Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p>

This master's thesis explores the continuity and change of the men's folk costume in Leksand parish, Dalecarlia, between 1770–1870. It also investigates societal changes as a reason for these changes and uses the theory of local cultural identity and tradition as explanatory models for continuity and change. Primary sources include probate inventories, extant garments, depictions and written records from the time. The investigation reveals that the probate inventories show both continuity and change in the men's clothing possessions. New garments and materials appear during the latter period, 1850–1870, but the combined sources suggest a parallel usage with the more traditional garments and materials, for some time. The lack of dating of the extant garments made the use of depictions crucial, to be able to see the small changes the garments have gone through over the years. In general, the extant garments and depictions show continuity as well as small changes. The new garments and materials can be seen as the beginning of a transition into non-local, fashionable costumes. When comparing how this transition manifested in the neighbouring parish, Åhl, differences in time and process can be seen. Further comparisons are also made to other areas of Sweden, to highlight differences and similarities.

Följande studie utforskar hur kulturella stereotyper framställs genom interaktionen under två separata intervjuer i talkshowen Malou Efter Tio. Programledaren Malou von Sivers har fått kritik för hur hon intervjuar två rapartister med skilda kulturella bakgrunder. Greekazo som associeras med minoritetsbefolkningen och Einár som associeras med majoritetsbefolkningen. Studien undersöker och jämför interaktionerna i de två intervjuerna utifrån teorierna samtalsanalys, intersektionalitet och olika koncept för representation i media. Analysen genomförs med samtalsanalys som metod och utgår från två separata transkriberingar av materialet. Resultatet visar att Malou von Sivers samspel med de två gästerna skiljer sig, där båda intervjuerna formar stereotypa uppfattningar kring rappgenren. Genom slutdiskussionen förs en diskussion om att det sker en problematisk representation av båda rapartisterna. Framför allt eftersom det upprättas en skillnad mellan rapartisterna genom intervjuerna då de tillskrivs olika egenskaper som baseras på deras etniska tillhörighet. Detta visar på starka maktrelationer som existerar i talkshowen och också på hur ojämlikhet som finns i samhället uppkommer i programmet. Utifrån vårt resultat kan vår studie synliggöra och uppmärksamma hur samtalsstrukturen i den här talkshowen flätas samman med maktstrukturen i vårt samhälle. / The following study examines how cultural stereotypes are reproduced through the interaction during two separate interviews from the talk show Malou Efter Tio. The host Malou von Sivers has been criticized for how she is interviewing two rap artists with different cultural backgrounds. Greekazo, associated with the minority population and Einár, associated with the majority population. The study examines and compare the two interviews based on the theories conversation analysis, intersectionality and several concept of representation in media. Conversation analysis is also used as a method and the analyzation is based on two separate transcriptions of the material. The results showed that Malou von Sivers interplay between two guests were different, however both interviews reproduce stereotypical perceptions about the rap genre. Furthermore, the results are discussed which shows that both representations of the rap artist are problematic. Especially since a difference is established between the rap artists through the interviews as they are attributed different characteristics based on their ethnicity. This shows the strong power relations that exist in the talk show and also how inequality that exist in our society arises in the program. Based on our results, our study exposes and pays attention to how the conversational structure of this talk show is intertwined with the power structure in our society.

År 2019 gjordes SAHA-studien vid Linköpings universitet där internetadministrerad kognitiv beteendeterapi gavs till arabisktalande i Sverige med depressions- och ångestproblematik med samtidiga komorbida tillstånd. Terapin var kulturellt anpassad samt skräddarsydd för denna population. De utfallsmått som nyttjades var Patient Health Questionnaire, Generalised Anxiety Disorder 7-item scale, Insomnia Severity Index, Perceived Stress Scale 14-item scale, Impact of Event Scale Revised och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (PHQ-9, GAD-7, ISI, PSS-14, IES-R 22, BBQ). Resultaten i den var lovande. Den nuvarande studien avsåg att följa upp eventuella långtidseffekter för dessa symtomminskningar samt kvalitativt undersöka upplevelsen av att ha deltagit i denna IKBT-behandling. Denna studie var således en mixed method studie som både nyttjade de ovan nämnda utfallsmåtten, telefonintervjuer samt tematisk analys. Resultatet visar på signifikanta långtidseffekter för depression, stress och PTSD, men inte för ångest, insomni och livskvalitet. Den tematiska analysen genererade sex olika teman kring deltagarnas upplevelser av IKBT-behandlingen som belyser både aspekter som tidigare lyfts i forskning kring denna population samt nya aspekter gällande behoven hos denna population för effektiv internetbehandling. Mer forskning behövs emellertid inom detta område då denna studie utifrån författarnas kännedom var den första av sitt slag i Sverige.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka antivaccin-diskurser på Facebooksidan Kavla Ner och jämföra dem med tre antivaccin-diskurser tidigare funna av Kata (2010). Tidigare forskning visar att antivaccin-grupper utnyttjar postmodernistiskt tänkande och att sociala medier är ett kraftfullt verktyg vad gäller åsiktsbildning om vaccin. Därtill kan konspirationsteorier som sprids om vaccin bidra till en ökad tro på att vaccin är farligt.Materialet som analyseras är 30 inlägg från Facebooksidan Kavla Ner och studien bygger på Faircloughs (1992) tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Texterna har analyserats med hjälp av analysverktygen lexikala val och modalitet. Detta görs med utgångspunkt i teorier om ideologi och diskurs, postmodernism samt kulturell hegemoni.Resultatet av analysen visar förekomsten av antivaccin-diskurser och att två av de funna diskurserna stämmer överens med de Kata (2010) funnit. Därtill gjordes nya upptäckter i form av en ny diskurs och de kategoriserande teman Kata funnit utvecklades. Resultatet visade att en stor mängd av inläggen är färgade av ett postmodernistiskt tänkande. Konspirationsteorier visade sig också vara vanligt förekommande i inläggen. Slutsatsen av studien är att de sociala praktiker som påverkar antivaccin-diskursen även skulle kunna påverka andra områden, vilket ytterligare förklarar vikten av att förstå fenomenet vaccinmotstånd. / The purpose of this bachelor thesis is to examine anti-vaccine discourses on the Kavla Ner Facebook page and to compare them to three anti-vaccine discourses previously found by Kata (2010). Research shows that anti-vaccine communities utilize postmodern ways of thought, and that social media is a powerful tool when it comes to affecting people's opinions about vaccination. Furthermore, conspiracy theories which are spread on the internet can contribute to belief that vaccines are dangerous.The material which has been analyzed consists of 30 posts from the Kavla Ner Facebook page and the method is based on Fairclough’s (1992) three-dimensional model for critical discourse analysis. The texts have been analyzed using the tools lexical choices and modality, while drawing on theories about ideology and discourse, postmodernism and cultural hegemony.The result shows the presence of anti-vaccine discourses on the Facebook page, and that two of the discourses are consistent with those found by Kata (2010). In addition, a new discourse was found and the categorizing themes by Kata were expanded. Conspiracy theories proved to be common in the posts. The results also showed that a large number of the posts are characterized by postmodernist thinking. Finally, it is concluded that the social practices which influence the anti-vaccine discourse could affect other areas, which further explains the importance of understanding the phenomenon of vaccine resistance.

The aim of this thesis is to create an understanding about how and to what extent a Swedish expatriate manager needs to adapt his/her leadership in accordance with the culture of the host country. Thus shall different managers’ perceptions of experienced management overseas be studied. To accomplish our aim, three different problems have been designed. These are as follows: In what way does the manager’s earlier experiences and knowledge about expatriation affect her or his leadership in a new cross-cultural context? How does the culture of the host country affect the expatriate manager’s leadership? How does the expatriate manager handle contradictory demands: that is differences in expectations from subordinates and the higher management?   We have chosen to use an abductive approach in order to do a qualitative study and we have therefore conducted eight case studies to create a foundation for distinguishing patterns.The case studies are based on eight Swedish managers with experience from expatriation.   The theoretical framework is structured upon three main themes including; knowledge and skills a global leader needs to possess, the relation between the leader and subordinates, and contradictory demands. The theory is followed by a combined empirical data- and analysis chapter where we present our eight respondents, whom are then analyzed and interpreted based on the theory. In the empirical data- and analysis chapter the patterns we have been able to distinguish presented. The three main themes are consistently throughout this chapter.   The conclusion of the study is that a managers experiences and knowledges affects his or her leadership and perception of the culture in the host country. Furthermore, we can conclude that a Swedish leadership is applicable in an international context, and that contradictory demands are more distinct at home than in the host country. Finally we can summarize our study by stating that home is good, but overseas may be just as good. / Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur och i vilken utsträckning en svensk utstationerad ledare behöver anpassa sig och sitt ledarskap efter kulturen i värdlandet. Följaktligen skall olika ledares uppfattningar om tidigare utlandsstationeringar undersökas. För att uppnå syftet med studien har vi utformat tre problemformuleringar. Studiens problemformuleringar är som följande; På vilket sätt påverkar ledarens tidigare erfarenheter och kunskaper rörande utlandsstationering hennes/hans ledarskap i ett nytt tvärkulturellt sammanhang? Hur påverkas en ledares ledarstil av kulturen i värdlandet? Hur hanterar utstationerade ledare motstridiga krav, det vill säga skillnader i förväntningar från medarbetarna och den högre ledningen?   Vidare har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats för att genomföra en kvalitativ forskningsstrategi och tillämpat åtta fallstudier för att skapa underlag för att kunna urskilja mönster. Fallstudierna baseras på åtta svenska ledare med erfarenhet av utlandsstationering.   Den teoretiska referensramen är strukturerad efter tre huvudteman som innefattar; kunskaper och kompetenser en global ledare bör besitta, relationen mellan ledare och medarbetare, samt motstridiga krav.  Teorin följs av ett kombinerat empiri- och analysavsnitt där det redogörs för studiens åtta respondenter, som sedan analyseras och tolkas utifrån teorin.  I empiri- och analyskapitlet presenteras de mönster vi har kunnat urskilja. Studiens tre huvudteman är även genomgående för empiri- och analyskapitlet.   Studiens slutsats påvisar att en ledares tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar dennes ledarskap och uppfattning av kulturen i värdlandet. Vidare kan vi konkludera att ett svenskt ledarskap är tillämpningsbart i en internationell kontext, samt att motstridiga krav är mer påtagliga på hemmaplan än i värdlandet. Avslutningsvis kan vi sammanfatta att hemma må vara bäst, men borta är nog minst lika bra.

Background. Satisfaction with democracy and generalized trust has shown to be able to link to the cultural marginalization within a society. Research concerning the correlation satisfaction with democracy and generalized trust shows that there is a significant positive correlation between the variables. Material and method. The national representative SOM-enquiry from 2020 was used to study the relationship between satisfaction with democracy and generalized trust. In total, 22 500 individuals between the ages of 16 and 85 was selected (simple random sampling). A total of 11 127 respondents reported on every question in the total enquiry (including the control variables). The part that this study is based on included a probability sample of 3 750 people. The number of respondents in which this study is based on, was 1 863 respondents, which adds up to a response rate of 51 percent of the population surveyed. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation and control for the background variables. Results. A medium strong positive correlation was detected between satisfaction with democracy and generalized trust even after the result was controlled for gender, education and income. However, the association did not persist when controlling for the variables age and ethnicity. Level of education is a significant player for the level of satisfaction with the way democracy works in Sweden and the degree of generalized trust, the higher the level of education, the higher the satisfaction with democracy in Sweden and the degree of generalized trust. Conclusion. By investing in education, the interplay between satisfaction with democracy and generalized trust should influence cultural/social marginalization.

I media under de senaste åren har en mörk bild av unga svensk-somalier vuxit fram bland annat kopplat till gängkriminalitet. Det påverkar även de unga svensk-somalier som inte hamnat snett. Som en kontrast till dem som hamnat i kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap lyfts svensk-somaliska högskolestudenter fram i denna studie. Syftet var att skapa förståelse för deras identitetsskapande och upplevelse av meningsfullhet samt hur det påverkar deras välbefinnande. Studien utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och analyserades med hjälp av teorierna KASAM och social identitetsteori samt begreppen etnicitet, mellanförskap och dubbel kulturell tillhörighet. Metoden var kvalitativ och kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 respondenter. Respondenterna var högskolestuderande med svensk-somalisk ursprung i åldern 21-24 år. Resultatet visade att etnicitet, religionstillhörighet, familj, vänner och föreningsliv varit viktigt i identitetsskapandet. Religion, familj och målmedvetenhet beskrevs som viktiga delar för att skapa meningsfullhet. Dessutom var det vanligt att motgångar och negativt bemötande vändes till en motivationskälla. De framgångsfaktorer för välbefinnande som framkom var gemenskap, socialt stöd, tro, målmedvetenhet och att vända motgångar till motivation. / In the media in the recent years, a negative picture of young Somali-Swedes has emerged, among other things linked to gang crime. It also affects the young Somali-Swedes who have not gone astray. As a contrast to those who ended up in crime, unemployment and exclusion, Somali-Swedish university students are highlighted in this study. The aim was to create an understanding of their identity formation and experience of meaningfulness and how it affects their well-being. The study was based on a social psychological perspective and has been analyzed with the help of the theories Sense of Coherence (SOC) and Social Identity Theory (SIT) as well as the concepts of ethnicity, in-betweenness and dual cultural belonging. The method was qualitative and qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents. The respondents were university students of Somali-Swedish origin aged 21-24. The results showed that ethnicity, religious affiliation, family, friends and participation in civic society were important in the formation of identity. Religion, family and sense of purpose were described as important elements in creating meaning. In addition, it was common that adversity and negative treatment were turned into a source of motivation. The factors of success for well-being that were found were community, social support, faith, purposefulness and turning adversity into motivation.

Trots att kulturens roll för hållbar utveckling erkänts av många inom såväl akademien som planeringsbranschen, är planeringen av praktiska förutsättningar för konst och kultur - kulturell infrastruktur – bristfällig och ibland helt utebliven i Sverige idag. Syftet med studien är därför att utforska vilka förutsättningar som kan skapas för kulturell infrastruktur genom stads- och samhällsplanering i Sverige. Kulturell infrastruktur innefattar såväl hårda (såsom fysiska lokaler) som mjuka strukturer (såsom ekonomiskt stöd). Studien inriktar sig på offentliga verksamheter (främst kommunalt och regionalt) men behandlar även hur privata konsultfirmor kan skapa förutsättningar för kulturell infrastruktur.   Resultaten bygger på kvalitativa intervjuer med såväl konstnärer, konst- och kultursamarbetsorganisationer, arkitekter som tjänstepersoner på kommunal och regional nivå, samt på två enkätundersökningar med såväl konst- och kulturaktörer som planerare. Inom ramen för studien har även två exempelfall studerats – Fyrklövern i Upplands Väsby, samt Gatukonstfestivalen No Limit i Borås. Studien undersöker tre forskningsfrågor: 1) Vad för kulturell infrastruktur behövs i Sverige idag? 2) Vad hindrar etableringen av kulturell infrastruktur idag? 3) Vilken potential finns inom stads- och samhällsplanering att skapa förutsättningar för kulturell infrastruktur?   Studiens resultat visar att de former av kulturell infrastruktur som främst behövs i Sverige idag är Tillgängliga mötesplatser, Information och kunskap, samt Nätverk och Finansieringsformer. De tre största hindren som studien identifierar är Brist på värdering och ansvar för konst- och kultur, Finansiering och Struktur och organisation. Samverkan visar sig vara den viktigaste potentialen inom stads- och samhällsplanering, såväl över nivåerna kommun-region-stat, som med konst- och kulturaktörer, övriga civilsamhället och näringslivet. Två andra stora potentialer visar sig vara Strategisk planering och Krav och investering. Här ingår användningen av planeringsverktyg såsom Cultural planning och kulturkonsekvensanalyser. Studien visar på vikten att kommuner våga ställa högre krav och använda sin position som långsiktig samhällsutvecklare med planmonopol för att möjliggöra för konst och kultur - exempelvis genom att tillämpa ett poängsystem likt det i Fyrklövern vid markprissättning. Samtidigt understryks värdet av att inta en möjliggörande roll genom att stötta gräsrotsinitiativ och ge dem långsiktiga förutsättningar att driva kulturell infrastruktur. För att även göra kulturella infrastrukturer tillgängliga och inkluderande krävs ett kritiskt förhållningssätt som uppmärksammar dolda normer.   Resultaten av studien talar för komplexitetsteorins relevans för att förstå och beskriva kulturell utveckling. Teorin stöttar studiens resultat såsom vikten av att samarbeta över politikområden såsom bostäder och kollektivtrafik, samt vikten av att inte planera allt i detalj, utan att lämna rum för organisk vidareutveckling. Den förklarar också att det inte går att avkräva direkta och exakt mätbara effekter av konst- och kultursatsningar.     Studiens resultat har slutligen sammanfattats i form av rekommendationer för såväl stads- och samhällsplanerare som politiska och privata beslutsfattare. / Although the role of culture for sustainable development is recognized by many in the academy as well as in the urban and regional planning sector, the planning of practical conditions for arts and culture - cultural infrastructure - is inadequate and sometimes completely absent in Sweden today. The aim of this study is therefore to explore what conditions can be created for cultural infrastructure through urban and regional planning in Sweden. Cultural infrastructure includes both hard (such as physical premises) and soft structures (such as financial support). The study focuses on public activities (mainly municipal and regional) but also deals with how private consultancy firms can enable cultural infrastructure.   The results are based on qualitative interviews with artists, arts and culture associations, architects as well as municipal and regional planners. Moreover, the study comprises of two questionnaires aimed at art and culture actors and planners and architects from the municipal, regional and private sector. Within the study, two sample cases have been studied - Fyrklöven in Upplands Väsby, and the Street art festival No Limit in Borås. The study explores three research questions: 1) What kind of cultural infrastructure that is needed in Sweden today? 2) What prevents the development of Cultural Infrastructure? 3) What potential lies in urban and regional planning?   The results of the study show that the types of cultural infrastructure that are primarily needed in Sweden today are Available meeting places, Information and knowledge, as well as Networks and Funding. The three biggest obstacles identified is Lack of value and responsibility for art and culture, Funding and Structure and organization. Collaboration proves to be the most important potential in planning, both over the levels of municipal-region-state, as with art and culture actors and other civil society actors and businesses. Two other main potentials lie in Strategic planning, and Demands and investments. This includes application of planning tools such as Cultural Planning and Culture Impact Assessments. The study also highlights the importance that municipalities set higher demands and use their positions as long-term societal developers with monopoly in order to give room for art and culture – e.g. by applying a scoring system similar to that in Fyrklövern when pricing land. Moreover, the study points to the benefits and importance of supporting grassroots initiatives and providing them long-term conditions for driving cultural infrastructure. In order to make cultural infrastructures available and inclusive, a critical approach is also required that draws attention to hidden norms.   The results of the study speak for the relevance of the complexity theory in understanding and describing cultural development. This theory support results of the study such as the importance of collaborating over policy areas, e.g. housing and public transport, the importance of not planning everything in detail and instead leave room for organic development. It also explains that one cannot directly or precisely quantify the effects of art and culture efforts. The results of the study are finally summarized as recommendations for urban and regional planners as well as political and private decision-makers.