This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential ”authentic” self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything ”authentic”, but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European ”white” self in favour of a truer Igbo self. I also come to the conclusion that both novels use themes of alienation related to gender structures and positioned westernness and that this kind of reading could contribute to interesting classroom discussions about a dynamic interpretation on culture and identity.

Webexhibits is a growing but unexplored, cultural phenomenon that indicates a new use of the Internet for cultural communication. In the essay two quantitative methods, logganalysis and websurveys, have been used to study the visitors in 5hus.nu. The purpose is to generate knowledge about webexhibits as a cultural manifestation and medium by studying the experience and actions of its visitors. To achieve the aim the paper explores the methodological questions of how to study webusers. Theories about the exhibition as a medium and the web as a virtual area of exhibits have been used to understand and interpret the results. The study also relates to the research field of Visitor Studies. The analysis shows that a new relationship and pattern of ommunication between the producer and its public is created in the"virtual"exhibition space. Interactivity contributes to differentiated experiences and varying ways in which visitors navigate the site. However the statistic results illustrate that the net is a traceable, complex and technical exhibition arena, where time and space are subordinated and where a new form of cultural activity is being developed. / Utställningar på webben är en växande men fortfarande outforskad kulturyttring, som vittnar om en vidgad användning av Internet för kulturell kommunikation. I uppsatsen tillämpas två webbaserade kvantitativa metoder: trafikanalys och webbenkäter, för att studera besökarna i en fallstudie av webbutställningen 5hus.nu. Syftet har varit att genom analys av besökarnasegna upplevelser och agerande generera kunskaper om webbutställningar som kulturyttring och medium. För att uppnå syftet ges en metodologisk redogörelse för hur besökarna i en webbutställning kan studeras. Empirin har tolkats mot kommunikationsteorier om utställningsmediet och webben som utställningsarena. Studien har även kopplats till det tvärvetenskapliga forskningsfältet Visitor Studies - besöksstudier. Resultaten visar tydligt på hur nya kommunikationsformer mellan avsändare och mottagare skapas i det ”virtuella” utställningsrummet. Interaktiviteten bidrar till att besökarnas upplevelser och agerande i hög grad skiljer sig åt. Samtidigt pekar statistiken på att webben är en mycket spårbar, komplex och teknikstyrd utställningsarena, där tid och rum får en underordnad betydelse och där en ny form av kulturaktivitet håller på att utvecklas.

The aim of the present study is to explore the so-called historically informed performance movement, which also is my own musical performance tradition, from a general perspective grounded in musical philosophy. The discussions concerning this performance tradition have been dominated by different subjects, such as musical works, authenticity, intention and interpretation. The study focuses on Western art music where the performance of the music, the sounding realisation, of a notated work is central. Therefore, the performance in connection with the abovementioned subjects is of prime interest. This more overarching theme gave rise to the following questions: What factors can be considered decisive for whether a performance is a historically informed performance or not? How can these factors be identified? Does this mean that there are instructions in the music that I, as a musician, must obey? What does my artistic freedom look like? Where can I find it? The path to tentative answers to these questions is taken via theoretical discussions and the application of the theory in method and analyses as well as in interpretation.The theoretical perspective of the study is based on contextual musical ontology. The scientific theoretical framework, emanating from this ontology, is formulated in the field of social constructionism.The performance can, through this perspective, be identified as an indispensable part of the musical work, which also implies that the notated work itself is not sufficient to identify the work. Further, the emphasis on the context's importance for the performance in order to allow the performance to be of the work in question implies the necessity of awareness of the context of the work. This concept is deepened in the study through the emphasis on the importance for the performance, in a broad perspective, of the historical as well as the contemporary socio-cultural context. For the work itself this means that the identity of the work is unstable, it is constantly changing, since the different performances of the work that are parts of the work can never be identical. The perspective is based on social constructivist theories about knowledge. With contextual musical ontology as a point of departure, a strategy is formulated concerning analysis and investigation of a musical work. This strategy focuses on the notation, the instrumentation, and historical performance conventions. These three parts interact with one another and in the study they are formulated as being inseparable from the performance of the work.The theoretical part of the study is followed by a case study in which a sonata by Johann Sebastian Bach is studied from the articulated theoretical perspective. The case study contains an investigative part and an interpretative part. The work's notation is always in focus in the investigative and descriptive part, with emphasis on the socio-cultural context connected to the notation. Through the sounding interpretations, the different performances, the final chapter results in a summary of the study as a whole. / Syftet med föreliggande studie är att studera så kallad historiskt informerad uppförandepraxis, och därmed även min egen musikaliska inriktning, ur ett generellt musikfilosofiskt perspektiv. De olika begrepp och frågeställningar som kan sägas dominera diskussionerna kring denna framförandetradition är verk, autenticitet, intention och interpretation. I fokus för studien befinner sig musik inom den västerländska konstmusiktraditionen inom vilken framförandet av musik, den klingande realiseringen av ett noterat verk, är central. Därför står framförandet, i relation till ovan nämnda begrepp, i fokus. Detta mer övergripande tema leder fram till följande frågeställningar: Vilka faktorer kan betraktas som avgörande för att ett framförande kan betraktas som ett historiskt informerat framförande? Hur kan dessa faktorer identifieras? Innebär det att det finns instruktioner i musiken som jag som musiker måste följa? Hur ser min konstnärliga frihet ut? Var finner jag den? Vägen till tentativa svar på dessa frågor har gått via teoretiska resonemang, och applicering av teorin i såväl metod och analys som interpretation. Studiens teoretiska perspektiv och överbyggnad baseras på kontextuell musikontologi. Det vetenskapsteoretiska ramverket, utifrån denna ontologiska grund, formuleras inom ramen för den socialkonstruktionistiska tanketraditionen. Genom detta perspektiv kan framförandet av verket identifieras som en omistlig del av verket, vilket också innebär att enbart notationen inte är tillräcklig för att definiera verket. Vidare innebär teorins betoning av kontextens betydelse att ett framförande för att vara ett framförande av verket, medvetet måste förhålla sig till verkets kontext. Detta perspektiv fördjupas i studien genom att betona den socio-kulturella kontextens betydelse i ett större perspektiv, såväl den historiska som den nutida, för framförandet. För verket innebär det att dess identitet är föränderlig, då de olika framföranden som är en del av verket inte kan vara identiska. Denna syn baseras på socialkonstruktivistiska teorier om kunskapsbyggande. Med utgångspunkt i kontextuell musikontologi formuleras också en strategi för att analysera och undersöka ett verk utifrån notationen, instrumentationen och uppförandepraktiska konventioner, tre delar av verket som griper in i varandra och som konstateras vara omistliga att förhålla sig till vid ett framförande. Studiens teoretiska del åtföljs av en fallstudie där en sonat av Johann Sebastian Bach studeras utifrån det teoretiska perspektivet. Fallstudien består av en undersökande del och en tillämpande interpretativ del. För den undersökande, och i viss mån deskriptiva delen står verkets notation hela tiden i fokus, med tyngdpunkt på notationens socio-kulturella kontext. Det avslutande kapitlet resulterar, genom de klingande gestaltningarna av sonaten, i en sammanfattning av studien som helhet. Avhandlingens slutkapitel utgörs även av en CD. Den kan beställas genom registrator på Institutionen för musik och medier vid Luleå tekniska universitet. E-post: muh-registrator(at)ltu.se / Godkänd; 2008; 20081113 (ysko)

No description available.

By examining the art exhibition Finsk bild (Finnish picture) that was held at Liljevalchs art gallery in Stockholm 1977-78, the aim of the essay is to investigate and highlight the discrepancy between the intention of the exhibition and how it was perceived by the critics. In the aftermath of the exhibition there were discussions about why the critics were so harsh, and also the way the critics described the art and artists in terms of the national has been questioned in recent years. The method that is being used is Mieke Bals semiotic exhibition analysis model, where the art exhibition is analyzed through the narratives that are constructed in the discourse of the practice of the exhibition. The results show that the framing of the exhibition was done according to a model of a national culture exchange, within far going traditions in the Nordic countries. Therefore, the art exhibited was received as “classic Finnish art”, but the art itself was of modern international character. The framing of the exhibition placed the art in the category of artefacts, which were starting to be an outdated way of perceiving art in the 1970´s. / Uppsatsen undersöker och synliggör konflikten mellan intentionen och mottagandet av konstutställningen Finsk bild som visades på Liljevalchs 1977–1978. Mottagandet av den här utställningen har uppmärksammats i efterhand, men någon djupare vetenskaplig analys har inte gjorts. Metoden som använts till undersökningen är en utställningsanalys enligt Mieke Bals semiotiska modell, där utställningspraktiken undersöks genom diskurser som var förhärskande på det finska och svenska konstfältet. Resultatet visar att en representationsutställning som Finsk bild, var diskursivt inramad i nationella termer av finskhet, vilket därmed ställde förväntningar på konsten som visades. Konsten som visades var dock inte ”nationell finsk konst” i klassisk mening, utan konst som till sitt uttryck följde en allmän konstutveckling i spåren av västerländsk modernitet. Traditionell politisk praktik av konstutbyte hade satt ramarna för utställningen, men konstbegreppet och konsttolkningen hade delvis ersatts av nya. Konst som bärare av det nationella, förutsätter att konstverk ses som artefakter snarare än konstverk.

I have embarked on a journey (that will never end) to explore color. Inspired by Maggie Nelson’s blunt and anecdotal ways of writing about the color blue (2017), I have searched for more aspects of color than I intuitively knew before.  What do I want with color? How much color is needed to make an effect? How do you combine theory with intuition? What approaches are there when working with color, and which to choose? What sort of knowledge is color and how do we create qualitative discussions about and with it? Will I ever be satisfied?  The questions are asked in the context of renewing the interior of building 21, Smedjan or Smälten in Lövholmen. Its name Smälten comes from its industrial history as a smelter, producing resin in paint and varnishing products for Wilhems Beckers between 1944-1973. While Lövholmen is facing a lot of changes, the area has plenty of housing plans but fewer plans for cultural needs or activities.  The city of Stockholm released a report in 2019 stating that we lack modern contemporary dance stages. Since Smälten is situated just next to Färgfabriken I think it well suited to serve as an extended cultural meeting point, providing a new platform for artistic expression and social interaction. A space to be shared for cultural activities that hold an audience, such as lectures, performances, art gatherings, film screenings or a contemporary dance stage.    This project is about a journey of exploring color, but also the programming of a modern contemporary stage while renewing and taking care of a building from within, a building enriched with an industrial history.

The aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school teachers’ statements regarding reading and teaching choices in the English courses. The methods used were a survey in the form of a qualitative questionnaire, and a qualitative content analysis which was then applied to the survey data gathered. Reception theory and literary socialization theory were applied to the results. The four main research questions were: 1. What English literature do teachers in Swedish college preparatory programs choose for their students? 2. What English literature do teachers in Swedish vocational programs choose for their students? 3. What aspects of reception theory and literary socialization theory correspond to the teachers’ questionnaire answers regarding what skills they wish their students to acquire from reading English literature? 4. What are teachers’ attitudes towards students reading books of cultural, historical, and literary significance? The results concluded that there was no significant difference in the types of books chosen for the two programs. The college preparatory programs read a little more classical fiction, but the vocational courses did not lag far behind. When it came to the theories, a majority of teachers mentioned aspects brought up within literary socialization theory, while reception theory was barely touched upon. Books of literary, cultural, and historical significance were expected to be read in both the college preparatory and vocational programs. However, students in the college preparatory programs were expected to read these books slightly more than students in the vocational programs. One suggestion for future research is to examine the number of books teachers read within or outside of their preferred genre and how choice of genre may affect their literacy teaching in the classroom. / Syftet med den här studien är att undersöka svenska gymnasielärares läs- och undervisningsval i engelskundervisningen. Metoderna som användes var en enkätundersökning i form av ett kvalitativt frågeformulär och en kvalitativ innehållsanalys som sedan tillämpades på den insamlade enkätdatan. Receptionsteori och litterär socialisationsteori tillämpades på resultatet. De fyra huvudsakliga forskningsfrågorna var: 1. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska högskoleförberedande program? 2. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska yrkesprogram? 3. Vilka aspekter av receptionsteorin och litterär socialisationsteori stämmer överens med lärarnas enkätsvar om vilka färdigheter de önskar att deras elever ska förvärva genom att läsa engelsk litteratur? 4. Vilka är lärarnas attityder till att eleverna läser böcker av kulturell, historisk och litterär betydelse? Genom resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon större skillnad i de typer av böcker som valdes för högskoleförberedande gentemot yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen läste i ringa mängd mer klassisk skönlitteratur, men yrkesprogrammen hamnade inte långt efter. När det gällde teorierna nämnde majoriteten av lärarna aspekter som togs upp inom den litterära socialisationsteorin, medan aspekter inom receptionsteorin knappt berördes.Böcker av litterär, kulturell och historisk betydelse förväntades bli lästa i både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen förväntades dock läsa dessa böcker i något större utsträckning än yrkesprogrammen. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka hur många böcker lärare läser inom eller utanför den genre de föredrar och hur vald genreläsning kan påverka deras läs- och skrivundervisning (litteracitet) i klassrummet.

This thesis investigates the oft-overlooked influence of the classifier's input during the assignment of library classifications and draws upon cultural transfer theory to shed light on the underlying principles that guide the process. Classifiers' personal knowledge, experience, and beliefs, have a critical role in determining the 'aboutness' of a work and its subsequent classification. To explore this theory, this research employs a dual-methods approach, using qualitative analysis of past literature contrasted with a data set formed through a real-world reclassification project at The Swedish Institute in Rome (ISVRoma) using the Library of Congress Classification scheme (LCC), with classifications in the catalogue of the American Academy in Rome (AARome) used for comparison. The resultant data provides a basis for examining the classifier's cultural input and the manifestation of cultural transfer theory in library classification. The findings of this thesis reveal the dynamic nature of classification, which is not a mere static or administrative task, but rather an evolving process deeply embedded in the societal and cultural context. Classifiers are found to act as interpreters, translators, and shapers of knowledge, bringing a profoundly human element to knowledge organisation and retrieval. The classifiers' craft, therefore, extends beyond the implementation of a systemic and controlled vocabulary and involves an active contribution of their knowledge and experience. This contributes to the overall flexibility and adaptability of the classification system. The thesis also underscores the necessity of reassessing our understanding of library classification systems, especially in light of AI's increasing role in this field.

The overall purpose of this thesis was to explore the program “Bredsands Brobyggare,” which aims to increase immigrant parents’ involvement and participation in their children’s schooling. This was achieved by studying how the “bridge builders” experience relationship building with the parents and what strategies they use while working with the target group, as well as how these strategies are considered to affect the parents’ involvement in school. In the thesis, four semi-structured interviews were conducted with service providers working in the investigated program. The results were analyzed from a hermeneutic abductive approach through a thematic analysis. Dempsey and Sandler’s theoretical model of motivational sources for parents’ involvement in their children’s schooling is the theoretical framework underlying the analysis. The results showed that the bridge builders used their cultural-understanding ability to build a relationship with the parents and increased other professionals’ awareness and understanding of their difficulties and needs. Furthermore, after establishing a relationship with the parents, the bridge builders used other approaches, such as a strength-based approach and the implementation of individualized support according to the parents’ needs, aiming to create a stable line of communication between school and home, which in turn can potentially develop parents’ involvement in their children’s schooling. / Det övergripande syftet med denna uppsats är att utforska programmet "Bredsands Brobyggare" vars syfte är att öka utrikesfödda föräldrars engagemang och delaktighet i sina barns skolgång. Detta genom att studera hur yrkesutövarna, de så kallade "brobyggarna", upplever relationsbyggandet med föräldrarna och vilka strategier de använder i arbetet med målgruppen, samt hur dessa strategier anses påverka föräldrarnas delaktighet i skolan. I uppsatsen genomförs fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesutövare som arbetar inom den undersökta verksamheten. Resultatet analyserades utifrån en hermeneutisk abduktiv ansats, genom en tematisk innehållsanalys. Den teoretiska ramen som ligger till grund för analysen är Dempsey and Sandlers teoretiska modell om motivationskällor för föräldrars delaktighet i barnets skolgång. Resultatet visar att yrkesutövarna använder sig av relationsskapande och andra förhållningssätt vid arbete med föräldrar som har en invandrarbakgrund. Specifikt indikerar resultatet att brobyggarna använder sig av sin kulturell-förståelse förmåga, både för att bygga en relation med föräldrarna samt för att öka övrig personals medvetenhet och förståelse av föräldrarnas svårigheter och behov. Efter etablering av relation med föräldrarna, använder brobyggarna andra förhållningssätt till exempel som ett styrkebaserat förhållningssätt samt implementering av individualiserat stöd enligt föräldrars behov, detta i syfte att skapa en stabil linje av kommunikation mellan skolan och hemmet som i sin tur kan tänkas utveckla föräldrars delaktighet i sina barns skolgång.

This master’s thesis in ethnology aim to enlighten the driving forces behind why a local football club, in a segregated residential area, outside of Stockholm in Sweden, chooses to develop its association in a more social direction. This is a cultural study of why football, as a cultural phenomenon, is expected to be able to solve social problems, and more generally how is sport considered a tool and a solution to social problems? Why is football expected to be able to solve segregation in a socio-economically vulnerable areas, of those who lead the sports activities? The empirical material of this essay has been collected through oral interviews from leaders of the association and government officials. Material from the association's development documents, state active board members from the association, government documents, and news articles have also been analyzed. By using the Political Discourse Theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe (2008 [1985]), the situations for how the sports activities have been designed can be seen as made in relation to the general hegemonic discourse on the social benefits of sport. It is also possible to discover how government grants work as guidelines and point out what the sports movement should perform under state supervision. Logics of Critical Explanation in Social and Political Theory (2007), by Jason Glynos and David Howarth, are used in the analysis and especially their fantasmatic logic has given this study an insight into the idea or perception that football leaders have of the outside world, in this case the idea of the social benefit of sport. Which in turn can explain why they in turn invest their commitment in and attract their drive from these ideas because the conviction is about being able to change the socio-economic situation in their local area. In the end, however, it turns out that neither sport nor football alone cannot serve as the solution in the fight against child poverty, criminal activity, and segregation. Sport’s simply does not have all the characteristics required to reform, challenge, or question a social order created or even built on inequality and segregation. But this in no way takes sport into account in contexts where it can socially contribute to a community that can play a significant role for its participants in their everyday lives.