The purpose of the essay has been to examine representations of immigrants in contemporary library and information science research in a Scandinavian context. By analyzing nine articles from the past decade we examine the perceptions that exist in the concepts of multiculturalism, culture, race, ethnicity, religion, gender and whiteness and what role and importance the library as a place is assigned in relation to immigrants as a user group. Our study consists of a qualitative text analysis, a critical oriented close reading method based on critical race and whiteness studies and intersectional theory. We have, with the help of Sara Ahmed´s theories of hegemonic whiteness, demonstrated how multiculturalism is partly presented as something desirable and good, partly as something potentially threatening. The discourse of multiculturalism can be said to express the notions of the other, which in the source material manifests itself by ascribing otherness to immigrants. We have, for example, examined how ethnical and cultural differences are highlighted by a separation of East and West, the library’s educational and assisting role in relation to immigrants as a user group as well as representations of whiteness, gender and clothes. In the analysis we point to a number of complex and paradoxical representations of multiculturalism and immigrants in earlier studies of the public library. With this study we wish to encourage further user studies to nuance these representations. The study is a two-year Master’s thesis in Library and Information Science written at Uppsala University.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts. Sex artiklar utgår från ett vårdtagarperspektiv och sex från ett vårdpersonalperspektiv. Gemensamt för studierna är att de belyser upplevelser av transkulturella möten i svensk sjukvård. Resultat: Tre teman framkom med två subteman vardera. Det första temat är ”Utmaningar relaterat till kommunikation”, med två subteman, ”Språket som hinder” och ”Användning av tolk”. Det andra temat är ”Utmaningar relaterat till kulturella olikheter”, med två subteman, ”Olikheter i synen på vård och vårdande” och ”Uppfattningar om könsskillnader”. Det tredje temat är ”Fördomar och kränkande bemötande”, med två subteman, ”Fördomar och misstro” och ”Upplevelser och tankar om kränkande bemötande”. Diskussion: Resultatet i denna studie ger en bild av att transkulturella möten i vården inte är helt okomplicerade. Det saknas verktyg att närma sig varandra i transkulturella möten och det handlar om att hitta nya vägar att kommunicera, både verbalt men också icke-verbalt. Vårdpersonal upplever känslor av frustration och osäkerhet när de vårdar människor med andra kulturella bakgrunder än den egna. Dessa känslor kan ses som exempel på ett etnocentriskt förhållningssätt. För att vårdpersonal ska kunna utveckla kulturell kompetens krävs utbildning och reflektion om transkulturell omvårdnad. / Background: The increasing cultural diversity in Sweden has led to new challenges for the society and the health care services. Culture is universal for all humans and is reflected by factors such as religion, values, language, environment and gender. The cultural background influence our perceptions about health and sickness and how we express pain and discomfort. There are similarities and differences which leads to different understandings about caring hence the importance of cultural competence among health care staff. Aim: To illuminate clients and health care staff´s experiences of transcultural meetings in the context of Swedish health care. Methods: A litterature overview. The results of twelve qualitative studys have been synthesized and summarized. Six articles are from a clients perspective and the other six from a health care staff perspective. All of the studys have in common that they illuminate experiences of transcultural meetings in Swedish health care. Results: Three themes emerged with two subthemes each. The first theme is ”Challenges related to communication” with two subthemes, ”Language as a barrier” and ”The use of interpreter”. The second theme is ”Challenges related to cultural differences” with two subthemes, ”Different views of care and caring” and ”Perceptions about gender-differences”. The third theme is ”Prejudices and offensive treatment” with two subthemes, ”Prejudices and disbeliefs” and ”Perceptions and thoughts about offensive treatments”. Discussion: The result in this study provides a picture that transcultural meetings are not entirely uncomplicated. There are lack of tools to approach one another in transcultural meetings and it is a matter of finding new ways to communicate, both verbally and non-verbally. Health care staff experience feelings of frustration and insecurity when they care for people with different cultural backgrounds than their own. These feelings can be understood as examples of an ethnocentric approach. In order to develope cultural competence the health care staff needs education and reflection of transcultural care.

Uppsatsens syfte har varit att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, undersöka hur olika grupper framställs journalistiskt i nyhetsrapporteringen av mässlingsutbrottet i Göteborg under vintern 2017-2018. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys och resultaten har analyserats med postkolonial teori samt teorier om nyheter som kulturell gemenskap och nyhetslogik. I material framkom två huvudsakliga diskurser; folkhälsodiskursen och antivaccinationsdiskursen. Vid sidan av dem framkom en latent främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att medial konstruktion av ”den andre” sker gällande två grupper i materialet; vaccinationsmotståndare och migranter. Det undersökta materialet är inte direkt främlingsfientligt men indikerar tydligt en främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att det finns kvar postkoloniala idéer som tar sig uttryck genom konstruktion av migranten som ”den andre” i materialet. / The purpose of this paper has been to study the journalistic portrayal of different groups in the news coverage regarding the measles outburst in the winter of 2017/2018, from a social constructionist perspective. The study has been carried out using critical discourse analysis. The results have been analyzed using postcolonial theory and theories about news logic and news as cultural community. Two main discourses emerged in the material, the public health discourse and the anti-vaccination discourse. A latent xenophobic discourse also emerged in the material. The study shows medial construction of “the other”, regarding two groups; the vaccination-objector and the migrant. The study does not show that the material is explicit xenophobic. However, the material clearly indicates a xenophobic discourse. Therefor the study shows that there are still postcolonial ideas, that are manifested through construction of the migrant as “the other” in the material.

The study has the intention to identify factors that prevent Organization X from succeeding with 5S as well as establish guidelines for reimplementation of the working method. Collected materials, through qualitative methods within phenomenological research framework, demonstrate that Organization X used to have good level of 5S in the organization. Maintaining this level has how ever been neglected during recent years. Current work in 5S is inadequate and several employees have requested structure and orderliness at the work place. Analyzation of differences between past and present work of 5S as well as analysing the difference between the employees’ expectations and Organization X promises of 5S in the organization and barriers affecting the accomplishment of 5S were identified. The identified barriers are: lack of top management commitment and requirement, lack of goals, vision and strategy, lack of education and training, inadequate leadership, resource shortages for improvement work, lack of follow-up and revision, unclear ownership responsibility and role allocation as well as lack of improvement process. A performed cultural analysis shows a rational organizational culture in Organization X which strives for stability and rapid short term changes. The organizational culture demonstrates a consonance with the current 5S-work, which may mean a resistance for change. An important activity to focus on in future reimplementation of 5S is to identify norms, values and incentive which have ability to affect drive forces to foster change. Organization X should focus on educating the top managers and the employees in 5S as well as initiating and follow up the implementation. The last implementation of 5S was successful. Based on the result of the previous implementation, Organization X could use previous strategy for reimplementation based on organizational experience. The chosen strategy for reimplementation of 5S should be adapted to Organization X words of value and business. Follow-ups and revisions as well as constructing an improvement process are important activities for 5S anchoring in the organization. The activities contribute to the cultural change 5S requires for successful reimplementation. / Studien har för avsikt att identifiera vilka faktorer som hindrar Organisation X att efterleva 5S i verksamheten, samt upprätta riktlinjer för framtida återimplementering av arbetssättet. Insamlat material, genom kvalitativa metoder inom fenomenologiska forskningsramar, påvisar att Organisation X upprätthöll en god 5S-nivå i verksamheten, där arbetssättet har åsidosatts och negligerats sedan dess. Nuvarande arbete enligt 5S är undermåligt där flera medarbetare efterfrågar ordning och struktur på arbetsplatsen. Genom analysering av skillnader mellan tidigare och nuvarande arbete och organisering för 5S-arbete i relation till analysering av skillnader mellan medarbetarnas förväntningar och Organisation X:s utlovande av 5S på arbetsplatsen, identifierades faktorer som hindrar för nuvarande efterlevnaden av 5S i verksamheten. De faktorer som identifierats för hindrande av efterlevnad av 5S är bristande efterfrågan och engagemang från ledningen, avsaknad av mål, vision och strategi, kunskapsbrist, bristande ledarskap, resursbrist för förbättringsarbeten, avsaknad av uppföljning och revidering, otydligt ägaransvar och rollfördelning samt avsaknad av förbättringsprocess. Genomförd kulturell analys påvisar att en rationell organisationskultur råder på Organisation X som strävar efter stabilitet och snabba kortsiktiga förändringar. Organisationskulturen påvisar en konsonans med nuvarande arbete enligt 5S, vilket kan innebära ett förändringsmotstånd i verksamheten. Viktiga aktiviterer att fokusera på vid framtida implementering av 5S är därmed att kartlägga normer, värderingar och drivkrafter för att påverka drivkrafternas förmåga så att de främjar för förändring. Organisation X bör vid implementering fokusera på att utbilda ledning och medarbetare i 5S och fokusera på initiering och uppföljning av implementeringen. Tidigare implementering uppnådde goda 5S-nivåer i verksamheten. Organisation X:s tillvägagångssätt uppnådde därmed resultat vilket påvisar att Organisation X kan genomdriva implementeringen baserat på tidigare erfarenheter, men där vald implementeringsstrategi bör vara anpassat till organisationens värderingar och verksamhet. För förankring av 5S i verksamheten efter genomförd implementering är uppföljning och upprättande av en förbättringsprocess av stor vikt för lyckad kulturell förändring, vilket genererar ett nytt stabilt läge för Organisation X.

The purpose of this study is to create a broader understanding of the concept of afrophobia. The purpose of the study is also to investigate how the term ”afrophobia” is expressed in public documents. The research questions are: When did the concept of afrophobia begin to be used on an international level, but above all in Sweden? How is the term ”afrophobia” defined by different organizations and public bodies? What alternative terms are also used, and how does their meaning differ? What possible effects can different definitions contribute to? The method that will be applied by an idea analysis on my primary material. As an analysis tool, I will use five different dimensions that consist of the following: Historical perspective, Cultural identity, Intercultural perspective with a postcolonial point of departure, Strategic essentialism/cosmopolitism and critical whiteness perspective/color blindness. The result will show the different definitions of the primary material and is analyzed based on my chosen dimensions.

El objetivo de este trabajo es averiguar la función que cumple la enseñanza del castellano como lengua materna en la formación del bilingüismo de hispanohablantes en Suecia. La hipótesis es que con la influencia positiva que la lengua materna ofrece, la proyección de ella, hace que exista el interés por más tiempo de enseñanza de idioma materno. El resultado de este estudio muestra que las clases de la lengua materna tienen una influencia positiva en el idioma sueco de los estudiantes bilingües. También se ha mostrado que hay un interés elevado entre los alumnos y los padres de familia que las clases de castellano como idioma materno tenga una incrementación de tiempo de enseñanza comparado con el tiempo que se da en la actualidad. Las metodologías utilizadas en este estudio son dos, la cuantitativa y la comparativa. El corpus está basado en encuestas a informantes, los cuales son padres de familia y alumnos que asisten ó asistieron a las clases de idioma materno.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen. Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat. Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen. Jag uppfattar att de har ett elevcentrerat perspektiv och att de i sina didaktiska val gärna vill att elevernas förutsättningar och villkor ska vara med och styra innehållet. Därför blir det många gånger elevens värld och elevens intressen som bidrar till den kulturella mångfalden men samtidigt strävar lärarna efter att både förmedla kulturarvet och att bredda elevernas syn på vad som är kulturell mångfald.

Bakgrund: I Sverige har var femte elev i skolan utländsk bakgrund. Dessa elever kan ha svårt att finna sin position i skolan och kan därför behöva utökat stöd från skolsköterskor. Tidigare forskning visar att barn uppskattar att vara delaktiga och att det bidrar till hälsa och utveckling. Skolsköterskors kulturella kompetens möjliggör att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund. Dock saknas tidigare forskning om skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund.  Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund vid hälsobesök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ innehållsanalys. En enkät med åtta stycken öppna frågor som besvarats av 117 stycken skolsköterskor yrkesverksamma i Sverige. Resultat: Skolsköterskornas arbetar elevcentrerat utifrån elevens behov och bakgrund. Detta beskrivs som: Att förbereda hälsobesöket och Att ha eleven i fokus. Slutsats: Skolsköterskorna kombinerar kulturell kompetens och ett hälsofrämjande arbetssätt genom befolkningsindividualisering för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund. Det framkommer dock en motstridighet i resultatet. Skolsköterskorna beskriver bland annat att de behandlar alla elever lika oavsett barnets bakgrund men att de samtidigt gör särskilda åtgärder när de möter elever med utländsk bakgrund för att främja deras delaktighet. Det kan innebära att skolsköterskornas formella och kliniska kulturella kompetens är otillräcklig och att utbildning inom kulturell kompetens kan vara betydelsefullt. Det kan även vara betydelsefullt att skolsköterskorna integrerar sin kulturella kompetens i sitt hälsofrämjande arbetssätt för att främja delaktighet för elever med utländsk bakgrund. / Background: In Sweden, every fifth pupil in school are of foreign background. These pupils may have difficulties in finding their position in school and society, and may be in need of increased support from the school nurses. Previous research shows that children appreciate participation in their own context and that participation contributes to increased health and development. Cultural skills may improve the promotion of participation in pupils with a foreign background. No previous research on how school nurses work to promote participation for pupils with a foreign background has been identified. Aim: The aim of this study is to describe school nurses approach to promote participation in pupils 6–19 years with a foreign background in health visits. Method: A descriptive design with qualitative content analysis. A survey with eight open questions answered by 117 school nurses in Sweden. Results: The school nurses are working pupil-centered based on the pupil’s background and needs. This is described as: Preparing the health visit and Focusing on the pupil. Conclusion: The school nurses combine cultural skills with health promotion to promote participation in pupils 6-19 years of foreign background. However, there is a contradiction in the results. The school nurses describe, among other things, that they treat all pupils equally regardless of background but at the same time they do specific efforts when encountering pupils of foreign background to promote their participation. This could mean that the formal and clinical cultural skills of the school nurses are insufficient and that education in cultural skills can be significant. It may also be important that the school nurses integrate cultural skills into their health promotion approach to promote participation for pupils with a foreign background.

Städer är en plats där många individer lever tillsammans och det urbana offentliga rummet utgör en viktig plats där en rad olika utmaningar så som segregation påverkar hur individer möts. Halmstad kommun har tagit fasta på en kreativ och kulturell gestaltning när de ska förnya stadens kärna, Nissan. Målet är att sammanföra befolkning från båda sidorna av Nissan, istället för att vattnet ska vara en skiljande barriär. Detta ska de göra genom Kulturstråk, en slinga på åtta kilometer. Syftet med vår studie handlar om att undersöka hur medborgarna och projektledningen har upplevt sitt deltagande och inflytande över Kulturstråk Nissan samt hur projektet kan bidra till social sammanhållning och social hållbarhet för invånarna i Halmstad. I den teoretiska begreppsramen har vi använt oss av Jönhills (2012) begrepp exklusion/inklusion, Floridas (2006) teori om den kreativa klassen och Mitchells (2003) begrepp representation ur rätten till staden. Studien har tagit sin utgångspunkt i hermeneutiken med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 10 intervjupersoner. Resultatet visar att alla invånare inte varit inkluderade men att de som deltagit känt sig inkluderade. / Cities are a place where many individuals live together and the urban public space is an important place where a variety of challenges such as segregation affect how individuals meet. The municipality of Halmstad has established a creative and cultural approach when renewing the city's core, which they mean is at Nissan. Their goal is to bring together the people from both sides of Nissan, instead of the water being a separating barrier. They will make this through a cultural passage, an area of eight kilometers. The purpose of our study is to investigate how the citizens and project management have experienced their participation and influence over Kulturstråk Nissan and how the project can contribute to social cohesion and social sustainability for the inhabitants of Halmstad. In the theoretical conceptual framework, we have used Jönhills (2012) concept exclusion / inclusion, Floridas (2006) theory of the creative class and Mitchell's (2003) concept representation in the theory of the right to the city. The study has taken its starting point in hermeneutics with qualitative semistructured interviews. The result shows that all residents were not included but that those who participated felt included.

Studiens syfte är att belysa förskollärares tankar och erfarenheter kring barns kulturella bakgrunder, diskriminering och eventuella samband däremellan. Frågeställningarna som studien svarar på är hur förskollärare ser på kultur och barns kulturella bakgrunder, vilket samspel de upplever krävs i mötet med barn från olika kulturella bakgrunder och hur diskriminering av barn utifrån barnets kulturella bakgrund uppfattas. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade enskilda intervjuer. Urvalet av informanter är sex stycken förskollärare på fyra olika förskolor inom två skilda kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna har en antropologisk syn på kultur där de ser på kultur som något skilt och annorlunda från den svenska. Förskollärarna betonar kompetenser som utifrån Stiers (2009) teori kan förklaras med en interkulturell kompetens, vilket förskollärarna menar krävs i samspelet och mötet med barnen. Förskollärarna uppfattar att diskriminering ständigt sker i förskolan genom att barnen inte får samma möjlighet till förståelse i kommunikationen och på så vis exkluderas. Det framkom även att diskriminering kommer till uttryck i förskolan genom förskollärares val av hur kulturer synliggörs i verksamheten. Ett segregerat arbetssätt, där vissa kulturer och/eller delar av en kultur uppmärksammas, bidrar till att samspelet mellan kulturer osynliggörs. Diskrimineringsbegreppet var av förskollärarna svårdefinierat och syftade istället till en kränkande behandling.