This research explores the cultural sustainability in the urban development project called Embassy of Sharing in Malmö Hyllie; a future building complex with keywords of sustainability and sharing economy. The research’s focus was on the Department of Culture which has invested in the space to open a new public library, expand its centre for freedom of speech and create meeting spaces for youth. This research investigates the project group’s work towards planning their future operation and how their ideas relate to cultural sustainable development.  The result demonstrates that the Department of Culture does not generally work towards cultural sustainability but allows culture to be subsumed by social sustainability, using culture as a method to fulfil social work. Most informants emphasised citizen dialogue and participation, which are notions of social sustainability that come from internal work with social sustainable development. This result of direction was not surprising based on culture’s role in cultural policies and mainstream political research. However, the Department of Culture’s intended activities in their space at the Embassy of Sharing does not exclude the potential to achieve cultural sustainability. Concepts of place-shifting and participatory planning can be used to highlight how the Department of Culture’s methods can be re-evaluated towards being more inclusive, such as including citizens in earlier phases in the planning process, as well as re-grounding Hyllie from being only commercialised to a place with cultural access. The concept of spaces of possibility invites an entirely new creative framework for how the Department of Culture can establish its work more related to the cultural discourse, rather than doing social work.  Since the project is only in its planning phase there are no finished results to investigate. Instead, this study investigates the formation of cultural values in its movements. Thinking in terms of cultural sustainable development in the planning process of a project may strengthen the chances of achieving something valuable from the start. Further research will have to explore the use of the Department of Culture’s future operation and what role culture will play in the finalised building complex of the Embassy of Sharing.

Den pågående vaccineringen mot covid-19 har inneburit att många människor börjar se ljuset i tunneln på den mörka tid som coronapandemin orsakat. Det råder dock inte konsensus kring vaccinet som uteslutande positiv för folkhälsan då vissa istället väljer att betona riskerna som vaccinet kan medföra framför fördelarna med vaccination.Tidigare forskning visar att faktorer som tillit, risker och individuella medicinska överväganden, likväl som kulturella aspekter har en avgörande roll i riskuppfattning gällande vaccinering.Studiens teoretiska referensram utgår från Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem, samt Douglas kulturella riskteori och beskyllningskultur.Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccinet mot covid-19, samt ifall riskuppfattning påverkas av faktorer som förändrad tillit och solidaritetsgrad.Datainsamlingen utgörs av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, där studiens urval består av medlemmar i gruppen ”Dom kallar oss studenter” på Facebook. Data från undersökningen analyserades sedan genom univariat analys samt multivariata regressionsanalyser.Resultat från studien visar att studenter med försämrad tillit till myndigheter uppfattar risker med biverkningar från vaccinet i högre grad än studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till myndigheter. Det visar även att studenter med hög solidarisk inställning ser mindre risker med biverkningar från vaccinet än de med låg solidarisk inställning.Nyckelord: Covid-19, Risk, Förändrad tillit, Tillit till expertsystem, Risksamhället, Solidaritet, Kulturell riskteori, Kris. / The ongoing vaccination against covid-19 has meant that many people begin to see the light in the tunnel of the dark time that the corona pandemic has caused. However, there is no consensus about the vaccine as exclusively positive for public health as some instead choose to emphasize the risks that the vaccine may entail over the benefits of vaccination.Previous research shows that factors such as trust, risks and individual medical considerations, as well as cultural aspects, play a crucial role in risk perception regarding vaccination.The theoretical frame of reference in this study is based on Beck’s theory of the risks society, Giddens’ trust in expert systems, and Douglas’ cultural risk theory and blameculture.The aim of this pilot study is to investigate students’ perception of risk regarding the vaccine against covid-19, and whether risk perception is affected by factors such as changes in trust and degree of solidarity.The data collection consists of a quantitative method in the form of a survey, where the study sample consists of members of the group ”Dom kallar oss studenter” on Facebook. Data from the survey were then analyzed by univariate analysis and multivariate regression analyzes.Results from the study show that students with impaired trust in authorities perceive risks of side effects from the vaccine to a greater degree than students who have an equivalent or improved trust in authorities. It also shows that students with a high degree of solidarity see less risks with side effects from the vaccine than those with a low solidarity attitude.

Social services and violence in close relationship in a sami context A qualitative study of the social services opportunities to provide support to women exposed to violence in a sami culture in Sweden  Background: There is a lack of studies in Sweden that includes and describes violence against Sami women and how important the social worker's ambition is to create and maintain basic knowledge and efforts to support Sami women who’s exposed to domestic violence.  Aim: The aim of this study is to clarify how the social services in Sweden work for the Sami women to be able to get the help they need.  Methods: The study is based on four individual qualitative interviews with social workers from Norrbottens och Västerbottens län. For analysis intersectionality and postcolonial theory has been used.  Results: The results have shown us that there are both similarities and differences for social workers who’s involved with Sami women as clients. What all social services had in common was that they all had to seek cultural knowledge by themselves. What differd was the view of cultural relevance. Some of the social workers thought there should be more of importance to have cultural knowledge when working with Sami women who’s exposed to domestic violence, others had the opinion that the aim is to treat every client based on the guidelines that have been determined at the social service office and is directed to all abused women. / Socialtjänsten och våld i nära relation i en samisk kontext En kvalitativ studie om socialtjänstens möjligheter att ge stöd till våldsutsatta kvinnor inom samisk kultur i Sverige  Bakgrund: Det saknas studier i Sverige som inkluderar och beskriver våld mot samiska kvinnor och hur viktig socialsekreterarens ambition är för att skapa och upprätthålla grundläggande kunskaper och insatser för att stödja samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur socialarbetare i Sverige arbetar för att de samiska kvinnorna ska kunna få den hjälp de behöver.  Metod: Studien bygger på fyra individuella kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från Norrbottens och Västerbottens län. För analys så har intersektionalitet och postkolonial teori använts.  Resultat: Resultaten har visat oss att det finns både likheter och skillnader för socialarbetare som är engagerade i samiska kvinnor som klienter. Gemensamt för alla socialtjänster var att de alla var tvungna att söka efter kulturell kunskap själva. Det som skilde sig var synen på relevans av kulturell kunskap i arbetet. En del av socialsekreterarna tyckte att det borde vara viktigare att ha kulturell kunskap när de arbetar med samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet, andra menade att syftet är att behandla varje klient utifrån de riktlinjer som har fastställts på socialtjänsten och som riktas till alla våldsutsatta kvinnor.

Under utbildningsprogrammets gång uppmärksammade vi att kulturens betydelse, mer eller mindre blir oundviklig i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) på Vägledningscentrum (VLC) definierar begreppen; mångkulturell vägledning, kulturell kompetens samt hur syv kommunicerar med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ med sex respondenter på två kontor i Sverige. Dataanalysmetoden är en innehållsanalys med tillåtelse för eftersökning av mönster i vårt material. De använda teorierna i vår studie är positivistiska, konstruktivistiska och socio-logiska karriär- och vägledningsteorier. Som tillskottsmaterial används tidigare forskning inom mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för att förstå syftet med denna studie. Resultaten indikerar att det råder skilda uppfattningar och definitioner på studiens frågeställningar. Majoriteten beskriver att kulturens betydelse inte har någon direkt inverkan för arbetet, men likväl att individens bakgrund är av intresse. Generellt säger våra respondenter inte se skillnad på mångkulturell och traditionell vägledning. Den gemen-samma nämnaren är individen som sitter framför dem. Å andra sidan uttrycker en minoritet av respondenterna att individens kultur har betydelse för arbetet och minoriteten ser ett allmänt behov bland vägledare av ökad kulturell kompetens för vägledning av andra-språkstalare, något som förankras i studiens litteratur och tidigare forskning. Det som dock ses som det största möjliga hindret för en framåtskridande vägledningsprocess är bristande kommunikationNyckelord: Andraspråkstalande, mångkulturell vägledning, kulturell kompetens, kommunikation, kulturDuring the educational program we experienced that the meaning of culture, more or less, becomes inevitable in guidance dialogue with individuals of a second language. The purpose with this study was to examine how active careers advisers in a Guidance Center define the concepts of multicultural guidance, cultural competence and also how careers advisers communicate with individuals of a second language and what relation these have with each other. The data collection method is qualitative with six respondents in two Guidance Centers in Sweden. The data analysis method is a content analysis because it enables us to seek out patterns in our material. The theories used in our study are positivistic, constructivist and socialistic theories of career and guidance choice. As additional material, recent research about multiculturalism and cultural competence is used to understand the purpose of this study. The results indicate there are differing views and definitions with the issues to the study. The majority describes that the importance of culture has no direct impact on their work, but nevertheless that the individuals background is of interest. Generally our respondents say that multicultural guidance does not differ from traditional guidance. The common denominator is the individual sitting in front of you. On the other hand, a minority of the respondents express that the individual culture has significance to their work and the minority see a common need for enhanced cultural competence among advisers for guidance of individuals of a second language, something that’s established in our studies literature and recent research. What is viewed as the greatest obstacle however, is lacking communication. Keywords: Individuals of a second language, multicultural guidance, cultural competence, communication, culture

”Yrkeskvalitet Mellan Raderna” syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren. Sydsvenskan beskriver läraren som en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet och som har stora kunskapsbrister. DN har en mer positiv bild och porträtterar läraren i en hjälteroll som med moraliskt riktiga medel försöker handskas med en svår klassrumssituation skapad av Sveriges elever.

The title of this study is Blues & the Political: Identity, Conflict & Feminist Resistance in the Stockholm Informal Blues Music Network. The aim of this study is to examine struggles over power, the construction of identity and the role of the meanings of blues within the Stockholm blues music network from a feminist and intersectionalist perspective. The overarching research question is how the informal network could be seen as political in the sense of a societal struggle over power. Three major power struggles were identified in the interviews with white female blues musicians.   The first struggle takes place between female musicians and older men where conflicts about representation, recognition and authenticity are articulated. A major conflict is about how the blues should be played. Most of the interviewed musicians see themselves as playing modern blues, whereas the older men mostly are portrayed as “organizers”, “blues police”, or “puritans” with a conservative view of blues, and thereby discursively excluding the blues women from the genre, causing negative affect, mostly expressed by cursing. Especially younger blues women are contesting the concept of blues as a twelve-bar structure. Paradoxically, they all partly see it as a very significant element of blues, which indicates a masculine hegemony influencing their minds. Feminist resistance is expressed through irony, anger, debate, lyrics, and performance. Two out of seven musicians do not express a feminist ideology and several express fatigue and resignation. One of them, however, said that taking to the stage is almost enough as a form of resistance. In this way all musicians are ‘claiming space’.   The second power struggle takes place between younger and older musicians, where the younger ones can be seen as part of reproducing a hegemonic masculinity rendering the older blues women invisible. The third struggle concerns cultural appropriation. Black female musicians are said to be not good enough, not welcome because of critique of cultural appropriation or excluded because of their association with jazz, as the white musicians construct jazz as opposed to blues. Although the younger musicians partly express feelings of understanding towards their opponents and there is consensus about the importance of representation in general, the older blues women are more inclined to see accusations of appropriation as racism.

Syftet med denna studie är att utifrån teorin om befolkade institutioner förstå hur fyra socialtjänstkontor förhåller sig till interkulturellt socialt arbete. Socialarbetare möter klienter från andra kulturer än den svenska, och de skapar kompetenser inom interkulturellt socialt arbete. Undersökningen tar avstamp i intervjuer med socialarbetare och enhetschefer enskilt och i grupp. Analysen visar att ett socialkontor utmärker sig medan de övriga tre socialkontoren skiljer sig minimalt från varandra. Koppling till en institutionaliserad myt om socialarbetare med interkulturell kompetens sker i alla enheter och med likartade konsekvenser, även om det på ytan kan se olika ut. Resultatet visar att många socialarbetare menar att de saknar inter­kulturell kompetens, och att de flesta inte har reflekterat över vad interkulturellt socialt arbete betyder i mötet med klienter med utländsk bakgrund, samtidigt som alla faktiskt utför ett interkulturellt arbete i praktiken. Den interkulturella sociala kompetensen skapas i huvudsak genom klientmöten och genom ett kollegialt kunskapsutbyte. Formell och strukturerad kompetensutveckling i ämnet verkar dock saknas. Socialarbetare i en kulturellt diversifierad arbetsgrupp med interkulturell medvetenhet inom enheten verkar bättre klara att återkoppla och länka sin kunskap och meningsbyggnad till mångfalden runt omkring dem. Slutsatsen är att interkulturellt socialt arbete kontinuerligt måste artikuleras, dokumenteras och spridas, detta för att främja ökad kunskap och kompetens. I den bästa av världar sker detta i en kulturellt diversifierad personalgrupp i samverkan med omvärlden.

BakgrundPå grund av olika omständigheter tvingas allt fler människor fly från sina ursprungsländer, vilket leder till att allt fler länder blir mångkulturella. Ett mångkulturellt samhälle återspeglas i sin tur inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar i vården av patienter som har andra kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt att sjuksköterskor är kulturellt kompetenta samt kan kommunicera med patientersom inte har samma språk och kultur. SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av transkulturell omvårdnad bland vuxna patienter. MetodEn litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Insamlingen av data gjordens genom att använda databaser PubMed och CINAHL ResultatResultatet av studien påvisade att sjuksköterskor står inför flera utmaningar inom området transkulturell omvårdnad vilken inkluderar bristande kulturkompetens, kommunikationsbarriärer, fördomar och individuella värderingar. Det blev tydligt att tillräcklig kulturell kompetens, effektiv kommunikation, respekt och ett välkomnande bemötande utgör betydande och avgörande faktorer för att kunna tillhandahålla meningsfull och värdig omvårdnad till patienter med en annan kulturell bakgrund. SlutsatsSjuksköterskor står inför utmaningar i vården av patienter med olika kulturella bakgrunder, vilket kan leda till osäkerhet och missförstånd. För att säkerställa kvalitativ vård behöver sjuksköterskor öka sin kunskap om transkulturell omvårdnad och utveckla effektiva kommunikationsstrategier. / Background Due to various circumstances, more and more people are forced to flee their countries of origin, which leads to more and more countries becoming multicultural. A multicultural society is in turn reflected in health care. Nurses are faced with great challenges in the care of patients who have other cultural backgrounds. Therefore, it is important that nurses are culturally competent and able to communicate with patients who do not share the same language and culture. AimThe purpose was to describe the nurse's experiences of transcultural nursing among adult patients. MethodA literature review based on 15 scientific articles was conducted. The collection of data was done by using databases PubMed and CINAHL ResultsThe results of the study showed that nurses face several challenges in the field of transcultural nursing which include lack of cultural competence, communication barriers, prejudices, and individual values. It became clear that sufficient cultural competence, effective communication, respect, and a welcoming attitude are significant and decisive factors in being able to provide meaningful and dignified care to patients with a different cultural background. ConclusionsNurses face challenges in caring for patients from different cultural backgrounds, which can lead to uncertainty and misunderstanding. To ensure quality care, nurses need to increase their knowledge of transcultural nursing and develop effective communication strategies.

Bakgrund: År 2022 var flyktingsantalet i världen större än någonsin. Enligt svensk lag har flyktingar samt migranter rätt till hälso- och sjukvård precis som patienter med svenskt medborgarskap. Hälso- och sjukvården ska bedrivas på lika villkor och sjuksköterskan har som ansvar att arbeta efter kärnkompetenserna för att ge en god omvårdnad oberoende förekomsten språkligabarriärer.  Syfte: Syftet var beskriva språkbarriärers inverkan på omvårdnad utifrån sjuksköterskan och den immigrerande patientens perspektiv. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Brukade databaser; Cinahl, PubMed och psycINFO. Sökningen gav 14 resultatartiklar publicerade mellan 2012-2022 som kvalitets-granskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudteman och tio subteman. Patienter med språkligabarriärer upplevde otrygghet i mötet med vården. Språkbarriärerna påverkade kvalitén på omvårdnaden och patientsäkerheten äventyrades. Kulturell kompetens förbättrade kommunikationen, patientsäkerhet och den personcentrerade omvårdnaden.  Slutsats: Språkbarriärer påverkade kvalitén och säkerheten i vården. Bristerna resulterade i vårdskador, ökat lidande, uteblivna eller felaktiga behandlingar, på grund av utebliven information i vårmötet. Den immigrerande patienten löper där med alltid en ökad utsatthet för risker inom vården. Trotts att tolken är den bästa kommunikationsbryggan mellan sjukvården och den immigrerande patienten brukas den med fördel för vården snarare än patienten. / Backgrund: Year 2022, the number of refugees in the world was greater than ever. According to Swedish law, refugees and migrants have right to healthcare as patients with Swedish citizenship, and aims to be provided equally for the entire population. Nurses have the responsibility to provide good care regardless of encountered language barriers. Aim: The purpose was to describe the impact of language barriers on nursing care from the perspective of the nurse and the immigrant patient. Method: The method used was a qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in Cinahl, Pubmed and PsycINFO. 14 quality-reviewed articles between 2012-2022 were used and analyzed with Friberg´s 5-step model.  Results: In the results three main themes emerged with ten subthemes. Patients with language barriers experienced anxiety and insecurity when meeting with healthcare providers.  Language barriers jeopardized the quality of  care and patient safety. Cultural competence was important when establishing communication, safer care and person-centered care. Conclusion: Language barriers affected the quality and patient safety.  Medical injuries, increased suffering or incorrect treatments were the consequences. The immigrant patient is constantly at risk. Interpreters were essential in communication with the immigrant patient. Interpreters were mainly used in service for the healthcare system rather than the patient.

Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ”sanningsbärande” trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren. Examensarbetets kvalitativa forskningsansats är grundad på reflexiva intervjuer, resultat från befintlig forskning samt kulturvetenskapliga litteraturstudier. Examensarbetets slutsatser är att många kan dra fördelar av Kultur på recept, inte minst staten, vården, individen och kultursektorn. ”Kulturuppfostran” sker i kulturelitens diskurs, kulturpedagogerna ger deltagarna ”rätt” analysverktyg. Kvalitetsbegreppets existens har flyttats från varan till sättet att konsumera. Kulturhegemonin skulle kunna ruckas en aning, men projektet signalerar att nyttiga kulturaktiviteter är de som leds av kulturpedagoger på kulturkodade platser (ej hemma). Kultur på recept är främst Livsstil på recept. / This thesis’ aim is to investigate the meanings that Culture on prescription for long-term sick-listed persons may have for individuals and society as well as to take a look at the perspective taken on culture shored up by the project idea. This is done in two ways: sound and academic text. The sound production, which should be listen to before reading the thesis, is curiously wondering, whilst the academic thesis takes a more critical analytical stance. Both constitute equally valid perspectives, despite them conveying different feelings, insights and questions. The thesis’ qualitative point of departure is rooted in reflexive interviews, results of the extant research on the topic as well as in a literature review within the field of Culture Studies. The thesis’ conclusions are that many stakeholders may benefit from Culture on Prescription, not least the state, the health sector, the individual, and the cultural sector. Cultural breeding takes place within a discourse of the cultural élite, with cultural pedagogues providing participants with the ‘right’ analytical tools. The meaning of quality has moved from the product to the way of consume the product. The cultural hegemony could partly be superseded, but the project signals that beneficial cultural activities are this which are led by cultural pedagogues and in culture-coded places (not at home). Culture on prescription is mainly Lifestyle on prescription.