I detta självständiga arbete utforskas och beskrivs utifrån ett designteoretiskt perspektiv, en instuderingsprocess av Rhapsodie för soloklarinett skriven av Giacomo Miluccio. Studien baseras på självobservationer som pågått under ca 6 månader och insamlad data utgörs av loggboksskrivande och videoinspelningar. Analysresultaten visar hur lärandet sker med hjälp av olika semiotiska resurser och i form av två transformationscykler där den första kännetecknas av En strävan efter mimesis, och den andra av Vägen till ett eget uttryck. Som en övergång mellan dessa två cykler förekommer ett tillfälle där representation sker i form av en Masterclass. Avslutningsvis diskuteras mitt resultat i relation till litteratur som både utgår från det designteoretiska perspektivet och från annan tidigare forskning inom området lärande. / In this independent work my rehearsal process of Rhapsody for solo clarinet written by Giacomo Miluccio is explored and described from a design theory perspective. The study is based on self-observations that lasted for about 6 months and collected data consists of logbook writing and video recordings. The result of the analysis show how the learning is done with the help of various semiotic resources, and in the form of two transformation cycles, where the first is characterized by a Desire for mimesis, and the other by The way to my own expression. As a bridge between these two cycles will be an occasion where the representation takes the form of a Masterclass. Finally, I discuss my results in relation to literature based on the design theoretical perspective and other previous research in the field of learning.

National Agency for Education for the results of national sample results show that students with another mother tongue than Swedish have low results with a larger percentage than majority students. Research shows that this depends on their mother tongue and the importance of language in the subject to learn. The purpose of this study was to examine how teachers experience, plan and implement their teaching field of mathematics in the preparatory class. The focus is on two perspectives; an intercultural perspective and a social perspective. The newly arrived pupils in the preparatory class come from different parts of the world which leads to an intercultural classroom being formed. The aim of the social perspective is understand how students integrate into the social in the classroom.I use qualitative methods through interviews. The interviews were conducted with four practicing teachers in different schools in a given municipality. Each teacher has explained their attitude to the new arrival students, working, and what difficulties they face. The results show that the teachers teaching is based on students own ideas and previous knowledge. The teachers take into account students' background and knowledge to provide trends of the intercultural approach. This intercultural attitudes is seen even when the students come with their own methods they may use. The existing school takes into account that students have different backgrounds and skills that teachers try to assume as well as study. Students integrate into the social in small groups learning to communicate, solve problems and present their results together. The teachers try to apply different teaching styles, which is one of the intercultural learning´s important aspects. The teachers use different methods to become aware of their students’ knowledge. One disadvantage is though that some teachers, as a method, choose not to use a test in the beginning of their teaching of a class to become aware of the variety of their students’ knowledge. Instead they choose to become aware of their students’ knowledge as they are teaching, through the different classes. / Skolverkets resultat från nationella provet visar att elever med annat modersmål än svenska har sämre resultat än majoritetseleverna. Forskningen visar att detta resultat kan bero på modersmålets och det nya språkets betydelse för inlärningen i ämnet. Syftet med denna undersökning har varit att studera hur lärare, planerar och genomför och upplever sin undervisning inom ämnet matematik i förberedelseklasserna. Fokus ligger på två perspektiv vilket är interkulturella perspektivet och sociala perspektivet.  De nyanlända eleverna i förberedelseklasserna kommer från olika delar av världen, vilket leder till att ett interkulturellt klassrum bildas. Med det sociala perspektivet avses förståelse för hur eleverna integreras i det sociala i klassrummet. Jag har valt att använde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer.  Intervjuerna genomfördes med fyra verksamma lärare i olika skolor i en kommun. Respektive lärare har fått delge sin inställning om nyanlända elever, arbetssätt, samt vilka svårigheter de möter. Resultatet visar att lärarna utgår från elevernas egna idéer och tidigare kunskaper i undervisningen. Lärarna tar hänsyn till elevernas bakgrund och kunskaper, vilket ger tendenser av det interkulturella förhållningssättet. Detta interkulturella förhållningssätt ser man även när eleverna kommer med sina egen lösningsmetoder som de får använda.  I skolan tar man hänsyn till att elever har olika bakgrund och kunskaper som lärarna försöker utgå från och ta del av dessa erfarenheter.  Elever integreras i det sociala genom att vara i små grupper där lär de sig att kommunicera, lösa uppgifter och redovisa tillsammans. Lärarna försöker visa olika metoder inom ämnet vid undervisningen, vilket är en av interkulturella lärandets aspekt. De väljer kartlägga kunskaperna hos eleverna på olika sätt. Fast som en nackdel kan det vara att vissa av de  inte väljer att ha en form av test från början och föredrar att känna efter vid undervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper. Slutsatser av detta examensarbete är att elever behöver tid till att införa nya rutiner och arbetsmetoder, så som t.ex. loggböckers funktion och ämnesintegrerad undervisning. Utöver detta upplever elever ämnesintegrerad undervisning som något positivt och en eventuell framtida forskning skulle vara ämnesintegrerad undervisning utifrån olika tidsepoker, ämnesövergripande över alla skolämnen, alternativt en jämförelse kring hur ickestudiemotiverade elever upplever denna typ av undervisningsmetod. Genom tematiska arbetssätt, erfarenhetsträning och systematisk inlärning har eleverna genom detta examensarbete erhållit en holistisk syn på hållbar utveckling. Eleverna visar prov på kunskaper från ett livslångt och livsvitt lärande.

Målet med denna studie var att utveckla kunskaper om sambandet mellan lärares val av kommunikationssätt och kunskapsutvecklingen hos elever med kognitiv funktionsnedsättning. Detta genom att undersöka vad lärare i särskolan använder för kommunikationsverktyg, och vilka kommunikationssätt som bidrar till att eleverna ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Totalt har åtta lärare med erfarenheter av arbete i särskolan bidragit till denna studie från fyra grundsärskolor och gymnasiesärskolor i olika kommuner. Genom denna metod har lärarnas uppfattningar om kommunikationsverktygen och kommunikationssätten i särskolan gestaltats. De kategorier som uppkom med utgångspunkt i lärarnas kommunikation med eleverna var: Elever, Tydlighet, Kommunikationsverktyg, Potentialen hos kommunikativa verktyg, Lärandet, Bedömning, Utmaningar samt Viktiga aspekter/Avslutning. Resultatet visade att lärarna mestadels använder tecken, bildstöd och även widgit-online som extra insatser i kommunikationen med eleverna i särskolan. Resultatet visade också på att eleverna som har ett verbalt språk inte har stort behov av tecken utifrån informanternas ord. Tydligheten framgår som det viktigaste i lärarnas arbete och för elevernas förståelse och bedömning av lärande är svårt och komplext. Studien utgick från det sociokulturella och det salutogena perspektiven.

Användandet av sociala medier, framförallt plattformen Instagram har under den senaste tiden ökat hos unga vuxna. Instagram anses vara en social plattform, där individer skapar sociala relationer och integrerar med varandra, men även en plattform som bidrar till kunskapsutveckling och ett lärande. Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas lärande i relation till området hälsa på den sociala medieplattformen Instagram. Detta är en kvalitativ studie där enskilda intervjuer används som datainsamlingsmetod. Kvalitativ innehållsanalys ligger i grund för studiens analysprocess med en abduktiv ansats. Urvalet bestod av 12 intervjupersoner i åldrarna 20–30 år. I resultatet framgår det att deltagarna upplever att de får en ökad kunskap om hälsa. Instagram bidrar även till förändrade hälsopraktiker. Studien visar att Instagram är en plattform där individerna lär sig ur två olika informella perspektiv. Lärandet på den sociala medieplattformen sker dels genom att individen iakttar information självständigt. Dels genom gemenskap och interaktion. Avslutningsvis visar studien att Instagram är en inspirations- och motivationskälla för individen till att vilja utveckla sina levnadsvanor och hälsopraktiker. / The use of social media, Instagram in particular has recently increased in young adults lives. Instagram is considered a social platform, where individuals both create social relationships and integrate with each other, but also a platform that contributes to knowledge development and learning. The purpose of the study was to describe young adults' learning in relation to the area of health on the social media platform Instagram. This is a qualitative study where individual interviews were used as a data collection method. Qualitative content analysis forms the basis of the study's analysis process with regard to an abductive approach. The sample consisted of 12 interviewees aged between 20 to 30 years. The results show that the participants feel that they have an increased knowledge of health. Instagram also contributes to change health practices. It is a platform where individuals learn from two different informal perspectives. On one hand it is through the individual observation of information, independently, and on the other way it is through informal learning by community and interaction. Finally, can Instagram be a great source of inspiration and motivation for the individual to aspire to develop their living habits and health practices.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares förhållningssätt kring digitala verktyg i utomhuspedagogik och deras syn på lärandet med hjälp av digital teknik. Studien genomfördes på fyra förskolor som alla bedriver pedagogik utomhus med semistrukturerade intervjuer som spelades in med en diktafon. Det insamlade materialet transkriberades sedan från ljud till text och utgör grunden för vår analys. Vår analys tolkas genom ett designteoretiskt perspektiv med hjälp av två valda begrepp, design-i-lärande och design-för-lärande. Resultatet av vår studie visar att det i en utomhuspedagogik finns både möjligheter och utmaningar och att det är i upplevelsen lärandet sker samt att platsen är betydelsefull. Vad som även blir synligt är pedagogens egen digitala kompetens och vilken roll den spelar för hur lärandet med hjälp av digitala tekniker tas vidare.

Tidigare forskning visar att arbete med formativ bedömning kan ha en stark effekt på lärandeprocessen både för lärare och elever. Denna form av bedömning delar ansvaret för lärandet till tre olika aktörer: lärare, elev och även kamrat som tillsammans ska stödja och fördjupa lärandet. Det forskning även pekar mot är att det finns en utmaning med användandet av formativ bedömning för idrott och hälsa-lärare inom deras ämne. Det uppstod även nya utmaningar på grund av coronapandemin där Folkhälsomyndighetens direktiv krävde att gymnasieskolorna skulle stängas ner och att undervisningen skulle utföras på distans. Distansundervisningen resulterade i att idrott och hälsa-lärare med sitt praktiskt inriktade ämne tvingades förändra sin planering och bedömning. Studien syftar därför till att undersöka och bidra med kunskap kring hur gymnasielärare uppfattar och använder formativ bedömning, detta med utgångspunkt från Black och Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Både inom vanlig fysisk undervisning och även under perioden med distansundervisning.  Undersökningen av detta utfördes genom sju kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som distansundervisade ämnet idrott och hälsa. Resultatet i denna studie visar att idrott och hälsa-lärare utnyttjar aspekter av formativ bedömning som att ge feedback och att skapa belägg för lärandet, men aspekter som att skapa förståelse för lärandet utnyttjas mindre. Att undervisningen inte kunde bedrivas på plats i skolan gjorde att idrott och hälsa-lärarna upplevde svårigheter med att använda och ge formativ bedömning. Lärarna planerade om momenten på distans till att bli mer teoretiska för att bättre kunna veta vad eleverna faktiskt har lärt sig. Elever som föredrar teoretiska uppgifter före praktiska motiverades av det större ansvarstagandet, jämfört med de elever som behöver rutin och lärare vid sig.

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.

Individer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller individer i behov av särskilda insatser vill i allt större utsträckning vara delaktiga och inkluderade i samhället samtidigt som röster höjs för att den arbetskraft som samhället förlorat genom den exkludering som fortfarande fortgår måste ses över (SKL, 2016). Studiens syfte var att undersöka hur elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller elever i behov av särskilda insatser själva beskriver och berättar om sina upplevelser av sina individuella möjligheter till lärande och utveckling inom ramen för “en skola för alla” och tanken om “det livslånga lärandet”. I studien problematiserades individens upplevelse av hur hen förberetts för mötet med arbetslivet och/eller eventuellt fortsatta studier. I studien har narrativ teori, metod  och analys använts då vi utgick från livsberättelser som intervjumetod. Studien har sin teoretiska förankring i Hammel, Magasi, Heinemann, Whiteneck, Bogner och Rodriguez (2008) aspekter om deltagandets värde. Resultatet visade att i intervjuerna med respondenterna med intellektuell funktionsnedsättning (IF)  framträder en subjektiv känsla av ett ofrivilligt utanförskap på flera plan, samtidigt som respondenterna beskrev att de är nöjda med var de är i livet idag. Resultatet visade även att delaktighet och inkludering är komplext då det bland annat inte finns något ramverk för vad en framgångsrik inkludering är (Malmqvist, 2016; Nilholm & Alm, 2010). Slutligen kan studien bidra till ökad förståelse för hur speciallärare och specialpedagoger kan arbeta för att ge individen ökad delaktighet och inflytande över sitt eget liv. Yrkesprofessionen behöver inte bara lyssna till, utan också bjuda in individen till delaktighet och skapa ett reellt utrymme där individen ges denna möjlighet.

The purpose of this thesis was to research what factors determines the teachers choice in using outdoor educational activities in their mathematics teaching as well as when and where the outdoors mathematics teaching is being used. The research that lies behind the study shows that there is a knowledge gap in the research on outdoor mathematics, since most of the research conducted today is focusing on a more general use of outdoor pedagogical activities irrespective of which subject content it`s applied on. The relevance of the study therefore becomes an important source of knowledge for teachers and students in teaching education. The survey was conveyed by a questionnaire as a research method with the purpose of being able to examine how the use of outdoor mathematics occurs today, in correlation to factors such as professional experience, education or which grade the teacher mostly teaches. The result of the survey showed that many teachers today use outdoor educational activities in their mathematics teaching. The purpose of the use of outdoor mathematics was primarily to vary their teaching and to concretise the subject content. The result also shows that the forest was the place that is best suited for outdoor mathematics according to the teachers. The teachers, however, shed light on the lack of time when planning and implementing lessons, class sizes and human resources as obstacles for outdoor educational activities. / Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar lärares val att använda sig av utomhuspedagogiska aktiviteter i matematikundervisningen samt när och var matematikundervisning utomhus används. Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar att det finns ett kunskapsglapp om utomhusmatematik i undervisningen då merparten av forskning behandlar en mer generell användning av utomhuspedagogiska aktiviteter oberoende vilket ämnesinnehåll som tillämpas. Studiens relevans blir då en viktig kunskapskälla för verksamma lärare och studenter vid lärarutbildningen.  Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument med syfte att undersöka hur användningen av utomhusmatematik ser ut idag, i relation till faktorer såsom yrkeserfarenhet, utbildning eller vilken årskurs läraren till störst del undervisar i. Resultatet av undersökningen visade att många lärare använder sig av utomhuspedagogiska aktiviteter i sin matematikundervisning. Syftet med utomhusmatematik anser lärare framförallt är att variera sin undervisning och för att konkretisera ämnesinnehållet. Resultatet visar även att skogen är den plats som lämpade sig bäst för utomhusmatematik. Lärare belyser dock tidsbrist vid planering och genomförande av lektioner, klasstorlek och personalresurser som hinder.