Syftet är att undersöka hur svensklärare verksamma på gymnasieskolor, med i huvudsak yrkesförberedande program, resonerar kring sitt arbete med skönlitteratur och hur detta tar sig uttryck i deras undervisningsmaterial. Våra forskningsfrågor är: Vilka faktorer eller omständigheter påverkar lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Vilka konsekvenser får detta för lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Resultatet visar att lärarnas syn på svenskämnet, skönlitteratur och läsning kan sammanfattas inom följande kategorier: svenskämnets konceptioner i teori och praktik, kunskaper och attityder inom olika utbildningar, värdegrundsarbete och digitaliserad undervisning. Lärarna rörde sig olika mycket inom dessa kategorier, vilket kom att spegla deras ämnessyn och den plats de menar att skönlitteraturen bör utgöra i svenskämnet på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. En viktig slutsats är att lärare i svenska på yrkesförberedande gymnasier står mittemellan två diskurser, med ena foten i svenskämnet och den andra i yrkesförberedande gymnasiets struktur

Sedan arbetarlitteraturen uppmärksammades i Sverige har den haft en särställning i den svenska litteraturen. Arbetarlitteraturen är dock inte endast ett svenskt fenomen. Med tätare relationer mellan länder och en ökad globalisering ställs det allt högre krav på att skolan ska spegla denna process. Vilken litteratur som ska användas i undervisningen är dock inte reglerad i svenskämnet i gymnasieskolan. Det innebär att läromedelsförfattare av kursböcker avsedda att användas i gymnasieskolan har möjligheter att göra ett urval angående vilka arbetarförfattare som inkluderas. Syftet med studien är att kartlägga eventuella maktstrukturer och ojämlikheter med grund i intersektionell teori och olika kunskapssyner. Detta görs genom att undersöka hur representationen av arbetarförfattarna ser ut gällande kön och nationalitet i tio utvalda kursböcker samt att undersöka med vilka ord fyra utvalda arbetarförfattare beskrivs utifrån kön och nationalitet. Kursböcker används som material och analyseras med en innehållsanalys som metod. Empirin har dels analyserats kvantitativt via SPSS, dels kvalitativt genom manuell frekvensanalys med efterföljande tolkningsarbete och tematisering. Resultatet för den kvantitativa delen visade en överrepresentation av manliga, svenska arbetarförfattare. Resultatet för den kvalitativa delen visade, genom intersektionell analys, ett språkbruk som kan indikera föreställningar om biologisk natur hos arbetarförfattarna. Föreställningar om biologisk natur var mer omfattande hos de svenska arbetarförfattarna än de icke-svenska arbetarförfattarna. Detsamma gällde för tankar som kan indikera föreställningar om kulturell natur hos den svenska arbetarförfattaren. Kvinnorna och den icke-svenska mannen stereotypiserades i högre utsträckning än den svenska mannen. Genom detta har vi kunnat identifiera att vetenskaplig rationalism och delvis social rekonstruktionism förekom i kursböckerna. Slutsatserna är att en normativitet uppstår och reproduceras i kursböckerna. Det finns en hierarkisk ordning kring vilken kunskap som anses viktigast för elevers bildning. Detta leder till att förmågan att se sig själv som en del av ett större sammanhang begränsas hos elever i det mångkulturella klassrummet.

Syftet med arbetet är att undersöka samhällskunskapsämnets roll i årskurs 1–3 och hur lärarna ser på ämnet utifrån de fyra F:n: fakta-, förståelse-, färdighet- och förtrogenhetskunskap. Den forskning som finns om samhällskunskap för årskurs 4–6, visar på att ämnet är stort och svårdefinierat. Däremot finns ingen forskning gällande kunskapsformernas roller i klassrummen, kopplat till samhällskunskap för årskurs 1–3. Denna kvalitativa undersökning är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen. Undersökningen är genomförd med semistrukturerade intervjuer med sex lärare från fem olika skolor. Resultatet är sedan analyserat utifrån ett pragmatiskt och ett hermeneutiskt perspektiv. Carlgrens fyra kunskapsformer används för kategorisering av den del av resultatet som avser kunskapssynen i ämnet. Resultatet visar på en stor variation gällande kunskapsformernas roll i ämnet, men där förståelsekunskap ges en framträdande roll. Gällande ämnets roll i årskurs 1–3 syns en variation och en del förvirring. Ämnet tycks svårt att urskilja från SO-blocket och upplevs nära sammankopplat med värdegrunden. Detta till den grad att värdegrunden nämns som en del av samhällskunskapsämnet och SO nämns som ett eget ämne. Resultatet diskuteras utifrån ämnesdidaktisk forskning.

I det här arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssätt i geografiundervisning på gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att använda PBL i verksamheten samt vad arbetssättet utifrån dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning på gymnasiet. För att besvara min frågeställning har jag genomfört två olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mångårig erfarenhet av PBL-baserad undervisning på gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever från en årskurs två-klass som arbetat med arbetssättet under sin tid på gymnasiet. Resultatet visar att personerna som deltog i intervjuerna upplever att det finns många fördelar med att använda PBL som arbetssätt. De anser att PBL underlättar för elever att se helhetsperspektiv och större sammanhang i undervisningen. De mer negativa aspekterna av PBL kopplas främst till att arbetssättet kräver stora lärarresurser. Resultatet visar även att PBL fungerar bra i relation till undervisning i geografi på gymnasiet. Ämnets bredd upplevs gå väl ihop med idén om ämnesintegrerad undervisning som PBL bygger på. Dessutom finns det tydliga kopplingar mellan den kunskapssyn som genomsyrar PBL och den som aktuella styrdokument menar ska utgöra grunden för geografiämnet i gymnasieskolan.

Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 är att förmedla kunskaper och har som utgångspunkt de fyra F:n Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Detta ska även ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som är viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden.Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och människosynen hos gymnasielärare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning häst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielärare på Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning häst- ridsport.Resultatet visade att gymnasielärarna utgår från de fyra F:n och lär eleverna en bas av fakta och förståelse kring hästen, de låter dem öva de praktiska färdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli väl förtrogna med det som görs med hästarna. De förslag som de intervjuade lärarna delgett är bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment där eleverna får visa hantering av hästar istället för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrågas ska vara relevant för yrket hästskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielärarna använder sig av en något gammalmodig människosyn där eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och säga saker på ett så liknande sätt som de utomstående examinatorerna önskar se när eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare.

Sammanfattning/abstraktMalmberg, Ingrid (2017). Bättre matematiklärande med memorering? För vem? Speciallärarprogrammet med inriktning Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra med att visa hur några lärare i svenska skolor ser på utantillärande och memorering i undervisning av elever som befinner sig i matematiksvårigheter och hur det stämmer överens med vad som står i styrdokument samt vad några svenska och internationella studier kommit fram till.Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att sammanställa på vilka sätt utantillärande och memoreringstekniker skulle kunna bidra till mera hållbart lärande för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Det handlar både om kunskapssyn när det gäller matematikkunnande och elevsyn.Preciserade frågeställningar:-Vad talar för och vad talar emot att arbeta mera med memorering i matematiklärandet?-På vilka sätt kan memorering vara en extra anpassning eller specialpedagogisk åtgärd för elever i behov av stöd?-På vilka sätt skulle ökat fokus på memorering förändra elevers matematiklärande? TeoriMemorering och automatisering av några grundläggande basfärdigheter som att kunna multiplikationstabell och enkel huvudräkning, är viktigt för att lyckas bra i matematik. Echazarra m.fl. (2016) påstår att svagpresterande elever borde arbeta mera med memoreringstekniker för att få bättre självförtroende och lyckas bättre i matematik. Lärande kan ses rationalistiskt, där kunskap fylls på efter hand eller konstruktivistiskt, som en meningsskapande process (Jönsson, 2012). Olika lärandeteorier påverkar hur undervisning genomförs och arbetet skildrar hur några lärare ser på undervisning, vilket relateras till examensarbetets dokumentstudie. MetodMed triangulering (Bryman, 2011; Eriksson Barajas m.fl., 2013) görs ett försök att besvara frågeställningarna från olika håll. I detta fall används både intervjuer med verksamma lärare och dokumentanalys.Resultat Studien visar ett spänningsfält när det gäller kunskapssyn och syn på undervisning mellan verksamma lärare och forskare. Många lärare undervisar fortfarande i matematik genom att lära ut metoder för att lösa typexempel, som elever tränar på vid enskilt arbete. Detta sätt att undervisa verkar vara extra utbrett bland lärare utan gedigna matematikkunskaper och bland lärare med låga förväntningar på sina elever. Laborativa inslag finns ofta med som omväxlande inslag i undervisningen, men det är vanligt att de prioriteras bort om man inte hunnit med i tidsplaneringen, vars innehåll ofta styrs av läromedel.Den forskning som ligger till grund för teori och resultat visar på att det är viktigt med undersökande arbetsmetoder, att elever får förståelse för matematiska begrepp och tränar upp sina kommunikations- och resonemangsförmågor. I detta är det betydelsefullt att använda sig av bilder och konkret material.Två studier undersökte hur man med speciella insatser kunde förbättra elevers matematikförmågor (Hasselbring m.fl., 1987; Kroesbergen & van Luit, 2003). Dessa visade att elever lärde sig mera med dessa insatser och allra bäst om de undervisades av lärare (jämfört med skrivna instruktioner eller instruktioner i ett datorprogram), men studierna visade inte om eleverna fick en bättre begreppsförståelse genom dessa insatser.ImplikationerSpeciallärare i matematik bör bidra till att öka lärares kunskaper om matematiklärande och arbeta för arbetssätt som utmanar varje elev på sin nivå. Matematikundervisning bör innehålla mera öppna uppgifter, problemlösning och resonemang, även för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Pararbete möjliggör att elever får kommunicera och resonera mera matematik och kan samtidigt bidra till att de blir mera uthålliga.Memorering av till exempel multiplikationstabell är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att lösa matematikproblem. För elever utan egentliga inlärningssvårigheter är det viktigt att automatisera så mycket som möjligt i grundskolans tidigare år och att inte släppa det när de kommer till högstadiet, men undvik att träna metoder för att lösa typexempel utan förståelse. Laborativt material behövs för att bygga upp elevers begreppsförståelse när det gäller till exempel bråk.Nyckelord:Anpassning, bedömning, kunskapssyn, lärande, matematiksvårigheter, matematisk litteracitet, memorering, numeracitet, PISA.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen. Nyckeln till kunskap är trots allt språket. Lärarna möter många andraspråkselever med stora behov i undervisningen, men många av dem står handfallna i vägledning och utveckling av dessa elevers ämnesspecifika språk. Lärarna uttrycker ett strakt behov av fortbildning och en stark vilja att utveckla kunskap kring att kunna utforma sin undervisning utifrån ett språkutvecklande perspektiv och öka sin profession. Nyckelord: språkutvecklande ämnesundervisning, religionskunskap, sociokulturell kunskapssyn, gymnasiet, KOMVUX, andraspråkselever

Denna studies syfte är att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lärare i naturvetenskap, på högskolan, och hur denna överensstämmer med hur lärarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmässigt valdes ut för studien bestod av lärare i naturvetenskapliga ämnen på Teknik och samhälle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lärarnas huvudsakliga kunskapssyner, därefter för att besvara delfrågorna om påverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jämförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar på att tre av lärarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och två har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn. Detta innebär att ingen av lärarna har en genomgående traditionellt inriktad kunskapssyn.Lärarna svarade mycket olika på frågorna som rörde deras kunskapssyn. Min analys av deras svar pekar på att det som hindrar användandet av kunskapssynen fullt ut i praktiken dels är medvetandegrad i förhållande till den egna kunskapssynen, kunskapssynens innebörd för lärandet samt val av undervisningsformer samt de organisatoriska, kulturella och sociala förhållandena på institutionen. Analysen visar också att de senare har en stor påverkan på lärarens möjlighet att använda sin kunskapssyn i sitt dagliga arbete och att lärarna upplever vissa delar av dessa förhållanden som hinder i lärargärningen.De lärare som har en formell lärarutbildning har en mer sammanhängande kunskapssyn än de lärare som saknar en längre utbildning. Analysen av de lärare som enbart har genomgått kortare pedagogiska utbildningar visar på en stor påverkan av dessa utbildningar på dessa lärares kunskapssyner. Denna påverkan verkar främst ske på synen på undervisningsformer, lärande och bedömning och i mindre grad på synen på kunskapens natur.Analysen visade även att kunskapssyn har samvarierar med attityden till införandet av perspektiven i undervisningen och med vilka problem läraren upplever i samband med integrering av perspektiven. / The aim of this thesis is to investigate and describe the epistemological beliefs science teachers, in higher education, have and how these beliefs agree with how the teachers teach and assess the students knowledge.The participants in the study was randomly selected and consisted of science teachers from the department Technology and society, Malmö university. The methods used in the study where participatory observations and semi-structured interviews. Interpretation and analysis where done according to Kvales (1997)) ”ad hoc”–method. The material where first analysed in order to define the teachers main summarized epistemological beliefs and secondly to provide answers to the research questions about influence and integration of Malmö universities perspectives. Comparisons between observations and interviews where done as a last element in the analysis.The analysis of the observations and the interviews shows that three of the participating teachers have summarized epistemological belief which is process orientated and that two have constructivist epistemological belief. This means that none of the teachers have a summarized traditionalistic epistemological belief.The answers to the questions about epistemological beliefs where very varied. My analysis of the answers indicates that the main obstacles to the use of epistemological beliefs in the teaching and assessing are the degree of awareness of the teachers own epistemological beliefs, the significance for the learning process and choices of teaching methods of the epistemological beliefs and the organizational, cultural and social circumstances at the educational institution. The analysis also indicates that the latter obstacles have a large effect on the possibility to use the epistemological beliefs in daily activities and that the teachers experience these obstacles as a serious.Those of the teachers in the participating group that have a teachers diploma show more coherent epistemological beliefs than those without a longer education in pedagogy. The analysis of the latter group shows that the shorter courses these teachers have attended have a large influence on their epistemological beliefs. The influence seems mainly to affect the view of methods for teaching, learning and assessment and in a lesser degree the persons view of the nature of knowledge. The analysis also shows a covariance between the epistemological beliefs and the attitude to integration of Malmö universities perspectives.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt iskolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen.Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning somgenomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex.Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor delkan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärareendast menar att koppling förekommer till viss del.

Examensarbetet tar utgångspunkt i färska rapporter från skolverket vilka bland annat riktar kritik mot läroplanerna från 1994 som gjort att den svenska skolan gått mot att bli alltmer individualiserad. Som en följd av den ökade individualiseringen har segregeringen mellan elever ökat och social bakgrund har fått allt större betydelse för hur väl eleverna klarar av skolan. Syftet med examensarbetet har dels varit att förklara hur en förändrad syn på bedömning som tar utgångspunkt i en förändrad kunskapssyn, ger eleverna rätt till inflytande över bedömningsprocess. I examensarbetet lyfts den forskning fram som lett fram till en förändrad kunskapssyn och som givit ett förändrat sätt att se på bedömning där vikten av att eleverna görs delaktiga kommer i fokus. Ett annat syfte med examensarbetet var att förklara vad en tydligare bedömningsprocess innebär. I examensarbetet framhålls flera exempel på olika arbetsmetoder, förhållningssätt och organisatoriska förändringar som har elevansvar och elevinflytande i fokus och som gör en tydligare bedömning möjlig. Även forskning som visar hur elevers delaktighet i bedömningsprocess främjar lärandet, framkommer. En kvalitativ och en kvantitativ metod har kombinerats i min undersökning, där tre lärare har intervjuats om bedömning och i deras respektive tre klasser har eleverna fått besvara en enkät med frågor om bedömning. Resultatet av undersökningen visar att ålder och kön inverkar på hur medvetna eleverna är om det egna lärandet. Ju äldre eleven är desto mer medveten blir de och flickorna tenderar, jämfört med pojkarna, att uppvisa större medvetenhet om sitt lärande. Resultatet visar också att lärarna förklarar och tydliggör målen och att eleverna i viss utsträckning har inflytande över arbetsmetoder. Däremot övas eleverna sällan i självbedömmning och de har heller inte har inflytande över formulering av bedömningskriterier.