Denna forskning är en systematiserande, mest lika design och idécentrala undersökning, som siktarpå att studera hur multikulturalismen representeras inom Jimmie Åkesson diskurs över tid. Analysen görs på fyra av Åkessons almedalenstal 2011, 2016, 2017 och 2018 av anledningen att ett allmänval ska finnas mellan vissa av valda tal. Den grundläggande teorin som undersökningen utgår ifrån är multikulturalism samt postkolonialism och symbolisk rasism. Syftet med forskningen är att genom en kvalitativ textanalys av valda tal, lifta fram idéstrukturen i hur Åkesson presenterar multikulturalismen till sina åhörare, för att besvara frågeställningen kommer forskningen attavkoda för läsaren innehållet som bedöms har postkolonial och symbolisk rasistisk latent budskap.Materialet som används under forskningen är officiella manus för Åkesson almedalenstal från fyra olika år. Slutsatsen som forskningen har uppnått är att, i respektive Åkessons tal finns stark koppling mellan hur Åkesson ser på multikulturalismen, och mönster som förknippas med postkolonialism och symbolisk rasism. / <p>G betyg</p>

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i Bollnäs kommun? Vi kan se tendenser i vårt samhälle, att ytterlighetsgrupper för främlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska läge förändrats. Den lågkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal år, med ökad arbetslöshet som följd, har förvärrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att många gånger förstärka det främlingsfientliga budskapet. Skolans nya läroplan, Lpo 94, säger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lärare är, att bekämpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för våra invandrarelever. Här bör skolan och lärarna aktivt medverka till att främlingsrädsla inte utvecklas till rasism. Vi har valt att göra en lokal undersökning om svenska Bollnäselevers attityder mot barn från andra länder. Vi har även tittat på om attityderna har förändrats under de tio år vi har haft invandrarbarn här i Bollnäs. Tidigare undersökningar visar ingen klar tendens om och hur attityderna har förändrats. Enligt Lange och Westins' ungdomsundersökning, 1993, kan man generellt säga att ungdomars attityder har blivit något lite mer positiva, men till svensk flyktingpolitik har ungdomarna blivit betydligt mer kritiska än tidigare. Attityder lärs in från föräldrar och närstående. Frågan är då om skolan kan påverka negativa attityder till invandrarbarnen? Jo, genom information och en personlig relation till invandrarna kan de negativa attityderna påverkas åt det positiva hållet. Vår slutsats är att invandrarbarnens situation i Bollnäs är bra och att klimatet har blivit bättre sedan 1985. Invandrareleverna är en del av skolans värld idag. De är med och leker på rasterna, okävdesorden har inte ökat under senare år, trots att det allmänna klimatet har hårdnat. Lärarna är medvetna om kulturskillnader mellan eleverna, men betonar likheter istället för olikheter. I vår undersökning säger Bollnäseleverna: ”Här har vi invandrarbarn!” / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Råsie Sigvardsson har senare bytt efternamn till "Sigvardsson-Berbres".

The increased interest in relationship marketing and the potential of the Internet as a platform for relationship building activities have given rise to new ways for companies to interact with their customers, such as services based on a freemium pricing model. Based on the premise that relationships are processes consisting of interactive moments of value-creating activities, value is considered subjective, relative and dependent on the context in which the activity takes place. Value is therefore variable given its context and cannot be pre-defined without nuances being lost. Despite the Internet's given role in societal development, our understanding of what contributes to customers' intentions to build relationships with online services is yet to mature. As the music industry is well established on the Internet, alongside the change in how music is consumed, it is thus appropriate to examine activities in accordance with a freemium based service that distributes music online, since it still lacks in academic understanding. This study aims to provide insights about virtual relations and how online services that provide cultural content should relate to there users as well as contributing to the ongoing academic discussion regarding value and how it is manifested by highlighting contextual impact on relational activities. For a rapprochement of relations to online services in cultural industries, this study assumed a practice perspective. In accordance with practice theory and action research, primary data was collected through participatory observation set in users' natural social environment, with a targeted sample of informants well familiar with the object of study - the online service Spotify. The results show that value in virtual relationships arise inter-subjectively between users, where value is relative to past experiences, changeable over time, and expressed through individual and collective activities afforded by current context. If usage of a service is part of the daily routine, it also becomes a part of the user's identity, which the user, in order not to disrupt the routine, is willing to make sacrifices to uphold, thus maintaining their identity and ongoing relationship to the service provider. The more affordances a service provider manages to convey, the more meaningful a relationship is considered to be. The affective dimension of cultural products, especially music, allows for interpersonal coordination, and emotional convergence, where value is created inter-subjectively through collectively shared practices, allowing us to share feelings and experiences and enjoying how the closeness of interpersonal relationships contribute to our everyday lives. The inter-subjective value creation process thus also works as a process of humanizing the virtual relationship. / Det ökade intresset för relationsmarknadsföring och Internets potential som plattform för relationsbyggande aktiviteter har gett upphov till nya sätt för företag att interagera med sina kunder, till exempel genom freemium-tjänster. Utifrån premisserna att relationen är en process av interaktionsögonblick av meningsskapande aktiviteter, förutsätts värde vara subjektivt, relativt och beroende av kontexten i vilken aktiviteten utspelas. Värde är således föränderligt givet kontexten och kan inte på förhand definieras utan att nyanser går förlorade. Trots Internets givna roll i samhällsutvecklingen, saknas fortfarande förståelse för vilka parametrar som bidrar till kunders intentioner att bygga relationer med online-tjänster.    Då musikindustrin är väl etablerad på Internet, parallellt med att det skett en förändring av hur musik konsumeras, är det således motiverat att undersöka aktiviteter förenliga med en tjänst som distribuerar musik online, baserad på affärsmodellen freemium, då den akademiskt sätt ännu befinner sig i sin vagga. Studiens syfte är att ge insikter om virtuella relationer för hur online-tjänster med kulturellt innehåll ska förhålla sig till sina användare och bidra till den pågående akademiska diskussionen om hur värde manifesteras genom att belysa kontexters inverkan på relationer. För ett närmande av relationer till online-tjänster inom kulturella industrier, antogs för denna studie ett praktikperspektiv. I enlighet med aktionsforskning inhämtades primärdata genom deltagande observation i användarnas naturliga sociala miljö, baserat på ett målinriktat urval av informanter väl bekanta med studieobjektet - online-tjänsten Spotify. Resultatet visar på att värde inom virtuella relationer uppstår intersubjektivt mellan användare, är relativt mot tidigare erfarenheter, är föränderligt över tid, och kommer till uttryck genom individuella som kollektiva aktiviteter beroende av rådande kontext. Är användningen av tjänsten en del av den dagliga rutinen, blir användningen en del av användarens identitet, med påföljden att användaren är beredd att göra uppoffringar för att inte bryta rutinen och på så vis upprätthålla sin identitet och relation till tjänsten. Ju fler affordanser tjänster lyckas förmedla, desto mer meningsfull upplevs relationen.   Den affektiva dimensionen som kulturella produkter för med sig, särskilt musik, möjliggör för interpersonal koordination och emotionell sammanstrålning, där intersubjektivt värdeskapande kollektivt tillskjuter värde i den gemensamma upplevelsen, då vi tillåter oss att dela våra känslor och upplevelser och njuta av den närhet som mänskliga relationer bidrar till i våra vardagliga liv. Det intersubjektiva värdeskapandet bidrar till ett förmänskligande av den virtuella relationen.

Det finns i management control-litteraturen en efterfrågan på studier som tar ett helhetsperspektiv på styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som förklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifrån ett contingency-synsätt undersöker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsmätning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osäkerhet i omgivningen, påverkar hur effektiva organisationer är. Vi antar en systemansats och önskar studera relationen mellan fler variabler, och därför tillämpas en klusteranalys där datamaterialet delas in i grupper med liknande karaktäristika. Då det är tveksamt om det finns en skillnad i effektivitet mellan de kluster vi identifierar, och för att få en bättre förståelse för vårt resultat, väljer vi att analysera detta utifrån två olika perspektiv. Utifrån det ena perspektivet antas organisationernas effektivitet skilja sig från varandra. Sett från detta perspektiv verkar en hög grad av prestationsmätning tillsammans med en hög grad av kulturell styrning vara effektivt under hög grad av osäkerhet i omgivningen. Utgångspunkten i det andra perspektivet är däremot att alla de företag som existerar och kan studeras är effektiva, och utifrån denna analys verkar det tvärtemot den tidigare analysens resultat som att en lägre grad av prestationsmätning tillsammans med en lika stor grad av kulturell styrning är mer effektivt i osäkra omgivningar, även om detta samband är något oklart. Under låg grad av osäkerhet i omgivningen visar analyser ur båda perspektiven att en hög grad av kulturell styrning tillsammans med en låg grad av prestationsmätning är en effektiv kombination. Dessutom visar det sig utifrån det sistnämnda perspektivet att även hög grad av båda styrmekanismerna är effektivt i mindre osäkra omgivningar. / Within the management control literature, studies have been requested that take a holistic view of Management Control Systems (MCS) and that explain how these systems contribute to organizational effectiveness. In this study, from a contingency perspective, we examine how cultural control and performance measurement as parts of the MCS, together with the contextual variable environmental uncertainty, affect the effectiveness of organizations. Adopting a systems approach we wish to study the relationship between several variables and therefore use a cluster analysis to divide the data into groups with similar characteristics. Since it is not clear whether there are any differences in effectiveness between the identified clusters and to get a better understanding of our findings, we choose to analyze the results from two different perspectives. Adopting one of the perspectives, the organizations are assumed to be unequally effective. From this perspective a high degree of performance measurement combined with a high degree of cultural control seem to be effective under high degrees of environmental uncertainty. From the other perspective it is implicitly understood that all of the observed organizations are effective since they exist. Seen from this, second, perspective it seems that a lower degree of performance measurement together with an equal degree of cultural control is more effective in uncertain environments, even though this relationship is somewhat vague. Under a low degree of environmental uncertainty, analyses from both perspectives show that a high degree of performance measurement together with a low degree of cultural control in an effective combination. Furthermore, the analysis from the second perspective indicates that also a high degree of both of the control variables is effective in high degrees of environmental uncertainty.

Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor. I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning. Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning. / Aim with the study was that through high teachers’ statements apply for tracks of basic thoughts of Vygotsky’s theory education in their sights on learning. This is to ascertain what criteria teachers assume when they do their didactic choices in the education and how Vygotsky’s basic thoughts are reflected in teachers’ sights on learning. Our study bases itself on qualitative interviews where four teachers from two high schools were participated. After the transcription, the analysis was done on the basis of the four aspects that characterize the socio-cultural perspective according to Vygotsky’s theory of education: the social, the mediated, the situated and the creative aspects. We chose to use the hermeneutic method for analyze of our result where we used relevant research in order to strengthen our interpretation of teachers’ statements. In the study the teachers expressed that interaction and dialogue are important elements in the education. We also have found tracks from the mediated aspects there teachers as a mediator has an active role, but that they at the same time recommend a traditional education. Our conclusion is that teachers are not based their learning on some specific scientific theory. We however have interpreted that the teachers when they choose a method, prefer to reflect over how students are getting knowledge instead of what students shall learn and develop. That sight on learning as we possibly can discern on the basis of teachers’ statements is a mixture of different theories that has been influenced by Vygotsky’s theory of education.

<p>Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande.</p><p>Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor.</p><p>I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning.</p><p>Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning.</p> / <p>Aim with the study was that through high teachers’ statements apply for tracks of basic thoughts of Vygotsky’s theory education in their sights on learning. This is to ascertain what criteria teachers assume when they do their didactic choices in the education and how Vygotsky’s basic thoughts are reflected in teachers’ sights on learning.</p><p>Our study bases itself on qualitative interviews where four teachers from two high schools were participated. After the transcription, the analysis was done on the basis of the four aspects that characterize the socio-cultural perspective according to Vygotsky’s theory of education: the social, the mediated, the situated and the creative aspects. We chose to use the hermeneutic method for analyze of our result where we used relevant research in order to strengthen our interpretation of teachers’ statements.</p><p>In the study the teachers expressed that interaction and dialogue are important elements in the education. We also have found tracks from the mediated aspects there teachers as a mediator has an active role, but that they at the same time recommend a traditional education.</p><p>Our conclusion is that teachers are not based their learning on some specific scientific theory. We however have interpreted that the teachers when they choose a method, prefer to reflect over how students are getting knowledge instead of what students shall learn and develop. That sight on learning as we possibly can discern on the basis of teachers’ statements is a mixture of different theories that has been influenced by Vygotsky’s theory of education.</p>

Sverigedemokraterna är ett radikalt högerpopulistiskt parti som fortsätter att öka sedan valet år 2010. Vid en opinionsundersökning i april 2012 skulle partiet få 8 procent av medborgarnas röster. Syftet med vår uppsats är att förstå och förklara vilka orsaker som ligger till grund för att allt fler medborgare röstar på Sverigedemokraterna. För att kunna besvara syftet med uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ studie genom att med semistrukturerade intervjuer undersöka upplevelser och attityder till dagens samhällsförändringar bland Sverigedemokraternas väljare och relatera deras upplevelser till tidigare forskning inom ämnet. För att besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt kan SD som parti locka allt fler väljare i dagens globaliserade Sverige? Vilka faktorer kan ligga till grund för att vissa medborgare röstar på SD? Samt vad tror de att SD kan bidra med och förändra i det svenska samhället och mer specifikt för deras egen situation? Vårt teoretiska ramverk är globalisering, representationen ”Vi och Dom”, nation/nationalism och välfärdschauvinism. Med dessa teorier kommer vi ur ett sociologiskt perspektiv förklara vilka samhällsprocesser som interagerar med väljarnas vardagssituation och därmed ligger till grund för deras politiska beslut. Det slutgiltiga resultatet visar att radikal högerpopulistisk retorik är genomgående i samtliga intervjuer. Invandring och välfärdsfrågor var det viktigaste faktorerna till varför intervjupersonerna röstade på Sverigedemokraterna. / The Sweden Democrats is a radical right wing party who continue to increase since the elections in 2010. At a poll in April 2012, the party would get 8 percent of the votes. The purpose of our paper is to understand and explain the reasons underlying that more and more citizens vote for the Sweden Democrats. To be able to respond to the purpose of the paper, we have chosen to make a qualitative study by using semi-structured interviews examine the experiences and attitudes of today's social changes among the Sweden Democrats ' voters and relate their experiences to the previous research on the subject. To answer our purpose becomes the following questions: In what way can the SD as an increasing number of voters in the party attract today's globalized Sweden? What factors can serve as the basis for that some citizens vote on SD? What do they think that SD can contribute and change in Swedish society and more specifically for their own situation? Our theoretical framework is globalization, representation "We and Them" nation/nationalism and welfare-chauvinism. With these theories we come from a sociological perspective to explain what social processes that interact with voters ' living situation and thus is the basis for their policy decisions. The final result shows that radical right wing rhetoric is consistently in all interviews. Immigration and welfare issues were the main factors why the respondents voted for the Sweden Democrats.

The Swedish curriculum for the upper secondary school has been through a major change in the new corriculom that came in 2011 together with the new law concerning the Swedish schoolsystem (SFS 2010:800). The process behind these documents has been the main purpose and goal of this study. This has taken the form of a discourse analysis of all the material that led to the making of the current curriculum and the law concerning the Swedish school system. The discourse analysis looked after mechanisms of exclusion in both the process and the finished products of the two documents and also focused to see if there were any ethnocentric features present. The result shows that the curriculum together with the Swedish law concerning the school system is in a paradoxical relationship where Swedish teachers have to be inclusive in the pupils right to express different opinions, and at the same time be exclusive as only democratic values as is tradition in the west are to be accepted. At the same time there are some ethnocentric features present regarding how these democratic values should be thought, as it says it should follow western humanism and Christian ethics and values. These paradoxical and ethnocentric elements who are found within these documents show that some people may be excluded and that teachers may have to sacrifice either the students right to express themselves or their cultural differences or sacrifice the core values from whom the teachers are forced to abide to.

Syfte: Att undersöka huruvida scenkonstkompanier bildar industrispecifika kluster som ger upphov till gemensamma fördelar och därmed kan höja den konstnärliga kvaliteten.  Metod: En kvantitativ enkätundersökning bland aktiva svenska scenkonstkompanier som analyserats genom principalkomponentanalys. Slutsatser: Det tycks finnas ett kluster av scenkonstverksamhet i Stockholm. Klustret inkluderar dock inte alla kompanier som finns på platsen, vilket indikerar att scenkonst inte är ett bra begrepp för att avgränsa kluster. Genre, professionalitetsgrad och närvaron av en konstnärlig ledare som inte också ingår i ensemblen tycks vara viktiga faktorer för att förstå vilka verksamheter som bildar gemensamma kluster. / Purpose: To determine whether the Performing Arts form industry specific clusters that share positive externalities and improve artistic quality. Method: A quantitative study based on a survey among active Swedish performing arts companies, analyzed by means of a Principal Components’ Analysis. Results: A cluster of Performing Arts’ companies seems to exist in Stockholm. However, the cluster does not include all Performing Arts’ activities present in the area, indicating that Performing Arts is not a good delineator of the specific activities prone to form a common cluster. Genre, professionality and the presence of an Artistic Director who doesn’t take part in the ensemble seem to be important factors to predict liability to form local clusters.

Sverige centraliseras allt snabbare, idag är det mer än hälften av alla människor som bor i storstäderna. Denna urbanisering, med ungdomar och unga vuxna i spetsen, gör att kommuner, bland annat i Värmlands län, utarmas och kraftigt går ner i invånarantal. Syftet med den här studien är att fånga in upplevelser av de unga som går emot urbaniseringen och hittills har valt att bo kvar i en utflyttningsort. Fokus i studien ligger på upplevelser av liv på orten, möjligheter till framtid och hur de resonerar kring flytta/stanna-frågan. Studien bygger på intervjuer med fem personer mellan 18–29 år, som alla är uppväxta i och som idag bor i Hagfors kommun. Utsagor och berättelser från intervjupersonerna har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska resonemangen gällande kulturell friställning, urbanism och referensgrupper. Resultatet visar att unga vuxna i Hagfors upplever att de trivs bra i Hagfors, men att de samtidigt uttrycker att de vill flytta från orten. Livet i Hagfors upplevs som stillsamt och tråkigt och därför vill de söka sig ut för att uppleva det utanför och bli någonting annat. Att stanna i Hagfors innebär för intervjupersonerna att man blir en tråkig person - en sån som nöjer sig. De unga vuxna jag har träffat vill inte uppfattas på det sättet utan uttrycker därför önskan om ett liv med fler möjligheter, något som de ser finns utanför Hagfors. De intervjupersoner som har bott utanför Hagfors men valt att flytta tillbaka kan dock med större säkerhet säga att de trivs i Hagfors och vill bo kvar. Jag menar att de har tillägnat sig kunskap om att gräset inte är grönare på andra sidan, och att den kunskapen legitimerar deras val att bo i Hagfors utan att ses som en sån som nöjer sig. / In Sweden, we become more and more centralized, and today it is more than half of the population living in the metropolitan areas. This urbanization, with young people and young adults at the forefront, makes municipalities, especially in the county of Värmland, depleted and drastically reduced in population. The purpose of this study is to capture the experiences of young adults who oppose urbanization and have chosen to stay in an out-migration town. The focus for the study is young adults’ experiences of life in these towns, their future opportunities and how they relate to the stay/move-question. The study is based on interviews with five people between 18-29 years, all of whom grew up and today live in Hagfors. The statements and stories of the interviewed have been analyzed in relation to the theoretical reasoning cultural release, urbanism and reference group. The result shows, among other things, that young adults in Hagfors like living in Hagfors, but at the same time expresses that they want to move. Life in Hagfors is perceived as calm and boring, and they feel that they should see something else, see other places, and become something else. Choosing to stay in Hagfors is to be perceived as a boring person - one who is “content”. The young adults I have met do not want to be perceived in that way, and expresses a dream for a life with more possibilities, something that they see as possible outside of Hagfors. The ones I´ve interviewed who have lived outside of Hagfors but have chosen to move back, they are more certain that they like Hagfors and the life they see is possible there. My opinion is that they’ve become aware of that the grass isn't greener on the other side of the pence, and that knowledge legitimizes their choice to live in Hagfors without being seen as someone who is “content”.