I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ”den traditionella hemmafrun”. Syftet med vår studie är att få kunskap och att undersöka hur dessa kvinnor uppfattar sig själva och hur samhället uppfattar deras identitet samt i vilket sammanhang deras identitet förändras. Vi har valt att utgå utifrån olika teoretiska utgångspunkter så som integration, identitet, kulturell identitet, dubbla identiteter, fördomar och tillhörighet och utanförskap som kommer att användas i vår analys av intervjuresultatet. Med en kvalitativ metod ville vi besvara forskningsfrågorna: Hur uppfattar kvinnorna själva sin egen identitet? Hur tror de att andra i omgivningen uppfattar deras identitet? Hur förändras identiteten i olika sammanhang? Känner kvinnorna sig integrerade i det svenska samhället eller exkluderade? Vilka fördelar, respektive nackdelar finns det med att ha dubbla identiteter eller en identitet? / Abstract "Welcome home again" – a study of immigrant women’s identity changes in the Swedish society. In our research, we intend to highlight the identity formations and changes of young immigrant women. These young women live under the influence of two cultures where their belonging to their “origin” is often determined by an essentialist approach, which indicates that it is defined by a common origin and a specific cultural belonging. Yet, the women in our study suggest that their identity is shaped according to a constructionist approach, where the cultural identity is not determined by a common belonging; instead, their identity tend to change as it is constantly reconstructed in accordance with their (social) condition. We have made a selection, where we have chosen active women that have worked hard to integrate in the Swedish society, rather than the "traditional housewife". The purpose of our study is to explore, and thus understand, how these women perceive themselves, how the society perceives their identity, and how their identity changes. We have decided to proceed from different theoretical starting-points, such as integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion, that will be applied in our analysis of the interviews. By applying a qualitative method, our intention is to answer the following research questions: How do these women perceive their own identity? How do people in their surroundings perceive their identity, according to the women themselves? How does the identity change in different contexts? Do the women feel integrated in the Swedish society or do they feel excluded? What are the advantages and disadvantages of having dual identities and a single identity? Key words: first-generation immigrants, integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion.

In an era marked by increasing diversity, intercultural learning becomes pivotal for fostering inclusive learning environments. This study focuses on leisure-time centers, which constitute a central part of school activities for students ranging from preschool to third grade in primary school. The research investigates how staff can promote intercultural understanding and respect among students. With an understanding of Sweden's multicultural society and the pivotal role of intercultural pedagogy within the teaching profession, this research aims to enhance comprehension of how intercultural learning is practiced within leisure-time centers and the challenges and opportunities encountered by staff.Exploring methods and practices for intercultural learning within leisure-time programs, the study employs a combination of interviews and surveys with staff members. It seeks to comprehend how cultural diversity can be utilized as a learning resource and how staff members can foster intercultural understanding and respect among students. The findings underscore the importance of cultivating inclusive environments that nurture cultural awareness, empathy, and respect within leisure-time centers. Implications for educators and policymakers are discussed, with an emphasis on integrating intercultural learning into educational frameworks to promote global citizenship and intercultural competence among young students. / I en tid präglad av ökad mångfald blir interkulturellt lärande avgörande för att skapa inkluderande lärmiljöer. Denna studie fokuserar på fritidshemmet, en central del av skolaktiviteterna för elever från förskoleklass upp till åk 3 i lågstadiet. Studien undersöker hur personalen kan främja interkulturell förståelse och respekt bland eleverna.Utifrån en förståelse av det mångkulturella svenska samhället och den centrala rollen av interkulturell pedagogik inom lärarprofessionen, syftar forskningen till att förbättra förståelsen för hur interkulturellt lärande praktiseras inom fritidshemmet och vilka utmaningar och möjligheter personalen står inför.Studien utforskar metoder och praxis för interkulturellt lärande inom fritidshemsprogram. Genom en kombination av intervjuer och enkäter med personal strävar den efter att förstå hur kulturell mångfald kan användas som en resurs för lärande och hur personalen kan främja interkulturell förståelse och respekt bland eleverna.Resultaten belyser vikten av att skapa inkluderande miljöer som främjar kulturell medvetenhet, empati och respekt i fritidshemmet. Implikationer för utbildare och beslutsfattare diskuteras, med tonvikt på att integrera interkulturellt lärande i utbildningsramar för att främja globalt medborgarskap och interkulturell kompetens hos unga elever.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förståelse av interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Detta utifrån barns rätt till att utveckla förståelse för styrkorna som finns i det mångkulturella samhället som Sverige idag är. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vi har använt fenomenografisk ansats som utgångspunkt för att synliggöra förskollärares beskrivningar, tolkningar och uppfattningar, av arbete med interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Fenomenografin låg även som grund i analysarbetet där de centrala begreppen utfallsrum, variation, uppfatta och andra ordningens kategori användes som stöd. Resultatet presenteras genom utfallsrummen; förståelse av interkulturell pedagogik och beskrivningar av arbete med interkulturell pedagogik. I resultatet synliggörs en kunskapslucka, där en osäkerhet kring fenomenet interkulturell pedagogik dominerar. Däremot visar det på att förskollärare har en nyfikenhet och vilja att utveckla mer kunskap och förståelse kring fenomenet. Det synliggörs genom en efterfrågan av tydliga riktlinjer, metoder och material samt kollegialt samarbete. Slutsatsen av studien är att en kulturell medvetenhet, nyfikenhet och vilja finns. Dock utgår flertalet från att det behövs en mångkulturell utgångspunkt i barngruppen, för att möjliggöra interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. / The purpose of the study is to describe preschool teachers' understanding ofintercultural pedagogy in monocultural preschools. This is based on children'sright to develop an understanding of the strengths that exist in the multiculturalsociety that Sweden is today. This is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight preschool teachers. We have used aphenomenographic approach as a starting point to highlight preschool teachers'descriptions, interpretations and perceptions of working with interculturalpedagogy in monocultural preschools. The phenomenography also formed thebasis of the analysis work, where the central concepts of outcome space,variation, perceive and second-order category were used as support.The results are presented through the outcome spaces; understanding ofintercultural pedagogy and descriptions of work with intercultural pedagogy.The results reveal a knowledge gap, where uncertainty about the phenomenonof intercultural pedagogy dominates. On the other hand, it shows that preschoolteachers are curious and want to develop more knowledge and understandingof the phenomenon. This is made visible through a demand for clearguidelines, methods and materials as well as collegial cooperation. Theconclusion of the study is that there is cultural awareness, curiosity andwillingness. However, most of them assume that there is a need for amulticultural starting point in the group of children, to enable interculturalpedagogy in monocultural preschools.

Perifera platser kan möta utmaningar när det kommer till att locka till sig turister. Museer är en viktig samlingsplats i samhället, både för lokalbefolkningen och för turismen. Som förvaltare av kultur kan museer agera som kulturella hubbar och bli en katalysator för en hållbar utveckling i samhället. Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur utskott från större museum på perifera platser kan bidra till att samhällen frodas. Metoden för uppsatsen är en fallstudie där Nationalmuseums utskott på Jamtli Jämtlands läns museum i Östersund, Nationalmuseum Jamtli, står i fokus. Genom kvalitativa intervjuer med respondenter från Jamtli, Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun och Designcentrum har undersökningens primära empiri samlats in. En analys av dokument kopplade till Nationalmuseum Jamtli har fungerat som komplement till intervjuerna. Den insamlade empirin togs fram genom att göra en tematisk analys. Resultatet tyder på att Nationalmuseum Jamtli är en unik resurs som kan stärka kulturen inom Jämtlands län och bidra till utvecklingen av en kulturell hubb. Dock finns det flera utmaningar med att bilda en kulturell hubb med hjälp av Nationalmuseum Jamtli och det krävs att Jamtli arbetar mer kring samverkan, utveckling av aktiviteter och Jamtlis kulturutbud. / Peripheral places can face challenges when it comes to attracting tourists. Museums are an important gathering place in society, both for the local population and for tourism. As trustees of culture, museums can act as cultural hubs and become catalysts for sustainable development in society. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how larger museums can contribute to societal flourishing by establishing outpost museums in peripheral locations. The method for the essay is a case study where the National Museum's outpost museum at Jamtli Museum in Östersund, National Museum Jamtli, is in focus. Through qualitative interviews with respondents from Jamtli, Region Jämtland Härjedalen, Östersund municipality and Designcentrum. An analysis of documents linked to the National Museum Jamtli has been done as a supplement to the interviews. The collected empirical evidence was analysed using a thematic analysis. The results indicate that National Museum Jamtli is a unique resource that can strengthen Jämtland’s culture and contribute to the development of a cultural hub. However, there are several challenges with forming a cultural hub with the help of National Museum Jamtli and it is required that Jamtli work more on collaboration, development of activities and Jamtli's cultural offerings. / <p>2024-05-29</p>

Genom en fenomenologiskt inspirerad forskningsdesign har undersökts vuxna andraspråksinlärares upplevelser av meningsfulla litteracitetspraktiker i deras vardag. Undersökningsmaterialet utgörs av intervjuer med fyra andraspråksinlärare. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur vuxna andraspråksinlärare som har passerat SFI och som studerar svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning dels upplever utveckling av sina litteracitetsfärdigheter, dels använder litteracitetsfärdigheter i syfte att aktivt delta i samhället efter avslutad utbildning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Det teoretiska ramverket för studien byggs utifrån grundtankar i det sociokulturella perspektivet och dess syn på flerspråkighet samt New Literacy Studies. Därför utgår analysen ifrån de sociokulturella och ideologiska aspekterna av litteracitet. Studiens resultat visar en komplex bild av deltagarnas upplevda verklighet. Ett av resultaten visar att deltagarna anpassar sig efter den enspråkiga normen i syfte att känna grupptillhörighet. Ett annat resultat är att det finns ett behov för integrering av kulturell litteracitet i undervisningen. En av utmaningarna med skolans litteracitetspraktiker i de vuxnas vardag är att anpassa och tillämpa skolans genrer till vad de behöver i vardagen. I vissa fall har en sådan utmaning upplevts som en hämmande faktor i deltagarnas möjlighet att aktivt bidra i samhället.

Trots att 97 procent av alla bolag i Sverige är av mindre storlek riktar sig den vetenskapliga litteraturen avseende internstyning huvudsakligen mot stora bolag. Mindre bolag har däremot en annan uppsättning utmaningar och använder i förhållande till det stora bolaget andra styrverktyg. Likaså används också olika styrverktyg i olika branscher. Företags internstyrning har i många studier grundats på användningen av individuella styrverktyg, dock är användningen av ett styrverktyg inte separerat från påverkan av andra styrverktyg och därför måste verktygens helhet beaktas. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa en djupare förståelse för hur mindre konsultbolag arbetar med internstyrning. Detta görs genom att först identifiera de olika styrverktygen för att sedan analysera samverkan och motverkan mellan styrverktygen. Studiens teoretiska referensram definierar internstyrning som ett styrpaket med fem olika kontrollsystem (styrverktyg). Typologin menar att samverkan mellan de olika kontrollsystemen är det som leder till en helhetsbild av företagets internstyrning. Empirin har samlats in genom intervjuer i tre mindre konsultföretag. Detta kompletteras med observationer och analyseras sedan i förhållande till studiens teori och problematisering. Studiens resultat visar hur det kulturella styrverktyget är det som främst används i de mindre konsultbolagen, både medvetet och omedvetet. Dessutom har kulturen en påverkan på utformningen av de andrastyrverktygen. Studien beskriver också hur utformningen av planering tenderar att vara beroende av möjligheten till uppföljning. Baserat på empirin och tidigare litteratur sammanfattar studien hur styrningens utformning och organisationsstruktur också har en påverkan på behovet av andra styrverktyg. Avslutningsvis finner studien att informella stadganden i stor del ersätter formella policys i de mindre konsultbyråerna.

Avhandlingen undersöker ett centralt steg inom vetenskapliga praktiker: hur laboratorieprov översätts till data som anses giltiga och användbara av forskargemenskapen. Baserat på ett multilokalt fältarbete bestående av observationer och intervjuer i laboratorier för genetisk forskning, visas i avhandlingen hur laboratoriepersonalens yrkesskicklighet, samt normer och ideal om vetenskaplig forskning, formade deras praktiker av att producera giltiga data. Eftersom maskiner var väsentliga i forskningen undersöker avhandlingen också de former av agens som människor och maskiner ansågs bidra med till produktionen av giltiga data; giltighet tolkades som reproducerbarhet av forskarna. Med hjälp av representationsbegreppet och Latours begrepp om inskriptioner och immutable mobiles analyserar avhandlingen arbetet med att förvandla laboratorieprov till giltiga data som en tvåstegsprocess. Proven omvandlades först till rådata som sedan tolkades till data. Personalens huvudsakliga ansträngningar fokuserade i det första steget på att uppnå säkra resultat genom att bekämpa osäkerhet i material och metoder. I det andra steget var det viktigaste att eliminera subjektivitet och att göra objektiva tolkningar av rådatan. Laboratoriepersonalens yrkesskicklighet och användning av maskiner var viktiga verktyg för att eliminiera osäkerhet och subjektivitet. Säkra och objektiva resultat, dvs giltiga data, förväntades uppnås med hjälp av maskiner. Med användning av bl a Barad’s begrepp agential realism analyserar avhandlingen de olika förståelser av människor och maskiner som formade forskarnas praktiker och möjliggjorde skapandet av giltiga data. / This dissertation explores a central step in scientific practices: how samples are turned into data that is considered valid and useful by the research community. Based on multi-sited fieldwork, with observations and interviews at laboratories involved in genetic research, the study focuses on how the laboratory staff’s professional skill, norms, and ideals of scientific research formed their practices of making valid data. As machines were essential for this research, the study also investigates the forms of agency that humans and machines were seen as contributing to the making of valid data; validity being interpreted as reproducibility by the scientists involved. Drawing upon notions of representations as well as Latour’s concepts of inscriptions and immutable mobiles, the study analyzes the practices of transforming samples into valid data as a two-step process. The samples were first turned into raw data, which was subsequently interpreted as data. During the first step, the staff’s central concern was to battle uncertainty in materials and procedures and establish certainty of results, whereas in the second step it was of vital importance to eliminate subjectivity and make objective interpretations of the raw data. Central tools for eliminating uncertainty and subjectivity were the laboratory staff’s professional skill and the use of machines. Certainty and objectivity of results, i.e. valid data, were expected to occur with the help of machines. Drawing upon e.g. Barad’s framework of agential realism, the study analyzes the various understandings of notions of humanness and machineness which shaped scientists’ practices and made the creation of valid data possible.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar. Bakgrund: Amningsstöd är en viktig faktor för att långvarig amning av spädbarn ska fungera. Fungerande kommunikation krävs för att nå ett lyckat resultat av amningsstödet. Den ökade populationen av immigranter i Sverige utmanar hälso- och sjukvården att säkerställa en fungerande kommunikation för god vård. Design: En kvalitativ enkätstudie har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Metod: Under februari 2017 deltog 15 sjuksköterskor från fem barnavårdscentraler (BVC) i norra Sverige i studien genom att besvara kvalitativa enkäter med öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att kommunicera amningsstöd vid språkbarriär samlades i två domäner: 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa möjligheter vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar' och 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa begränsningar vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar'. I den första domänen redovisades upplevelser av språkets samt kommunikationens betydelse, vilka tillgångar och verktyg sjuksköterskan har för att underlätta kommunikationen och vad som anses viktigt att beakta vid kommunikation om amningsstöd. I den andra domänen lyftes upplevelser av vilka hinder som fanns för god kommunikation vid språkbarriärer, vilken negativ påverkan brist på styrkor och resurser upplevdes ha samt vilka negativa följder moderns anhöriga upplevdes kunna ha på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av vilka möjligheter och begränsningar det finns för fungerande kommunikation vid amningsstöd tydliggör befintliga resurser och förbättringsområden.

Syftet med denna studie är att genom ett genusperspektiv undersöka gymnasieflickors upplevelser av miljö och maskuliniteter i ett urval hämtat från tre gymnasieskolor i Eskilstuna. Genom denna studie vill jag bidra till en förståelse av hur kön görs i ett sammanhang av miljö och klimat. För att nå studiens syfte har åtta samtalsintervjuer genomförts med gymnasieflickor i åldrarna 16–19 år. De medverkande var från tre olika gymnasieskolor i Eskilstuna. Resultatet visade att maskulinitet anses i första hand vara en traditionell manlighet men utmanas av en i andra hand mjukare manlighet som dessutom får stöttning av flickorna. Kopplingarna mellan maskulinitet och miljö och klimat görs genom att beroende på dominerande mansideal legitimeras också visst typ av miljöengagemang. Den traditionella manligheten kopplas ihop med industrimodern maskulinitet och med mjukare mannen kopplas ihop med den ekomoderna maskuliniteten. Femininiteten görs i sammanhanget till ett ansvarstagande för djur och natur. Uppoffringar som att sluta att äta kött och förändrat bilbeteende ”trendar” hos flickorna, men inte hos pojkarna.

The textile industry in Kenya was once an important sector in the country but due to theliberalisation of trade and the second hand industry’s impact, the industry has declined inrecent years. The increased competition from import has boosted the costs of raw material andoutrivaled the local textile production. Further, the government’s lack of investments in thecountry’s electric power supply has also contributed to the current situation. Consequently,the domestic textile entrepreneurs are today facing a complex and competitive marketplacebut despite these obstacles there are women that have managed to overcome the entrancebarriers.It is an unfavourable climate for being a woman entrepreneur in Kenya since the socioculturalnorms restrain women to work outside their homes and in some business sectors. Though, ourfindings have shown that the Kenyan women have the handicraft skills but lack access tofinancial resources as well as management skills to start-up businesses in the textile industry.Access to credit is regarded as one of the main obstacles to establish a firm. There are lendinginstitutes but the interest rate is high and the collateral requirements hard to fulfil. Moreover,there are micro-loan institutes but the loans are not sufficient to companies with growthpotential.The purpose of this study was to map-out key success factors for becoming a womanentrepreneur in the competitive textile marketplace in Nairobi, Kenya. We aimed tounderstand how some entrepreneurs have managed to overcome the obstacles women face intheir social- and cultural context and how mapping of their shared supportive variables canencourage other females to become entrepreneurial.Our results find that there is not one way to handle difficulties along the dynamic andcompetitive textile market in Kenya. The respondents come from different social- and culturalcontexts that in diverse ways have influenced their management ways. We have though beenable to map out shared factors that have been supportive when overcoming obstacles in theprocess of a business start-up; being a visionary and opportunity seeker, counterbalancemissing knowledge, effective use of limited resources, fighter instinct, find a niche in themarketplace, networking skill and manage employees and unsupportive surroundings.Textilindustrin i Kenya var en gång en betydelsefull sektor för landet men under de senareåren har dess relevans minskat på grund av ett ökande inflytande från frihandeln samt enväxande försäljning av andrahandskläder. Konkurrensen från import har lett till högreråvarukostnader som succesivt spelat ut den lokala textilproduktionen. Vidare har regeringenvarit sparsam med att investera i landets elförsörjning vilket också har bidragit till denrådande situationen. Följaktligen står den inhemska textilindustrins företagare idag inför enkomplex och konkurrensutsatt marknad, men trots många hinder finns det kvinnor som harlyckats övervinna inträdesbarriärerna.För kvinnliga entreprenörer i Kenya är företagsklimatet ogynnsamt då det föreliggersociokulturella normer vilka begränsar kvinnor att arbeta utanför hemmet och även inom vissabranscher. Vår studies resultat har visat att kenyanska kvinnor besitter ett hantverkskunnande,men saknar tillgång till finansiella resurser samt färdigheter för att starta och leda ett företag itextilindustrin. Tillgängligheten till ekonomiska medel har betraktas som ett av de störstahindren för att upprätta en verksamhet. Det finns utlåningsinstitut, men där är räntan hög ochkraven på kreditsäkerhet svåra att uppfylla. Det finns dessutom mikrolånsinstanser men lånensom ges där är inte tillräckliga för företag med tillväxtpotential.Intentionen med denna studie var att kartlägga viktiga framgångsfaktorer för att bli enkvinnlig företagare på den konkurrensutsatta textila marknaden i Nairobi, Kenya. Vårt syftevar att förstå hur vissa entreprenörer lyckats övervinna hinder som kvinnor möter i sinsociala- och kulturella kontext samt kartlägga gemensamma stödjande variabler som i sin turkan inspirera andra kvinnor till att bli företagare.Vårt resultat belyser att det finns flera sätt att hantera svårigheter på den dynamiska ochkonkurrensutsatta textila marknaden i Kenya. Respondenterna i denna rapport kommer frånolika sociala- och kulturella kontexter vilket på olika sätt har påverkat deras sätt att hanteraföretag. Vi har dock kunnat kartlägga gemensamma faktorer som har hjälpt att övervinnahindren i processen med att starta företag; vara en visionär och en möjlighetssökare, hanteraavsaknad av kunskap, effektivt använda begränsade resurser, ha en kämparinstinkt, hitta ennisch på marknaden, vara skicklig på att använda sitt nätverk och att hantera sina medarbetaresamt en icke stödjande omgivning. / Program: Textilekonomutbildningen