SammanfattningElevers intresse för naturvetenskap är lågt (DeWitt, Archer, Willis & Wong, 2013; The Gallup Organisation, 2008). Detta tros delvis bero på att abstrakta begrepp känns svåra, men olika gestaltning av svåra begrepp kan underlätta förståelsen (Ekborg, 1997).Syftet med denna studie är att undersöka hur praktiska inslag påverkar inlärningen under kemilektioner och om det ökar intresset för kemi. Litteraturstudier gjordes, dels av kognitionspsykologiska perspektiv av inlärning, dels av forskning och erfarenheter av praktiska inslag i undervisning. Vidare gjordes ett elevtest med elever (n=49) som gick andra året på naturvetenskaplig linje. Eleverna fick lösa övningsuppgifter i kemiområdet isomeri. De fick testa att arbeta med eller utan fysiska molekylmodeller. Därefter fick eleverna svara på en enkät.Litteraturstudien fann att både kognitionspsykologiska teorier om inlärning och resultat av studier av elevgrupper ger stöd för att praktiska inslag gynnar inlärning. Resultatet av elevstudien visade att majoriteten av eleverna ansåg att det är bäst att jobba med modeller eller en kombination av modeller och att skriva och rita.3-D-modeller är en bra hjälp för delar av kemiundervisningen. Praktiska inslag ger bättre förståelse för mer avancerade begrepp samt gynnar samarbete och intresset för ämnet (Hageman, 2010; Roberts, Hagedorn, Dillenburg, Patrick, & Herman, 2015). Praktiska inslag kan också gynna inkludering av funktionshindrade (Nilsson, 2014).Nackdelar med praktiska inslag är att de kan ta mycket tid, att lärmiljön kan bli orolig och högljudd och att material, verktyg och praktisk problemlösning kan ta fokus från kunskapsinnehållet i aktiviteten (Dicks, 2013). Om de praktiska inslagen innebär att för mycket ny information presenteras på en gång finns risk att korttidsminnet blir överbelastat (Rosenshine, 2012).Med hjälp av kunskaper i kognitionspsykologi och genom att ta del av erfarenheter och resultat från elevstudier kan man som lärare utveckla undervisningen ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv där praktiska inslag i olika klassrumssituationer gynnar elevernas inlärning och intresse för kemi.

Den tekniska utvecklingen har varit storskalig i världen och människors vardagsliv harändrats mycket det senaste seklet. I kontrast till detta har den svenska skolan inte sett sammahastiga tekniska utveckling. Samtidigt visar resultat från PISA att elevers resultat i matematiksjunker. Här identifieras två problem som måste lösas. Därför syftade denna undersökningtill att underlätta elevers matematikstudier genom att skapa en ny digital lärmiljö. Lärmiljönkom att kombinera matematiska lösningsförslag med nätcoaching. Det gjordes med hjälp avdet digitala läromedlet Mathleaks och lärplattformen TalkMath. Därefter analysera hur entill-en nätcoaching fungerade i denna nya lärmiljö. Undersökningen syftade även ta reda påhur elever uppfattar lärmiljön och om den kan vara ett komplement till lösningsförslag.Lärmiljön skapades med grund i pedagogiska teorier såsom Vygotskijs sociokulturellaperspektiv, teorier om coaching, synkron kommunikation samt teorier om en-till-ennätcoaching. Två metoder användes för att samla denna data. För det första sparades allakonversationer automatiskt i en databas. För det andra så användes en enkät för att samlaelevernas uppfattning av lärmiljön. Ramverket Undersökande relation användes för attanalysera alla konversationerna mellan elev och coach. Studenterna valdes ut från en svenskgymnasieskola där en av författarna jobbar, eleverna var i åldrarna 15-18 år. Resultatenindikerade att denna nya lärmiljö var ett bra komplement till lösningsförslag. Det drogs ävenslutsatsen att lärmiljön hjälpte elevers kognitiva progression. Undersökningen visar att endigital lärmiljö kan vara ett bra komplement för elever som studerar matematik medlösningsförslag. / The digital and technical development of the world have been large-scale and people’s day-to day life has changed immensely the last century. In contrast, the Swedish school system has not been seeing the same rapid technical development. As students’ results in mathematic sare declining an approach to battle this trend can be to apply this technological development on students’ studies in mathematics. Therefore, this thesis sought to ease students’ mathematics studies by creating a digital learning environment. By combining worked examples with online coaching the environment was created through the platforms Mathleaks and TalkMath. Then examine how online one-to-one coaching works in this environment. It also sought to analyse how students perceive this teaching environment and if it can be usedas a complement to worked-examples. The environment was created based on pedagogical theories such as Vygotsky's sociocultural perspective, coach theories, synchronous communication as well as theory around one-to-one online coaching. Two methods were used to gather data. First, the conversations were automatically stored in a database. Secondly, a survey was used to gather the students’ opinion of the teaching environment. The framework Relationship of Inquiry was used to analyse all conversations between students and coaches. Students were chosen from an upper secondary school in the ages of 15-18 where one of the authors worked. Results indicated that the teaching environment that was created was a good complement to worked-examples. The environment was shown to help student’s knowledge progression. This shows that digital teaching environments can be a valuable addition for students when studying mathematics.

: Lärmiljöer, språkutveckling och den närvarande pedagogen är något som ofta går hand i hand, visar flera studier. Genom att ta vara på barns intressen i skapandet av lärmiljöer och sedan förtydliga dessa med språkfrämjande material utmanas och utvecklas barnens språkliga lärande. Lärandet blir extra tydligt om en pedagog är närvarande. Av dessa anledningar är det relevant att undersöka huruvida pedagoger ser till barnens intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer, hur de får in språken i dem samt om den närvarande pedagogen har en positiv effekt. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna i förskolan använder lärmiljöerna i förskolan för att främja barnens språk och därigenom deras språkliga utveckling samt huruvida de är närvarande i lärmiljöerna och vid barnens lek. Vårt intresse av lärmiljöer och språkundervisning är anledningen till att vi valt att göra en undersökning om hur pedagoger i ett urval av elva olika förskolor i fyra kommuner skapar och använder lärmiljöerna i sin språkundervisning. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvantitativa delen är fokuserad på relevanta bakgrundsfrågor och de kvalitativa frågorna är fokuserade på hur pedagogerna arbetar med språk och lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar att respondenterna anser det viktigt att se till barnen intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer. I sina lärmiljöer använder respondenterna sig av olika språkutvecklande material, som till exempel böcker, bokstäver och synlig dokumentation. De tycker det är viktigt att en pedagog är närvarande vid barnens lek och det är något de försöker tillgodose eftersom de anser att oftast gynnar både leken och lärandet. / : Learning environments, language development and the teacher present are something that often go hand in hand, several studies show. By taking advantage of children's interests in the creation of learning environments and then clarifying these with language-promoting materials, the children's linguistic learning is challenged and developed. Learning becomes extra clear if a teacher is present. For these reasons, it is relevant to investigate whether pedagogues take into account the children's interests and needs when creating learning environments, how they incorporate the languages into them, and whether the pedagogue present has a positive effect. The aim of our study is to investigate how the pedagogues in the preschool use the learning environments in the preschool to promote the children's language and thereby their linguistic development and whether they are present in the learning environments and at the children's play. Our interest in learning environments and language teaching is the reason why we chose to conduct a survey on how educators in a selection of eleven different preschools in four municipalities create and use the learning environments in their language teaching. The study was carried out using a questionnaire as a qualitative and quantitative method. The quantitative part is focused on relevant background questions and the qualitative questions are focused on how the pedagogues work with language and learning environments in preschool. The results show that the respondents consider it important to look after the children's interests and needs when creating learning environments. In their learning environments, the respondents use different language development materials, such as books, letters and visible documentation. They think it is important that a teacher is present at the children's play, and this is something they try to accommodate because they believe that it usually benefits both the play and the learning.

Riishøj, Camilla och Lindoff, Josefin (2023). Ett, två, tre - alla ska mé. Effekten av den tillgängliga lärmiljön med koppling till den tidiga läsinlärningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien förväntas bidra med djupare kunskap och förståelse gällande att utveckla och organisera en tillgänglig lärmiljö utifrån varje individ samt hur den tillgängliga lärmiljön kan påverka den tidiga läsinlärningen på ett gynnsamt och positivt sätt. Vidare syftar studien till att skapa insikt och kunskap kring hur speciallärarens arbete kan organiseras och planeras på olika sätt, för att påverka och utveckla den tillgängliga lärmiljön och på så sätt den tidiga läsinlärningen. Syftet är att undersöka några lärare och speciallärares uppfattningar och definitioner kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär, både ur ett specialpedagogiskt och ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att relatera den tillgängliga lärmiljön med elevens tidiga läsinlärning. Häri kommer fokus ligga på hur specialläraren kan bidra till att utveckla samt påverka, den tillgängliga lärmiljön för eleven, med koppling till den tidiga läsinlärningen. I studien kommer den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön att undersökas.  Följande frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte: Hur definierar några lärare och speciallärare begreppet tillgänglig lärmiljö och hur kan den gestaltas?Vilka uppfattningar finns gällande, hur den tillgängliga lärmiljön påverkar elevers tidiga läsinlärning?Vilka uppfattningar framträder gällande, hur specialläraren kan bidra till att utveckla en tillgänglig lärmiljö med fokus på tidig läsinlärning? Studien utgår ifrån Vygotskijs (1999; 2001) sociokulturella teori, med fokus på den närmaste utvecklingszonen, även kallad den proximala utvecklingszonen. Vidare belyses det specialpedagogiska teoretiska perspektivet med hjälp av Nilholm (2020), Ahlberg (2017), Aspelin (2013) samt Rubin (2013). Slutligen tas specialpedagogiska modeller i beaktning. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare. Intervjuerna har utgått ifrån en intervjuguide med möjlighet till följdfrågor och djupare utveckling av svar. Intervjuerna genomfördes digitalt och har spelats in med digitala hjälpmedel. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter analyserats för att säkerställa största möjliga trovärdighet i resultatet. Studiens resultat visar att samtliga informanter har god kännedom kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär samt hur den bör vara utformad och organiserad för att möta varje elevs enskilda behov och förutsättningar. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan en välorganiserad och planerad lärmiljö som bedöms vara tillgänglig, kopplad till den tidiga läsinlärningen. Utifrån detta har speciallärarens påverkan på och utveckling av, den tillgängliga lärmiljön kopplat till den tidiga läsinlärningen undersökts. Resultatet visar att speciallärarens arbete har stor påverkan på den tillgängliga lärmiljön och således den tidiga läsinlärning, detta i samarbete med lärarna. Viktigt att lyfta fram är de resonemang vad gäller utveckling av speciallärarens roll och arbetsuppgifter för att kunna möta lärarens behov av stöd, handledning, samtal och diskussioner. I speciallärarrollen är det av stor vikt att tillgodose alla elevers behov utifrån deras individuella förutsättningar. En avgörande del i detta, är att specialläraren handleder lärare samt för samtal och diskussioner kring hur lärmiljön byggs upp på bästa sätt för att gynna den tidiga läsinlärningen. Specialläraren bör även vara delaktig och närvarande i klassrummet på olika sätt, samt vara flexibel och tillgänglig. Nyckelord: Anpassningar, förutsättning att komma till lärande, speciallärare, tidig läsinlärning, tillgänglig lärmiljö. / Riishøj, Camilla and Lindoff, Josefin (2023). One, two, three - everyone on board. The impact of an accessible learning environment in relation to early literacy development. Special Teacher Programme, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. The study is expected to contribute with deeper knowledge and understanding regarding developing and organising an accessible learning environment based on each individual and how the accessible learning environment can influence early literacy in a beneficial and positive way. Furthermore, the study aims to create insight and knowledge about how the special education teacher’s work can be organised and planned in different ways, in order to influence and develop an accessible learning environment and thus early literacy. The aim is to examine some teachers' and special education teachers' perceptions and definitions of what an accessible learning environment means, both from a special education perspective and a teacher’s perspective. Additionally, the study aims to link the accessible learning environment with the pupil's early literacy. The focus will be on how the special education teacher can contribute to developing and influencing the accessible learning environment for the pupil, with a link to early reading acquisition. The study will examine the social, pedagogical, and physical learning environment.  The following research questions have been used to answer the objective of the study: ·       How do some teachers and special education teachers define the concept of an accessible learning environment and how can it be designed? ·       What are the perceptions of how the accessible learning environment affects pupils' early literacy? ·       What perceptions emerge regarding how the special education teacher can contribute to the development of an accessible learning environment with a focus on early literacy?  The study is based on Vygotsky's (1999, 2001) sociocultural theory, with a focus on the zone of proximal development. Furthermore, the special education theoretical perspective is highlighted with the help of Aspelin (2013), Rubin (2013), Ahlberg (2017), and Nilholm (2020). Finally, special education models are considered in this study.  The study is based on six semi-structured interviews with four teachers and two special education teachers. The interviews were based on an interview guide with the possibility of follow-up questions and deeper development of answers. The interviews were conducted digitally and recorded with digital aids. All interviews were transcribed and subsequently analysed to ensure maximum credibility of the results.  The results of the study show that all informants have a knowledge of what an accessible learning environment means and how it should be designed and organised to meet the individual needs and conditions of each student. Furthermore, the results show a clear relationship between a well-organised and planned learning environment that is deemed accessible and linked to early literacy. Based on this, the impact of the special education teacher on, and the development of, the accessible learning environment linked to early literacy learning has been investigated. The results show that the work of the special education teacher has a major impact on the accessible learning environment and thus on early literacy learning, in collaboration with the teachers. Important to highlight are the arguments regarding the development of the role and tasks of the special education teacher in order to meet the teacher's needs for support, guidance, conversation, and discussion. In the role of the special education teacher, it is essential to meet the needs of all pupils based on their individual circumstances. A crucial part of this is that the special education teacher supervises teachers and leads conversations and discussions on how best to structure the learning environment to promote early literacy learning. The special education teacher should also be involved and present within the classroom in various ways and be flexible and accessible.  Key words: adaptations, prerequisite for learning, special education teacher, early literacy, accessible learning environment.

Studiens syfte var att undersöka relationers upplevda betydelse för lärande och utveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån begreppet relationell kompetens hos pedagoger i förhållande till tillgänglig lärmiljö och motivation. För att ta reda på hur elever såg på sin skolgång intervjuade vi sex unga vuxna i tjugoårsåldern samt sex äldre i ålder med deras vårdnadshavare för att retrospektivt undersöka hur de unga vuxna upplevde sina pedagogers undervisning och hur vårdnadshavarna upplevde densamma. Samtliga ungdomar hade varit i skolsvårigheter under sin skoltid. Vi lät informanterna berätta fritt utifrån öppna frågeställningar. Deras berättelser tolkade vi sedan och sammanställde utifrån teman. Analysen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på Martin Bubers teori om det mellanmänskliga. Vi kom fram till att pedagogers förhållningssätt och förmåga att bygga professionella relationer med elever var av betydelse för elever och deras personliga utveckling. Skolor som hade en kultur med ett öppet tillåtande klimat var relationsskapande i stort och smått med såväl elever som vårdnadshavare och samsynen och värdegrunden hos personalen var starkt förankrad och färgade hela verksamheten.

I läroplanen för förskolan betonas starkt att barn ska ha inflytande över sin utbildning i förskolan samt att de ska utveckla adekvat digital kompetens. Min studie syftar till att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i relation till digitala redskap. Begreppet inflytande betyder att barnen ska få sina röster hörda efter intresse och behov. Inflytande skapas genom att barnen får vara med att påverka innan aktiviteten genomförs och under tiden den pågår. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer i två olika kommuner med fyra verksamma förskollärare. Intervjuerna har spelats in och data har transkriberats samt analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten i denna studie visar hur förskollärare kan skapa möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i sitt användande av digitala redskap. Resultatet visar att de yngsta barnens inflytande i användandet av digitala redskap varierar utifrån aktuella sociala och fysiska förutsättningar. Utifrån de styrdokument som reglerar barns demokratiska rättigheter i förskolan, får inte alltid de yngsta barnen inflytande i användandet av digitala redskap. De begreppen som valdes ut från den sociokulturella teorin för att tolka datamaterialet och skapa förståelse är artefakter, proximal utvecklingszon och scaffolding. / The governing document for the preschool strongly emphasizes that children should have influence over their education in preschool and that they should develop adequate digital skills. My study aims to contribute knowledge about how preschool teachers create opportunities for the youngest children to gain influence in relation to digital competence. The concept of influence means that the children should have their voices heard according to interests and needs. Influence is created by the children being able to influence before the activity is conducted and during it. I have conducted semi-structured interviews in two different municipalities with four preschool teachers. The interviews have been recorded, transcribed, and analyzed based on the sociocultural theory. The result of this study shows how the preschool teachers can create possibilities for the youngest children to have influence in their use of digital tools. Based on the curriculum for the preschool and the governing documents that regulate children´s democratic rights, the youngest children do not always have an influence in the use of digital tools. The concept selected from the sociocultural theory to interpret the data and create understanding were the artefacts, the zon of proximal development and scaffolding.

The study has been conducted with the purpose to increase knowledge about preschool teachers´ conceptions and how play emerges as a tool for stimulating children´s learning and development in the reasoning of preschool teachers. A qualitative method with semi-structured interviews and a flexible interview guide was used to collect data. A phenomenographic analysis model has been used, along with Vygotsky`s sociocultural theory, to analyze preschool teachers´ perceptions and experiences towards play and play as a tool for this study. The result shows different nuances of conceptions and of the preschool teachers roles in play such as directive, non-directive, roleplaying, interest-creating, attentive, safety-promoting, guiding, supporting, and participating. Childrens influence over play activities is identified by the preschool teachers in pedagogical documentation, mapping and the preschool teachers coordinated reflection work injunction with their planning of the preschool environment, by adding or removing different materials or make other changes in the play and learning environment with the aim to stimulate children´s creativity or interest. In this study these changes are limited by the different preschools economy to create appropriate learning environment and to acquire relevant material. The results indicate that preschool teachers´ participation in play is seen as crucial for the development and conditions of play. The preschool teachers emphasize that play is always prioritized, but their participation varies somewhat in terms of being non-directive, directive, role-playing, interest-creating, guiding, safety-promoting, or participating. Children´s influence on the activities is made visible in various ways trough documentation, mapping, and reflection work when preschool teachers plan, provide materials, and make changes in the play and learning environment to stimulate children´s creativity and interests. However, it is evident that there are certain limitations in terms of finances and suitable premises that can have a negative impact. / Studien har genomförts med syftet att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt förhållningssätt samt hur leken som verktyg för att stimulera barns lärande och utveckling framträder i förskollärares resonemang. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en flexibel intervjuguide har använts för datainsamling. En fenomenografisk analysmodell har tillsammans med Vygotskijs sociokulturella teori använts för att analysera förskollärares uppfattningar om leken och leken som verktyg för denna studie. I analysen av studien framträder förskollärares olika förhållningssätt och deras roll i leken. Resultatet visar en bredd i förhållningssätt och roller, såsom styrande, icke styrande, rollspelande, intresseskapande, inlyssnande, trygghetsskapande, vägledande, stöttande och medlekande. I resultatet framkommer att förskollärares uppfattningar om lekens betydelse har stor inverkan på hur de prioriterar leken i sitt arbete. Förskollärares deltagande i lek uppfattas ha en central betydelse för lekens utveckling och förutsättningar. Studien visar att leken alltid prioriteras, men förskollärarnas deltagande varierar från icke styrande, styrande, rollspelande, intresseskapande, vägledande, trygghetsskapande till medlekare. Barns inflytande i verksamheten synliggörs på olika sätt till exempel genom dokumentation, kartläggning och reflektionsarbete när förskollärare planerar, tillför material och förändrar i lek- och lärmiljön för att stimulera barnens kreativitet och intressen. Det framkommer att det finns vissa begränsningar vad gäller förskolornas ekonomi för att skapa ändamålsenliga lokaler och att ha tillgång till relevanta material.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap om vilka kvalitetsaspekter på olika nivåer som kan påverka barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen gjordes efter Wallins (2023) modell förskolans pedagogiska miljöer. I resultatet framkom att det finns kvalitetsaspekter i organisation, miljö, material, pedagogers kunskap samt i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Mitt forskningsbidrag är en utveckling av Wallins (2023) modell. / The purpose of this study is to contribute with an increased knowledge of which quality aspects at different levels can affect children's opportunity for creative development in the preschool studio. The study's empirical data was collected through semi-structured qualitative interviews. The analysis was done according to Wallin's (2023) model of preschool educational environments. The results showed that there are quality aspects in organization, environment, materials, pedagogues' knowledge and in pedagogues' approach that affect children's opportunity for creative development in the preschool's studio. My research contribution is a development of Wallin's (2023) model.

Studiens syfte är att synliggöra och öka kunskapen om skolutvecklande processer i grundskolan med fokus på alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. För att uppnå syftet undersöktes vad lärarna fokuserade på i diskussionerna i uppstarten av arbetet och hur fokuset ändrades under arbetets gång samt vilka möjligheter och hinder som blev synliga under processen. För att undersöka detta användes aktionsforskning som ansats och ett projektarbete skapades om tillgängliga lärmiljöer. Studien är kvalitativ och empirin grundar sig på fokusgruppsamtal, loggböcker och intervjuer. För att analysera resultatet från empirin användes teorin om praktikarkitektur vilket även möjliggjorde synliggörandet av sägandet i samtalen utifrån forskningsfrågorna. Teorin om praktikarkitektur är en allmänt vedertagen metod för att analysera resultat från aktionsforskning. Studiens resultat visade att lärarna till en början fokuserade på de hinder de tyckte sig se i praktiken. I samtalen diskuterade de att förutsättningarna för arbetet utifrån elevers varierande behov, klassrumsmiljön och tid. Målsättning med deltagandet fick även det stort utrymme i diskussionerna. En bit in på projektet började lärarna fokusera mer på de positiva effekterna av att arbeta med lärmiljön och den förändrade syn de hade fått om arbetet. Förutsättningar för arbetet fortsatte att ta utrymme i diskussionerna, men innefattade då även ekonomi och samarbete. Möjligheter och hinder synliggjordes. Det som möjliggjorde arbetet var att avsätta tid för arbetet, samarbete och handledning samt en ökad förståelse för lärmiljöns betydelse. Det som hindrade arbetet var tidsbrist, ekonomi och till viss del den solidaritet som fanns i arbetslaget. / The purpose of the study is to highlight and increase knowledge about school development processes in compulsory school with a focus on all students' right to an equal education. To achieve the purpose, it was investigated what the teachers focused on in the discussions at the start of the work and how the focus changed during the work as well as what opportunities and obstacles became visible during the process. To investigate this, action research was used as an approach and a project work was created on accessible learning environments. The study is qualitative and the empirical data is based on focus group discussions, logbooks and interviews. To analyze the results from the empirical data, the theory of practice architecture was used, which also made it possible to make the saying visible in the conversations based on the research questions. The theory of practice architecture is a generally accepted method for analysing results from action research. The results of the study showed that the teachers initially focused on the obstacles they thought they saw in practice. In the conversations, they discussed that the conditions for the work are based on the students' varying needs, the classroom environment and time. The goal of participation was also given a lot of space in the discussions. A bit into the project, the teachers began to focus more on the positive effects of working with the learning environment and the changed view they had gained about the work. The conditions for the work continued to take up space in the discussions, but then also included finances and cooperation. Opportunities and obstacles were made visible. What made the work possible was to set aside time for the work, cooperation and supervision as well as an increased understanding of the importance of the learning environment. What hindered the work was lack of time, finances and, to some extent, the solidarity that existed in the team.

No description available.