Denna undersökning kommer undersöka ursprungsbefolkningen i Kanada och i USA, First Nations (Kanada) respektive Native Americans (USA). Fokuset ligger på olika lagar i respektive land som behandlat och behandlar dessa ursprungsbefolkningar. Ursprungsbefolkningar har diskriminerats genom historien och diskrimineras även idag vilketvi anser är värt att undersöka, då båda länderna idag är ledande inom arbetet kring mänskliga rättigheter. När lagar trätt i kraft har motiveringen varit att det ska gynna och skyddaursprungsbefolkningar, frågan är om det historisk verkligen varit så? Teorierna som valts är andrafiering, samt assimilation i jämförelse med kulturell pluralism och metoden är en innehållsanalys samt en komparativ metod. I denna undersökningen kommer en jämförelse aven lag från Kanada; the indian act, och lagar från USA; the general allotment act, the indian reorganization act och the indian civil rights act. Syftet är att jämföra hur ursprungsbefolkningarnas rättigheter har behandlats genom de nämnda lagarna ovan. Materialet är insamlat från regeringens egna webbsidor i både Kanada och USA och består av de juridiska dokument där lagarna beskrivs. I undersökningens analys framkommer det att det finns både skillnader och likheter i ländernas hantering, att lagarna har bidragit till andrafiering, samt att målet med lagarna har utvecklats från enbart assimilation som mål till mer kulturell pluralism. / This research will look into the indigenous peoples in Canada and The United States of America, First Nations (Canada) and Native Americans (United States). The focus is on different acts in both countries that deal with indigenous peoples rights. Indigenous people have been and still are being discriminated, which is something we believe is worthy of investigation, since both of these nations today are among the leading countries on the actions for human rights. When acts are ratified the motivation behind them is to benefit and protect those indiginous people, the question is, is it historically true? The theories chosen for this research are othering and assimilation in comparison with cultural pluralism and the methods are a content analysis and a comparative method. There will be a comparison between an act in Canada; the indian act, and acts from The United States; the general allotment act, the indian reorganization act and the indian civil rights act. The purpose is to compare the rights of indigenous peoples through the acts mentioned above. The material is collected from the states´ websites and are legal documents where the acts are described. The analysis shows that there are both similarities and differences in both nations policies towards the indigenous peoples, the acts have contributed to a rise in othering towards the natives, and how the main goal with the acts have shifted from assimilation towards cultural pluralism.

I takt med Covid-19-pandemins framväxt har de flesta företag tvingats till en mer virtuell kommunikationsform där möjligheten till traditionella, fysiska interaktioner kraftigt minskat. Denna studie undersöker hur globala, multikulturella team upplever omställningen till ett mer virtuellt arbete och hur det påverkar deras möjlighet att vara kreativa. Det har tidigare genomförts en mängd forskning på kreativitetsrelaterade utmaningar som multikulturella team ställs inför. Det saknas däremot studier på de utmaningar som virtuella globala, multikulturella team möter, vars tillgång till traditionell kommunikation är begränsad. För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts. De tre kreativitetsrelaterade huvudkomponenterna, kulturell mångfald, kommunikation och konflikt, har undersökts. Med bakgrund i dessas samspel och förhållandet till virtualitet och kreativitet resulterar studien i att omställningen till en mer virtuell miljö upplevs, av teamen, vara hämmande för kreativitet. Framför allt avsaknaden av informell kommunikation visas vara den huvudsakliga anledningen till detta. / Along with the Covid-19-pandemic, most companies across the globe have been forced to work in a more virtual way, where access to traditional, physical interactions has been reduced. This study therefore investigates how global, multicultural teams experience the adjustment to more virtual work and how it affects their perceived possibility to be creative. Previously, numerous studies have been conducted regarding creativity-related challenges that global, multicultural teams face. However, what seems to be missing is research on the challenges that virtual global, multicultural teams face, whose access to traditional communication is limited. To examine this a qualitative study has been conducted. The three creativity-related key components, cultural diversity, communication, and conflict have been analyzed. With a background in their interplay and their liaison to virtuality and creativity, this thesis concludes that the change to a more virtual way to work is perceived by the teams to have an inhibitory effect on creativity. The deprivation of informal communication is especially shown to be the primary reason for this.

The aim of this paper is exploring questions regarding the problem of absenteeism among high-school students in Sweden. Fifteen students attending an urban high-school have been interviewed about their views and experiences of absenteeism. The author analyzes the students’ answers by taking into account two different sociological approaches which give two different explanations about the way young people experience and estimate education. The French sociologist Bourdieu theorized that differences in cultural capital influence the permanent internalization of patterns of thought and behavior. Bourdieu defined as habitus the result of the process of internalization of cultural and social structures which affects the way individuals think and act. The German pedagogue Thomas Ziehe explored the changes in norms and tradition connected with the modernization of society. Ziehe argued that we are witnessing a period of cultural release and erosion crisis that have deeply affected and changed the lives of young people today.  What does influence students’ attitude towards absenteeism? Does absenteeism reflect different possession of cultural resources or may be explained by the changes in norms that have occurred over recent decades? The findings of this study show that the students’ socio-economical background still matters in affecting their opinions and attitude towards absenteeism, but that is not an exhaustive argument in explaining all the reasons why students do not go till school. The students’ answer suggested that the relation to the teacher may be a determining factor in explaining absenteeism.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram har för det individuella vägledningssamtalet. Utifrån detta utformades följande frågeställningar: vilka är vägledarnas förutsättningar för det individuella vägledningssamtalet med elever med annan kulturell bakgrund? Hur arbetar studie- och yrkesvägledaren med det individuella samtalet för att stötta eleverna i studie- och yrkesvalsprocessen? För att besvara uppsatsens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram. Tidigare forskning visar att vägledningssamtal utgör en central funktion för studie- och yrkesvägledning och är den plats där framtidsfrågor ges utrymme. Studie- och yrkesval för elever med annan kulturell bakgrund kan innebära utmaningar då eleverna befinner sig i en ny kontext samt kan sakna kunskap om utbildning och arbetsmarknad. För att analysera vägledarnas förutsättningar och hur de arbetar med det vägledande samtalet används begreppen habitus, fält och kapital från Bourdieus sociologiska teori. Begreppet handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes careership theory och begreppet levnadsrum från Peavys konstruktivistiska vägledning används även vid analys av empirin. Studien visar att de intervjuade vägledarna trots varierande förutsättningar, arbetar kompensatoriskt genom att informera om utbildning och arbetsmarknad samt samarbetar med andra aktörer i det vägledande samtalet. / Due to the increased cultural differences in schools across Sweden, it has been argued that there is a clash of how different guidance counselors work with language introductory programs. Accordingly, the purpose of this paper is to describe and analyze the prerequisites of guidance counselors in such programs with a focus on individual guidance consultation. The paper adds knowledge to previous research that suggest that consultations are key in the guidance of career and study for individuals coming from abroad. This is because study and career choices for students with different cultural backgrounds can be challenging as students are included in a new context and lacks knowledge about education and the labor market in Sweden. Conducting six interviews with guidance counselors on language introduction programs in Scania region of Sweden, this paper analyzes, using the concepts of action horizon from Hodkinson and Sparkes careership theory and living space from Peavy's constructivist how they work with the guiding conversations, as well as the concepts of habitus, fields and capital drawing on Bourdieu's sociological theory. The study shows that the interviewed guidance counselors, despite different and equal conditions, work compen-satory by informing about education and the labor market and cooperating with other actors in the guiding conversation.

This study investigates the practices of four museums in two countries in relation to the notion of social inclusion and how their museum professionals reflect about the topic. The aim is to provide an empirical grounding of Sandell’s theory about the three levels of impact within which museums can address social exclusion: with individuals, specific communities and wider society. The practices of four museums will be analysed and discussed: Västmanlands läns museum and Västerås Konstmuseum in Västerås, Sweden and Musei Civici and Fondazione Palazzo Magnani in Reggio Emilia, Italy. To answer the research questions, nine qualitative semi-structured interviews were performed. The informants selected are museum professionals responsible for different public practices at their institutions. The interviews were taped and at a later stage transcribed. Additionally, documentation from different sources completes the empirical data. A qualitative analysis has been employed to analyse the data. Text analysis and thematic analysis were selected to scrutinize the data. I employed the deductive method to trace Sandell’s theory on the data. The findings show that the notion of social inclusion is a subjective concept. Nonetheless, all the informants’ ideas of social inclusion are consistent with Sandell’s definition. The practices enhanced by the museums to address social inclusion are different in nature but mirror the understanding of the concept expressed by the museum professionals and it is in line with Sandell's model. Therefore, his theory about the three levels of impact that museums can achieve implementing inclusive practices is verified by the empirical data. Moreover, my hypothesis about the link between the social inclusion enact by museums and the socio-cultural context is proved too. This is a two years master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies. / Denna uppsats undersöker på vilket sätt fyra museer i två länder arbetar med social inkludering samt hur deras medarbetare resonerar kring detta. Syftet var att se huruvida det går att empiriskt belägga Sandells teori, som handlar om att museer kan bekämpa social exkludering på tre nivåer: med fokus på individer, särskilda grupper eller samhället i stort. Den publika verksamheten i fyra museer har analyserats och diskuterats: Västmanlands läns museum samt Västerås Konstmuseum i Västerås, Sverige; Musei Civici samt Fondazione Palazzo Magnani i Reggio Emilia, Italien. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes nio semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med musei-arbetare. Informanterna arbetar i olika publika verksamheter inom dessa museer. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Utöver dessa har olika dokument från andra källor använts som komplettering. Analysen gjordes med hjälp av textanalys samt tematisk analys utifrån en deduktiv ansats, för att undersöka Sandells teori.  Resultatet av denna studie visar att begreppet social inkludering har olika subjektiva innebörder. Icke desto mindre överensstämmer alla informanters idéer med Sandells definition av social inkludering. Museers publika aktiviteter kopplade till social inkludering är olika till sin natur men speglar museiarbetares förståelse av konceptet och är i linje med Sandells modell. Därför stödjer forskningsresultaten hans teori om att museer kan bekämpa social exkludering på tre nivåer. Dessutom styrks även uppsatsens hypotes om sambandet mellan museernas sociala inkludering och det sociokulturella sammanhanget.  Detta är en masteruppsats i musei- och kulturarvsvetenskap.

In recent years, archaeogenetic studies have been widely discussed in popular media and they have raised many questions, especially regarding cultural identity and ethnicity. This thesis discusses reconstructions based on ancient human remains and how they are related to the current academic hegemony and political circumstances in Europe. People of Britain have reacted particularly strongly to the reconstruction of the Cheddar Man, exhibited in the Natural History Museum in London. Based on this and few other reconstructions of ancient individuals, the ethical issues behind human reconstructions are analyzed and how museums and popular media as the public spaces displaying these pieces of art should deal with such issues as cultural heritage, human origins, and identity. / Under de senaste åren har arkeogenetiska studier diskuterats allmänt i populära media och de har väckta väckts många frågor speciellt kring kulturell identitet och etnicitet. Denna studie diskuterar rekonstruktioner baserat på forntida mänskliga kvarlevor och hur de är relaterade till den nuvarande akademiska hegemonin och den politiska omständigheter i Europa. Människor i Storbritannien har reagerat särskilt starkt på rekonstruktionen av Cheddar-mannen, utställd i ”Natural History Museum” i London. Med utgångspunkt i denna och ytterligare några rekonstruktioner av forntida individer analyseras etiska frågor bakom mänskliga rekonstruktioner och hur museer och populära medier ska hanterar frågor om kulturarv, mänskligt ursprung och identitet.

Bakgrund Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Sjuksköterskor i vården stöter allt mer på patienter med kulturella och språkliga skillnader. Ett bra möte mellan sjuksköterska och patient, där båda kan förstå varandra, är viktigt för att få en god och säker vård. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap om transkulturell omvårdnad för att möta patientens unika behov på vägen mot hälsa. Syfte Syftet var att belysa språkbarriärer i mötet mellan sjuksköterska och patient med kulturella och språkliga skillnader.  Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att göra en sammanställning av tidigare gjord forskning kring det valda ämnet. Totalt 17 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Resultat I resultatet framkom tre kategorier: språkbarriär, kulturell kompetens samt brist och tillgång till tolk. De tre kategorierna delas in i tre subkategorier format i en tabell. Resultatet visade vidare att språkbarriären utgjorde det största hindret i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient med invandrarbakgrund. Kulturell kompetens och brist och tillgång till tolk, var två andra hinder av betydelse i kommunikationen.  Slutsats För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskan kommunicera med patienten och dessutom ha en viss förståelse för patientens kulturella bakgrund. Det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med mer kunskap i ämnet kan förhoppningsvis ömsesidiga missförstånd och frustration därav minskas samt förebyggas. För att få en säkrare vård, kunna känna trygghet och undvika missuppfattningar är det viktigt att engagera en professionell tolk i sjuksköterskans möte med patienten.

Idrottsämnet i skolverksamheten innehåller mängder av olika aktiviteter. Bakgrunden till denna studie grundar sig i tidigare forskning som bekräftar att dansundervisningen kommer i skymundan för mer populära aktiviteter och bollspel. På grund av dansens påvisade svaga genomslag i undervisningen samt att en ny läroplan har implementerats i skolan, finns vetenskapliga tomrum kopplat till dansundervisningen över tid. Syftet med denna studie är att fokusera på dansen och uppmärksamma tre olika dansformer såsom de träder fram i samtliga kursplaner mellan 1962-2022. Denna studies tillämpade metod är en kvalitativ innehållsanalys av dokument, vilket har möjliggjort granskningen av LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 och LGR22. Textinnehållet i samtliga kursplaner är i sin tur avgränsat till idrottsämnets centrala innehåll och betygskriterier. Resultatet visar att dansen har haft ett varierat genomslag i kursplanerna och att framställningen av dansformerna har förändras över tid. Vidare jämförs likheter och skillnader i hur dansformerna träder fram, för att då kunna synliggöra mönster. Den kulturella formen tenderar att avta med tiden medan den expressiva formen synliggörs mest och finns med i alla kursplaner. Träningsformen träder i sin tur fram minst, men kan tänkas få ett ökat utrymme i framtiden. I diskussionen redogörs en sammanfattande tolkning av denna studies resultat. Genom att utgå från studiens syfte och frågeställningar ställs dessa i relation till tidigare forskning. Med hjälp av läroplansteorin motiveras tolkningar och ställningstaganden där förklaringsmodeller i första hand kopplas mot bland annat samhället och dansens genomslag i undervisningen. / Physical education in school contains many different activities. The background for this study is based on previous science and research, which confirms that dance lessons are reduced by more popular activities and ball games. Since the dance demonstrated as a weak impact in school, there are scientific gaps connected to dance lessons over time. The purpose of this study is to focus on dance and then pay attention to three different forms of dances, as they appear in all curricula between 1962-2022. This study´s method is a qualitative content analysis of documents, which made it possible to review the content in LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 and LGR22. The content in all curricula is in turn limited to physical educations syllabuses and specific the core content and grading criteria. The results of this study confirm that dance has had a varied impact in the syllabuses and the forms of dance represents changes over time. Furthermore, did a comparison show similarities and differences of how the forms of dances appear over time, which made patterns noticeable. The culture dance tends to decline over time, while the expressive dance is most visible and the only one that is included in all syllabuses. The training dance, fore’s the least, but could conceivably get an increased space in the future. The discussion presents a summarized interpretation of the results of this study. Based on the study's propose and questions, these are placed in relation to previous research. With the help of curriculum theory, interpretations and positions are justified where explanatory models are primarily linked to society and the impact of dance in physical education.

The acceleration of globalisation has forced companies to cope with its propulsion in order to become more competitive and internationalised, an internationalisation that creates the importance of knowing how to manage global and virtual teams (GVT). The knowledge in the area today has shown to be vague, generalised and hard to grasp, especially for the unexperienced GVT-project manager. The purpose of this thesis is therefore to study whether the literature regarding how to manage a GVT corresponds with the perceptions in practice and how these findings can contribute to a more efficient project management approach. This study is examined using a qualitative method based upon literature and semi-structured interviews. This foundation is used to provide a deeper understanding of the subject as well as it puts this research questions into the proper context. The interview respondents are from the same organisation, however, from offices located in four different countries. The result shows that there are different perspectives on how GVTs should be managed efficiently, and that different leadership preferences exits. Furthermore, there exists a lot of possibilities, but also challenges that must be coped with in order to reach the team’s full potential. These challenges are connected to the virtual work settings and practical problems as well as the team's heterogeneity and communication structure. It was found that it is important to consider the purpose of the collaboration in order to strategically plan for its initiation and execution. / Globaliseringens acceleration har tvingat företag att hantera sin framdrift för att bli mer konkurrenskraftiga och internationaliserade, en internationalisering som vidare leder till vikten av att veta hur man ska hantera globala och virtuella team (GVT). Kunskapen i området idag har visat sig vara vag, generaliserad och svår att ta till sig, särskilt för den oerfarna GVT-projektledaren. Syftet med detta examensarbete är därför att studera huruvida uppfattningen om hur man ska hantera GVT skiljer sig mellan litteratur och i praktiken samt hur dessa upptäckter kan bidra till ett mer effektivt projektledningssätt. Denna studie undersöks med en kvalitativ metod baserad på litteratur och semi-strukturerade intervjuer. Grunden används sedan för att få en djupare förståelse av ämnet såväl som den sätter rapportens frågeställningar i rätt sammanhang. Intervjurespondenterna är från samma organisation, dock från kontor i fyra olika länder. Resultatet visar att det finns olika perspektiv på hur GVT ska ledas effektivt och att olika ledarskapspreferenser existerar. Dessutom finns det många möjligheter, men också utmaningar som måste hanteras för att nå teamets fulla potential. Dessa utmaningar är kopplade till virtuella arbetssätt och praktiska problem samt teamets heterogenitet och kommunikationsstruktur. Det konstaterades att det är viktigt att överväga syftet med samarbetet för att strategiskt planera för dess initiering och genomförande.

Syftet med studien är att undersöka hur de två kvinnliga huvudkaraktärerna, prinsessan Aurora och den onda fen Maleficent framställs som offer och/eller gärningspersoner i Törnrosa (1959) och Maleficent (2014). Det teoretiska ramverket består av Nils Christies idealtyper och begreppet normativ femininitet. Med hjälp av tidigare forskning främst bestående av skildringar av kvinnliga karaktärer i populärkultur, samt ett semiotiskt angreppssätt studeras bland annat färger, vinklar, och ljus för att komma åt underliggande föreställningar om offer- och förövarskap liksom om gott och ont. Studiens resultat och analys visar att karaktärerna framställs mer idealiskt och stereotypt när det kommer till offer- och förövarskap i Törnrosa medan dessa givna och distinkta positioner luckras upp allt mer i Maleficent. I Maleficent tenderar de normativa och idealiska rollerna istället att frångås och bli mer flytande, framförallt sett till Maleficent som karaktär, och ett görande av en avvikande femininitet synes i högre utsträckning hos båda karaktärerna. Vidare förstås studiens fynd och slutsatser i en bredare kontext och visar på samhällets till viss del förändrade syn på kvinnor och femininitet, samt offer- och förövarskap.