Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka hur elever och lärare i svenska 2 på gymnasiet tillsammans kan arbeta med skönlitterära verk inom sciencefiction-genren för att utveckla ett nyanserat perspektiv på omvärlden. Utöver detta har vi också undersökt målen med läsning i gy 11 och jämfört dem med målen i lpf94, för att ta reda på hur läsandets syfte och mål har motiverats och förändrats.För att exemplifiera sciencefiction-genrens potential att påverka elevers syn på omvärlden har vi valt att analysera två skönlitterära verk av Margaret Atwood: Oryx och Crake och Syndaflodens år. I analysen har tematiken analyserats med ett ekokritiskt perspektiv. För att stödja analysen har vi använt Grimbeeks (2017) avhandling Margaret Atwood’s Environmentalism: Apocalypse and Satire in the MaddAddam Trilogy och Peter Barrys (2009) Beginning Theory: An introduction to literary and cultural theory. Vi har kommit fram till att tematiken som återfinns i båda verken kan användas didaktiskt för att utveckla elevers kritiska och kreativa tänkande.För att ta reda på hur elever kan påverkas av läsandet av skönlitteratur i sciencefiction-genren har vi undersökt de olika läsarterna efferent, estetisk och kreativ läsning då sättet att läsa på påverkar resultatet av läsningen. Vi har även kommit fram till tre steg som går att följa i arbetet med skönlitteratur: att leda in elever i skönlitteraturen, under läsandets gång och efter läsandet. Utifrån dessa tre steg har vi undersökt olika teorier för lärande, tänkande och läsning. För att beskriva hur elever kan ledas in i skönlitteraturen har vi tagit stöd av bland andra Collie och Slater (1987) som menar att noveller och utdrag kan fungera väl när det handlar om att leda in elever i skönlitteraturen. Vi har även tagit stöd av Bommarco och Parmenius Swärd (2018) som menar att elever kan “skriva sig in i litteraturen” (2018, s. 58). Elever behöver även stöd och motivation under läsandets gång. För att beskriva hur lärare och elever tillsammans kan gå tillväga för att stödja och motivera läsningen har vi tagit stöd av Edvardsson (2016) som menar att elever behöver lära sig olika lässtrategier. Vi har även tagit stöd av Murphy et al. (2016) som menar att litteratursamtal är en viktig del av läsningen och bidrar till en utveckling av nya perspektiv på omvärlden.

I takt med den ökade digitaliseringen har digitala verktyg lyfts in i den svenska förskolansläroplan utifrån en ny revidering (Skolverket, 2018), vilket innebär att utvecklandet av digitalkompetens samt källkritisk förmåga blir innehåll för måluppfyllelse i förskolans verksamhet.Med hänsyn till det enorma informationsflöde som barn möter varje dag blir det väsentligt attförstå hur barn skapar mening och kunskap av multimodala texter. Studiens syfte är därför attundersöka hur källkritik konstitueras av barn i digitala aktiviteter. De frågor som studien ämnarsvara på är: “Vilka kunskaper om källkritik uttrycker barn när de samtalar om digitala bilder?”,“Vilka tecken på källkritik representeras i barns handlingar när de möter digitala bilder?” samt“Vilka kunskaper om källkritik konstitueras i aktiviteter med digitala bilder?”. Studien ärkvalitativ och utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv med multimodal designinriktningsom teoretisk utgångspunkt. Utifrån detta skapades aktiviteter där barn skulle studera ett antaldigitalt manipulerade bilder med utgångspunkt i källkritiska kriterier. Resultatet visade på attdialogen har stor betydelse för meningsskapande i barns utvecklande av källkritik. I dettasammanhang är barnen aktiva aktörer i meningsskapandet av de bilder som de studerar, där allaolika aktörer bidrar till att konstituera erfarenheter och kunskaper om källkritik. Utvecklandetav källkritik är väsentligt för barns livslånga lärande och är något som bör integreras redan itidig ålder.

<p>Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. </p><p><i>Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet </i></p><p><i>Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen </i></p><p><i>Grupparbete i NO för att läraren ”måste” </i></p><p><i>Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter </i></p><p>Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig. Dessa skillnader faller ut i våra kategorier. </p> / <p>This qualitative study investigates teacher´s experiences with and opinions of using collaboration in science education. A selected group of science teachers tutoring in compulsory school were interviewed in an open form using a set of pre-defined questions. The study resulted in four categories of teacher responses using a phenomenographical method of category sorting </p><p><i>Collaboration in Science to make it more approachable and understandable </i></p><p><i>Collaboration in Science to enrich the learning process </i></p><p><i>Collaboration in Science because the teacher “has to” </i></p><p><i>Collaboration in Science due to economical limitations </i></p><p>Our study shows that the respondents have different receptions about the term collaboration resulting in differences in the implementation of collaboration exercises. Our categories shed light on these differences.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen Grupparbete i NO för att läraren ”måste” Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig. Dessa skillnader faller ut i våra kategorier. / This qualitative study investigates teacher´s experiences with and opinions of using collaboration in science education. A selected group of science teachers tutoring in compulsory school were interviewed in an open form using a set of pre-defined questions. The study resulted in four categories of teacher responses using a phenomenographical method of category sorting Collaboration in Science to make it more approachable and understandable Collaboration in Science to enrich the learning process Collaboration in Science because the teacher “has to” Collaboration in Science due to economical limitations Our study shows that the respondents have different receptions about the term collaboration resulting in differences in the implementation of collaboration exercises. Our categories shed light on these differences.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läroböcker för historieämnet riktade mot mellanstadiet framställer källor och det källkritiska arbetssättet. Vidare är syftet att undersöka om framställningarna följer formuleringarna om källkritik och kritiskt tänkande i historieämnets kursplan. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys som utgår från en funktionell ansats. Resultatet visar att olika läroböckers framställning av källor och det källkritiska arbetssättet varierar. Framställningen sker främst genom att presentera källor som belägg, samt genom att presentera professionen i historieforskningen. Därtill visar resultatet att framställningen mer sällan sker genom att problematisera källor och det källkritiska arbetssättet, eller genom att belysa hur tolkning av källor kan göras genom olika perspektiv. Läroböckerna erbjuder sällan möjligheter för läsaren att förkovra sig i källmaterial för att på så vis bygga eller ifrågasätta teorier, eller möjligheter att utmana sina egna föreställningar om historia. Slutsatsen är att framställningen av källor och det källkritiska arbetet i läroböcker inte fullt ut följer kursplanens formuleringar. Studien visar stor utvecklingspotential i de böcker som undersökts.

Denna uppsats undersöker hur elevfrågor i läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet möjliggör för elever att använda sitt kritiska tänkande. Utgångspunkten för uppsatsen är att kritiskt tänkande i samhällskunskap innebär ett innehav av de fyra förmågorna källkritisk, analytisk, självreflekterande och argumenterande förmåga. Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och det valda materialet är 5 läroböcker avseende gymnasiets samhällskunskap. Det totala antalet elevfrågor som undersöks är 431 och av dessa tillåter 43% ett användande av en eller flera förmågor rörande kritiskt tänkande. Andelen frågor som efterfrågar svar innehållande kritiskt tänkande varierar betydande mellan läroböckerna, men samtliga följer ett bestämt mönster rörande vilka förmågor som efterfrågas mest och minst. Den förmåga som får mest utrymme är den analytiska förmågan följt av den argumenterande, medan den källkritiska och självreflekterande förmågan knappt ges något utrymme. Resultatet indikerar således att de undersökta elevfrågorna kan användas i undervisningen för att främja lärandet av vissa förmågor, men inte andra. Angående resultatet måste det tas i beaktande att analysen endast berör elevfrågor i teorin och inte hur de faktiskt behandlas i den praktiska undervisningssituationen. För att läroböckernas elevfrågor i verkligheten ska kunna stärka elevernas kritiska tänkande bedöms läraren ha en avgörande betydelse.

Uppsatsen avser att undersöka hur läroböcker förbereder ungdomar för de samhällsutmaningar som finns. Med samhällsutmaningar menas den ökade mängd information och informationsflöde som finns i samhället. Det ska undersökas genom att studera hur läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå framställer kritiskt tänkande. Den forskning som finns sedan tidigare är begränsad och den som finns visar att det finns skillnader i läroböckerna, men inte hur skillnaderna tar sig uttryck i praktiken. Denna uppsats ska därför undersöka kritiskt tänkande i läroböcker med utgångspunkt i att fylla den kunskapsluckan. För att göra det har tre forskningsfrågor formulerats och som ska besvaras. För att besvara de formulerade forskningsfrågorna har en kvalitativ innehållsanalys valts som metod. Den analysen kommer att genomföras på fyra läroböcker, utvalda enligt ett målstyrt urval. Analysen av böckerna kommer att ske genom att först koda materialet till små koder. Därefter kommer koderna att sättas samman till olika teman som besvarar forskningsfrågorna. Resultatet av analysen visar att läroböckerna framställer kritisk tänkande som dolt lärande. Det innebär att läroböckerna inte framställer kritiskt tänkande explicit, utan att det sker som en konsekvens av andra delar i läroböckerna. Ett annat resultat är att de typer av uppgifter som läroböckerna erbjuder eleverna är kunskaper i kritiskt tänkande. Det vill säga att eleverna får träna på att jämföra, granska och utvärdera, även om det inte är uttalat kritiskt tänkande. Kunskaper om kritiskt tänkande är en andra typ av innehåll som framkommer eftersom eleverna lär sig om behovet av att källkritiskt granska och varför det behövs i dagens samhälle. En tredje typ av innehåll är praktiska uppgifter. Eleverna ges möjlighet att kontinuerligt öva på detta i med praktiska inslag. Praktiska inslag som förekommer är debatter, uppgifter och diskussioner som alla innehåller inslag som utvecklar kritiskt tänkande. Det sista resultat som framkom i analysen var angående skillnaderna mellan studieförberedande och yrkesförberedande program angående kritiskt tänkande var att studieförberedande är mer fördjupande i uppgifterna. Läroböckerna efterfrågar mer analytiska frågor och diskussioner, medan böckerna för yrkesförberedande elever var grundläggande och efterfrågade mer vad och vem, istället för analytiska frågor. / The study aims to investigate how textbooks prepare young people for the societal challenges that exist. Here, societal challenges are meant by increased amount of information and information flow that exists in society. It should be investigated by studying how textbooks in civics, directed at pupils in upper secondary school, present critical thinking. The research that already exists is limited and the existing one shows that there are differences in the textbooks, but not how the differences are expressed in practice. This essay will therefore examine critical thinking in textbooks based on filling that knowledge gap. To do this, three research questions have been formulated and answered. To answer the formulated research questions, a qualitative content analysis has been chosen as the method. That analysis will be made on four textbooks, selected according to a goal-oriented sample. The analysis of the books will be done by first coding the material into small codes. The codes will then be put together into different themes that answer the research questions. The results of the analysis show that the textbooks present critical thinking as hidden learning. This means that the textbooks do not present critical thinking explicitly, but that it takes place as a consequence of other parts of the textbooks. Another result is that the content that the textbooks offer students is knowledge in critical thinking. That is, students are given opportunities to practice comparing, reviewing and evaluating, even if it is not explicitly critical thinking. Knowledge of critical thinking is a second type of content that emerges as students learn about the need to critically review sources and why it is needed in today's society. A third type of content is practical tasks, the pupils are given the opportunity to continuously practice this in practical tasks. Practical elements that occur are debates, tasks and discussions, all of which contain elements that develop critical thinking. The last result that emerged in the analysis was about the differences between study preparation and vocational preparation programs regarding critical thinking. The analysis showed that study preparation is more in- depth in the tasks. The textbooks call for more analytical questions and discussions, while the books for vocational students were more basic requesting questions asking for what and who instead of analytical questions.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur samhällskunskapslärare uppfattar förhållandet mellan det värdetraderande uppdraget och det kritiska uppdraget i sin undervisning i demokrati, samt på det sätt vilket samhällskunskapslärare beskriver att de undervisar i demokrati utifrån dessa uppdrag. Bakgrunden till studien är att det av läroplanen framgår att skolan både ska utbilda eleverna i grundläggande demokratiska värderingar och samtidigt uppmuntra till skilda åsikter och kritiskt tänkande. Inom den samhällskunskapsdidaktiska forskningen finns det uppfattningar om att detta representerar ett dubbelt uppdrag samt att det finns en motsättning mellan dessa uppdrag. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med inspiration från fenomenografin, där empirin utgörs av semi-strukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet har sorterats, kategoriserats och tematiserats med hjälp av analysmodellen och har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk. Varje tema bygger på kategorier som rymmer lärarnas uppfattningar av det värdetraderande och det kritiska uppdraget samt uppfattningen av förhållandet mellan dem. Slutsatser i studien är att lärarna har förhållandevis gemensam syn kring innebörden det värdetraderande uppdraget respektive det kritiska uppdraget. Sammanfattningsvis upplever lärarna inte några motsättningar eller konflikter mellan uppdragen men det finns en underliggande problematik som är svårfångad för lärarna. Problematiken kan möjligtvis förklaras genom att det är skillnad på hur de uppfattar uppdragen i relation till det övergripande demokratiuppdraget i läroplanen och hur de uppfattar uppdragen i den praktiska undervisningskontexten.

Denna studie undersöker lärarnas uppfattningar och upplevelse av krav, möjligheter och gränser i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor. Uppsatsen är metodologiskt strukturerad enligt John Goodlads läroplanering: formell läroplan, verkställd läroplan och upplevd läroplan. Resultatet analyseras med Pierre Bourdieus begrepp: habitus, kapital och fält för att förstå beskrivna krav, möjligheter och gränser i den sociala interaktionen. Resultatet visar att sociokulturell disposition är central faktor i bildandet av kritiskt tänkande medborgare. Den sociokulturella dispositionen i studien, kulturell medelklass, är kopplad till de kärnvärden som läroplanen förmedlar. På grund av detta upplevs inga större konfliktytor i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor.

Tidigare forskning visar att om lärare utformar NO-lektioner med inslag av kritiskt tänkande, skapar elever ett större positivt intresse till undervisningen och attityderna förändras till dess innehåll. Syftet med studien är att ta reda på hur NO-lärare arbetar med att utveckla elevers kritiska tänkande samt om de kan använda färdigt material. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika mellanstadielärare och det visade sig att lärarna använder tre strategier för att nå dit, vilka är repetition, progression i olika NTA- laborationer samt skriva kritiska frågor och arbeta utefter EP A-modellen. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att det är viktigt att utveckla elevers kritiska förmågor och lärarna arbetar aktivt med detta på lektionerna. Avslutningsvis framhåller studien att lärarna aktivt behöver arbeta med elevers kritiska tänkande och med NTA-materialet, samt att Concept Cartoons hjälper läraren i denna process. / Previous research shows that if teachers design their science classes with elements of critical thinking, pupils’ create a greater positive interest in the teaching and attitudes change towards its content. The purpose of this study is to find out how science teachers work to develop pupils' critical thinking and whether they can use ready-made material. Semi- structured interviews have been conducted with six different middle school teachers and it turned out that the teachers use three strategies to get there, which is repetition, progression in different NTA laboration and writing critical questions and working according to the Think- Pair-Share model. The study shows that the interviewed teachers believe it is important to develop pupils' critical abilities and the teachers work actively with this during class. In conclusion, the study highlights that teachers need to actively work with pupils' critical thinking and the NTA-material and Concept Cartoons help the teacher in this process.