvinnliga prostituerade vilket gör att hbt personer som en särskilt utsatt grupp diskrimineras. Utländska prostituerade vilka utgör en majoritet av de prostituerade exkluderas från det svenska systemet. Slutsatsen blir därmed att det behövs en översyn av handlingsplanen emot prostitution som antogs i samband med utvärderingen av sexköpslagen.

Uppsatsen utvärderar barnfridsbrottet som föreslås i SOU 2019:32. Barnfridsbrottet innebär en kriminalisering av beteendet att låta ett barn bevittna en brottslig gärning som kan skada barnets trygghet eller tillit till en närstående person. Vissa remissinstanser menar att utredningen avgränsar bort skadliga situationer som borde omfattas av den föreslagna straffbestämmelsen, medan andra remissinstanser ifrågasätter förslagets förhållande till legalitetsprincipen. I syfte att undersöka om det är lämpligt att kriminalisera beteendet, och om det vore lämpligt att göra kriminaliseringen mer omfattande än vad utredningen föreslår, besvarar uppsatsen tre frågeställningar. Till att börja med utreds hur de utsatta barnen skyddas straffrättsligt enligt gällande rätt. De utsatta barnen har ett mycket begränsat direkt straffrättsligt skydd och ett visst indirekt skydd dels genom att gärningspersonen straffas för grundbrottet som begås inför barnet, dels genom en särskild straffskärpningsgrund. Detta begränsade skydd är dock inte jämförbart med det skydd som en ny kriminalisering hade inneburit. Sedan analyseras huruvida utredningens föreslagna kriminalisering är lämplig och om det vore lämpligt att göra den mer omfattande, ur ett kriminalpolitiskt perspektiv. Med utgångspunkt i forskning, gällande rätt och kriminaliseringsprinciper från förarbeten och doktrin argumenterar jag för att den föreslagna kriminaliseringen överlag är lämplig, men att lämpligheten i att låta brottsliga gärningar som inte innefattar något fysiskt eller psykiskt våld omfattas kan ifrågasättas. Jag anser att det vore lämpligt att låta kriminaliseringen omfatta vissa skadliga beteenden som har höga straffvärden, men som faller utanför utredningens definition av gärningstypen. Vidare möjliggör Sveriges åtagande att motverka våld inför barn enligt barnkonventionen ett undantag från huvudregeln att samtliga kriminaliseringsprinciper bör vara uppfyllda, vilket kan användas för att motivera ett visst avsteg från principerna. Slutligen genomförs en sammanvägd utvärdering där jag tar ställning till om barnfridsbrottet bör införas och hur det i så fall bör utformas, med hänsyn till den ovan nämnda kriminalpolitiska analysen samt utredningens och remissinstansernas synpunkter om legalitetsprincipen. Jag menar att barnfridsbrottet bör införas, men föreslår några viktiga ändringar i brottskonstruktionen som hade ökat förutsebarheten och avgränsat det straffbara området i enlighet med mina kriminalpolitiska slutsatser.

No description available.

The purpose of this study was to examine drug counselors' experience of using reward as a work method and how a more lenient view on substance use can help foster the treatment process and reduce stigma surrounding drug use. The study is based on semi-structured interviews with 4 drug counselors from a municipality in Sweden. The study used a qualitative approach, and the results were analyzed using an abductive approach. The data was analyzed using Becker's theory on labeling and Goffman's theory on stigmatization. The results show that drug-counselors experience the use of reward in drug treatment as an effective tool in creating a positive association to both treatment and the counselors themselves. Reward also helps fulfill an important function in promoting a non-judgmental approach which the counselors then can build upon. The results also show the complexity regarding having a more tolerant outlook on drug consumption, but also that criminalization of drug use is seen as a contributing factor in the stigmatization of youth with substance use disorder. / Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelse av att använda belöning som arbetsmetod samt hur en mer tolerant syn på droganvändningsproblematik kan främja behandlingsprocessen och minska stigmatisering kring droganvändning. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra missbruksbehandlare inom öppenvården. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt. Data analyserades utifrån Beckers stämplingsteori samt Goffmans teori om stigma. Resultat visar att behandlarna upplever att belöning som arbetsmetod skapar en positiv association till såväl behandlarna som behandlingen i sig. Belöningen fyller även viktig funktion i att främja det icke dömande förhållningssättet som behandlarna arbetar utifrån. Vidare visar resultatet av studien att en tolerant syn på droganvändningsproblematik är komplext utifrån rådande lagstiftningen som kriminaliserar allt eget bruk av narkotika, samtidig som kriminaliseringen ses som en bidragande orsak till att ungdomar med en droganvändningsproblematik stigmatiseras.

No description available.

I denna uppsats utreds möjligheterna för att kriminalisera deltagande i kriminella gäng utifrån dels Jareborgs kriminaliseringsprinciper, dels den grundlagsstadgade föreningsfriheten. Till hjälp för en mer nyanserad analys, redogörs det för två tidigare utredningar, som undersökt möjligheterna att införa deltagandebrott för mc-gäng och terroristorganisationer. För en godtagbar kriminalisering krävs det att tidigare åtgärder vidtagits enligt principen ultima ratio. Gärningen måste även vara tydligt och precist definierad att gemene man kan förutse vad som är straffbart och inte. Till sist måste kriminaliseringen förväntas ha en sådan effekt att det anses vara nödvändigt i förhållande till den inskränkning åtgärden innebär.  Av uppsatsen går att konstatera att det krävs långsiktiga åtgärder för att bekämpa gängkriminaliteten. I dagsläget står både Jareborgs kriminaliseringsprinciper och den grundlagsstadgade föreningsfriheten i vägen för en kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Ett införande av ett deltagandebrott skulle således inte garantera önskvärd effekt utan riskera att endast bli ett slag i luften.

A common method employed within various national jurisdictions, utilized to counter organized crime, extremism and similarly felonious activities has been to legislate criminal prohibitions against actively participating in the very organizations within which these activities occur. Such legislation, however, has turned out to be a frequent subject of discussion for criminal law theorists. The legitimacy of criminalizing participation in and other types of involvement with criminal (and similar) organizations may be doubted, in light of various, often recited principles in criminal law theory and legal philosophy. This thesis examines these doubts and evaluates whether this type of criminalization fully meets the standards set by the aforementioned principles.

January 1, 1999 Sweden was the first country in the world who instituted the law of sex purchase act. It means that now was the person who was buying sex to be criminalized. But in 2005 the law was substituted by a new punishment provision called purchase of sexual services.  But before the law sex purchase act was instituted, Sweden had different types of laws. One law was “lösdrivierilagen”. It means that the prostituted was accused crime. This law was abolished 1965. The purpose with this study is to view two Swedish state public investigations (SOU) that is focusing on prostitution. These two investigations published the years 1962:22 and 1995:15. The third investigations from 2010:49 will be used the consequences of the laws. To do this study gender needs to analyze the investigations. The professor Caroll Lee Bacchi´s method What is the problem represented to be? will be used in this essay.

Den här studien undersöker argument som tas upp i debatten om narkotikabruket. Studiens fokus ligger på argumenten som upprätthåller kriminaliseringen av narkotikabruk. Det finns inga substantiella evidens för att den här kriminaliseringen har haft den effekt som var tänkt, men regeringen har uttryckt att de inte vill utreda frågan. Enligt sociologerna Èmile Durkheim och Randall Collins finns det en social nödvändighet av brott; brottsligheten är en naturlig funktion av ett regelstyrt samhälle. Brottslighet aktualiseras genom kriminaliseringar och fungerar som moralbildande genom att det stärker de normativa övertygelserna hos de individer i samhället som inte begår brott. På så sätt handlar lagar, brott och straff mer om att stärka sammanhållningen i samhället än om att straffa brottslingar. Den här studien använder en kritisk diskursanalytisk metod - Norman Faircloughs argumentationsanalys och dialektala utvärdering - för att analysera argument från tre nutida samhällsdebatter, hämtade från SVT och Youtube, och förklara deras moraliska funktioner. Resultatet visar att argumenten som legitimerar kriminaliseringen av narkotikabruk inte är logiska. Dessa argument avfärdar det som motstrider dem samtidigt som de rättfärdigar sig själva på godtyckliga grunder. Argumenten verkar heller inte anta ett opersonligt förhållningssätt till eventuella problematiseringar med kriminaliseringen och dess effekter, utan verkar i första hand syfta till att upprätthålla de moraliska och politiska övertygelserna bakom kriminaliseringen. / This study explores the arguments stated about drug use in public debates, in particular arguments that perpetuate the criminalization of drug use. Even though there aren't any substantial evidence that the criminalization of drug use has had the effect it was intended to have, the Swedish government has stated that they don't intend to evaluate this matter. According to sociologists Èmile Durkheim och Randall Collins there's a social necessity of crime; delinquency is a natural phenomenon in a policy regulated society. Crime reinforces the moral standards within noncriminal individuals by operating as a moral producing idea. Laws, crime and punishment aren't as much about punishing the perpetrator per se, but more about emphasizing and reinforcing social sentiments and solidarity. By using critical discourse analysis - Norman Fairclough's argumentation analysis och dialectical evaluation - this study analyzes arguments from three contemporary public debates, from SVT and Youtube, and tries to explain their moral functions. The result shows that the arguments upholding the criminalization of drug use aren't logical. These arguments reject counterclaims whilst justifying themselves on arbitrary grounds. Moreover, the arguments aren't seemingly based on objectivity regarding the problematizations surrounding the criminalization of drug use and its effects, but seem to primarily enforce the moral and political ideology behind the criminalization itself.

In hierdie proefskrif is die belangrike rol wat inligting tans en toenemend in die samelewing speel ondersoek, om te beklemtoon hoe noodsaaklik dit tans is om `n misdryf wat die wederregtelike en opsetlike verkryging van inligting strafbaar sal reël, te verorden. Die rol wat industriële spioenasie in die verband speel word uitgelig. As gevolg van die bepaalde onliggaamlike aard van inligting kan inligting nie soos liggaamlike eiendom `n persoon ontneem word nie. Inligting word gewoonlik bloot gekopieer en die oorspronklike houer van die inligting behou die inligting hoewel die dader ook die inligting verkry. Die gemeenregtelike misdaad van diefstal maak dus nie voorsiening vir die diefstal van inligting waar die inligting bloot gekopieer of gedupliseer is nie. Om te bepaal hoe hierdie bepaalde probleem in ander lande se regstelsels aangespreek word en om kennis op te doen oor hoe dit in die Suid-Afrikaanse reg aangespreek behoort te word, is die strafregtelike bepalings en selfs nie-strafregtelike bepalings in lande soos Engeland, Amerika, Kanada en Nederland ondersoek. Ten einde vas te stel welke inligting deur die strafreg beskerm behoort te word, is selfs sekere nie-strafregtelike bepalings van vermelde lande en van die Suid-Afrikaanse reg nagegaan. Insigte is verkry oor welke elemente sodanige inligting aan moet voldoen en `n definisie van beskermwaardige inligting word aanbeveel. Vir hierdie doel is `n nuwe begrip van beskermwaardige inligting geskep. Die redes waarom diefstal van inligting nie in Suid-Afrikaanse en die ander lande se regstelsels nie erken word nie, is bespreek. Die wyse waarop die gemeenregtelike misdaad van diefstal na die diefstal van onliggaamlike geld uitgebrei is, is ondersoek waarna `n aanbeveling gemaak word oor hoe die definisie van diefstal uitgebrei kan word om ook ander onliggaamlike objekte in te sluit. As gevolg van die bepaalde aard van inligting kan die gemeenregtelike definisie van diefstal nie uitgebrei word om inligting as `n objek in te sluit nie en word `n statutêre misdryf van diefstal van inligting voorgestel. / Jurisprudence / LL. D.