<p> </p><p><strong><p>Abstract</p></strong><p>My curiosity of students' use of images for reading led me to seek knowledge of the students view on the text illustrations in the literature and through interviews. This study is about how pupils in the school year 2 experience reading, especially with images. The purpose is to investigate the significance of illustrations in reading for students in school year 2. I also want to find out how students see themselves as readers and how the survey material believes that the students comprehend reading. Eight children, both girls and boys have participated in the interview. They had to read from three books in different formats with the same approach and questions. Interview and reading aloud were recorded and analyzed. The results suggest that the students are not always aware of their own development of reading process and the importances of the images are not considered as high among students. Notably, many of them used the images to get the information they needed to answer questions. Those who read other than books at home believe that they do not read, even if reading is about decoding information and messages. ´The broadens the concept of text´, which means that the text also includes the message that is mediated by other than through the written word, seems unfamiliar to the students. You can see that it is of importance for their reading comprehension among the students who read a lot at home.</p></p> / <p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>Min nyfikenhet över elevernas användande av bilder vid läsning ledde mig till att söka kunskap om elevernas syn på textillustrationer, i litteratur och genom intervjuer. Den här studien handlar om hur elever i skolår 2 upplever läsning, och då främst med bilder. Syftet består i att undersöka vad illustrationer kan ha för betydelse vid läsförståelse för elever i skolår 2. Jag vill också ta reda på hur eleverna ser sig själva som läsare och var eleverna befinner sig enligt olika kartläggningsmaterial om läsförståelse. Åtta barn, både tjejer och killar har deltagit i intervjun. De fick läsa högt ur tre böcker i olika format med samma tillvägagångssätt och frågor. Intervju och högläsning har spelats in och analyserats. Resultatet tyder på att eleverna inte alltid är medvetna om sin egen läsutvecklingsprocess och att betydelsen av bilder inte anses så stor bland eleverna. Noterbart är att många av dem använde sig av bilderna för att få den information de behövde för att svara på frågorna. De som läser annat än böcker hemma anser sig inte läsa, även om det innebär att avläsa information och meddelanden. Det vidgade textbegreppet, som innebär att text också innefattar budskap som medieras på annat sätt än genom det skrivna ordet, verkar obekant för eleverna. Det märks att det är av betydelse för deras läsförståelse bland de elever som läser mycket hemma.</p></p>

Abstract My curiosity of students' use of images for reading led me to seek knowledge of the students view on the text illustrations in the literature and through interviews. This study is about how pupils in the school year 2 experience reading, especially with images. The purpose is to investigate the significance of illustrations in reading for students in school year 2. I also want to find out how students see themselves as readers and how the survey material believes that the students comprehend reading. Eight children, both girls and boys have participated in the interview. They had to read from three books in different formats with the same approach and questions. Interview and reading aloud were recorded and analyzed. The results suggest that the students are not always aware of their own development of reading process and the importances of the images are not considered as high among students. Notably, many of them used the images to get the information they needed to answer questions. Those who read other than books at home believe that they do not read, even if reading is about decoding information and messages. ´The broadens the concept of text´, which means that the text also includes the message that is mediated by other than through the written word, seems unfamiliar to the students. You can see that it is of importance for their reading comprehension among the students who read a lot at home. / Sammanfattning Min nyfikenhet över elevernas användande av bilder vid läsning ledde mig till att söka kunskap om elevernas syn på textillustrationer, i litteratur och genom intervjuer. Den här studien handlar om hur elever i skolår 2 upplever läsning, och då främst med bilder. Syftet består i att undersöka vad illustrationer kan ha för betydelse vid läsförståelse för elever i skolår 2. Jag vill också ta reda på hur eleverna ser sig själva som läsare och var eleverna befinner sig enligt olika kartläggningsmaterial om läsförståelse. Åtta barn, både tjejer och killar har deltagit i intervjun. De fick läsa högt ur tre böcker i olika format med samma tillvägagångssätt och frågor. Intervju och högläsning har spelats in och analyserats. Resultatet tyder på att eleverna inte alltid är medvetna om sin egen läsutvecklingsprocess och att betydelsen av bilder inte anses så stor bland eleverna. Noterbart är att många av dem använde sig av bilderna för att få den information de behövde för att svara på frågorna. De som läser annat än böcker hemma anser sig inte läsa, även om det innebär att avläsa information och meddelanden. Det vidgade textbegreppet, som innebär att text också innefattar budskap som medieras på annat sätt än genom det skrivna ordet, verkar obekant för eleverna. Det märks att det är av betydelse för deras läsförståelse bland de elever som läser mycket hemma.

Abstract The aim of this study is to investigate attitudes to leisure-time reading among pupils in grade 5. A subsidiary aim is to examine whether there is a difference between how boys and girls relate to reading books. The method used in the study is questionnaires and a focus group interview. The result shows a clear difference between boys’ and girls’ reading habits in leisure time. The girls devote more time in general than the boys to leisure-time reading, but sports activities and the computer are two phenomena that the pupils choose in preference to reading. In the study one can see a link between reading literature relatively frequently in leisure time and having a positive attitude to reading in school, which applies to both sexes. The pupils who seldom or never read in their leisure time are also more negatively disposed to reading in school, which applies chiefly to the boys.

Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden till den svenska digitaliserade skolan och elevers motivation till läsning. Elevers läsförståelse är viktig inom alla skolämnen, men framför allt inom svenskämnet. Svensklärarens motivationsfrämjande undervisning kan ses som ett verktyg för att utveckla läsförståelsen. Digitala verktyg i undervisningen kan ses som ett bra hjälpmedel men det kan även bidra till att eleven tappar fokus på undervisningen. Studien genomfördes ur ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv och är både kvalitativ och kvantitativ. De teoretiska utgångspunkterna utgår från Self Determinant Theory (SDT) och Cummins fyrfältsmodell med inslag av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Metoderna som användes var en enkätundersökning till eleverna samt en intervjufrågeställning till lärarna. Det inspelade materialet från intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att elevernas motivation till att läsa digitala texter är högre inom skolpraktiken. Även om resultatet visar att eleverna generellt läser lite så tyder deras höga användning av sociala medier på annat. Sociala medier innehåller till stor del digitala texter. Resultatet visar även att det finns varierande utmaningar när det kommer till användningen av digitala resurser i undervisningen. Detta kan styrkas med tidigare forskning samt lärarnas erfarenheter. Slutligen visar resultatet att den motivationsfrämjande undervisningen har en betydande roll när det kommer till elevens prestation inom skolan. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka vidare hur digitala resurser kan användas i undervisningen och hur läraren ska hantera de utmaningar som kan existera inom det motivations främjande arbetet i skolan.

Digitization has in many ways reformed how reading as an activity can be carried out. The effects of reading with other senses than merely eyesight and from other text carriers than printed paper are still being investigated by researchers. At the same time, reports indicate that children are being read to less frequently and there are worries that reading comprehension in children is decreasing as a result. The current pilot study set out to investigate shared reading practices of Swedish parents of preschool aged children in terms of what motivated and hindered shared reading among parents and toddlers as well as for what purposes and at what times of the day reading took place and what reading formats were typically used. A quantitative method was used in the form of a questionnaire and respondents were approached using a convenience sample. The study found reading to be an engaging topic among the respondents who frequently read to their children although with a somewhat traditional approach where reading happened in evenings and printed format was used. A careful attitude towards alternative reading activities and digital formats was seen and while many parents stated that interaction and response to reading happened the view on reading as a pre-bedtime activity might be limiting. Based on the results, a number of suggestions with regards to reading promotion activities focused on interaction and possibilities with digital reading as well as professional development for librarians are made.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i svenska upplever gymnasieeleversförändrade läsvanor gällande läsning av skönlitteratur i skolan och på fritiden. Studien utgårpåverkansfaktorerna den tekniska utvecklingen, läroplan- och betygsreform samt lärarenslärarutbildning. Studien består av intervjuer av nio gymnasielärare i svenska och resultatetvisar att användandet av tekniska hjälpmedel, främst dator som ett läsverktyg, skiljer sigmellan olika program. Reformen i och med Läroplan, examensmål ochgymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (GY11) har påverkatlitteraturundervisningen genom ett minskat utrymme med allt mindre tid för läsning avskönlitteratur under lektionstid. Lärarnas fortbildning upplevs som bristfällig då ett brettsvenskämne skapar en nästintill oändlig bredd på den potentiella kompetensutvecklingen.Lärarna upplever en hög stress och en stor arbetsbelastning som resulterar i att få väljerformell fortbildning speciellt inom litteraturundervisning. Studiens visar attlitteraturundervisningens minskade utrymme skapar försämrade förutsättningar för främjandetav elevernas läslust.

This master thesis constitutes a study into the history of reading. The object is to illustrate how reading practices of a few girls and young women were molded during the early decades of the twentieth century. By studying how reading was expressed in a specific historical situation, the prerequisites and changes of reading can be understood as part of a wider historical perspective. The primary material consists of 33 retrospective interviews that were recorded during the 1970s and 80s, wherein female respondents articulate their recollections of books and reading in their childhood and adolescent. The theoretical framework draws inspiration from the field of the history of reading, with influence from scholars such as Roger Chartier and Robert Darnton. The comprehension is that reading practices are shaped and limited by social and cultural factors, but the practices are also shaped by the liberties readers take within the prevailing limitations. The analysis shows that the home environment played a decisive role when it comes to the prerequisites for reading, and is closely intertwined with factors such as the parents' level of education, occupations and financial assets. As many homes suffered from a lack of reading material, the libraries connected to schools, religious communities or popular movements became valuable sources. Public education efforts, such as the emergence of public libraries and the spread of new, cheaper reading materials, had great significance for many of the girls, and made reading more varied and free. The overall picture shows that reading practices varied between different individuals. Different modalities of reading are closely intertwined with distinct individual prerequisites and the various opportunities which allowed the respondents to be active readers and tailor their reading practices to meet their own specific needs.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida elevers provresultat på de nationella proven i läsförståelse i svenska och svenska som andraspråk, del B1 och B2, i årskurs 6 påverkas av olika faktorer. De faktorer som denna studie jämför elevernas provresultat med är elevernas kön och tid i Sverige samt deras läsintresse, läsvanor och upplevda läsförståelse. Studiens resultat går inte att generalisera till samtliga elever i årskurs 6 eftersom denna studie var småskalig. De resultat som påvisades i studien tyder emellertid på att det finns systematiska skillnader mellan elevers provresultat och kön. Flickorna i studien presterade bättre än pojkarna på gruppnivå. Resultaten påvisar även att elevernas tid i Sverige inverkar på deras provresultat. Vidare problematiseras studiens resultat utifrån frågan huruvida de nationella proven kan anses vara likvärdiga i ämnet svenska och svenska som andraspråk eftersom resultaten skiljer sig åt mellan eleverna som läser de olika ämnena. Resultaten påvisar även att det inte finns något tydligt samband mellan elevernas delprovsresultat och deras intresse för läsning eller läsvanor. Det finns likaså ingen tydlig överrensstämmelse mellan elevernas upplevda läsförståelse och deras bedömda grad av läsförståelse utifrån de nationella proven från år 2016, del B1 och B2, i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 6. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är bland annat att läsförståelsen är betydelsefull för eleverna, vilket innebär att definitionen och bedömningen av densamma är viktig. Studiens resultat tyder på att det finns systematiska skillnader mellan elevernas delprovsbetyg beroende på om de läser svenska eller svenska som andraspråk samt beroende på hur länge de har bott i Sverige. Därmed har läraren en viktig funktion: att utveckla och bedöma samtliga elevers läsförståelse.

<p> </p><p>The aim of this thesis is to examine men's attitudes towards literature, and how social norms affect their book reading, in order to contribute to the knowledge of why men's book reading is decreasing. This is realized through a discourse analysis of literature recommendations in men's lifestyle magazines.</p><p><em>Two magazines, </em><em><em>King of Sweden</em></em><em> and </em><em><em>Magazine Café</em></em><em>, </em><em>are examined </em><em>through critical discourse analysis. Theories of discourse are combined with theories of gender to explore how gender stereotypes affect men's reading habits.</em></p><p><em>The analysis shows that ideals of masculinity have a great influence on the book recommendations. Social norms, associated with gender, also seem to have significance to whether or not a book is considered suitable for men to read. These are, inter alia, norms of heterosexuality and violence. In addition to that, a homosocial structure is found in the magazines, regarding the authors of the recommended books. The majority of the authors are men, and women are rarely mentioned at all in the book recommendations. </em><em>Also, non-fiction books are much more frequent than fiction in the recommendations.</em><em> </em></p><p><em>Not much prior research has been done in the field. The research, that however has been done, correspond with the results of the analysis in this thesis. Therefore the conclusion is drawn that the results of the analysis show structures of social norms that are valid even outside the examined material. Knowledge of men's reading habits is concluded to be very important, in order to increase men's book reading.</em></p><p><em>This is a two years master's thesis in library and information science.</em></p>

The aim of this thesis is to examine men's attitudes towards literature, and how social norms affect their book reading, in order to contribute to the knowledge of why men's book reading is decreasing. This is realized through a discourse analysis of literature recommendations in men's lifestyle magazines. Two magazines, King of Sweden and Magazine Café, are examined through critical discourse analysis. Theories of discourse are combined with theories of gender to explore how gender stereotypes affect men's reading habits. The analysis shows that ideals of masculinity have a great influence on the book recommendations. Social norms, associated with gender, also seem to have significance to whether or not a book is considered suitable for men to read. These are, inter alia, norms of heterosexuality and violence. In addition to that, a homosocial structure is found in the magazines, regarding the authors of the recommended books. The majority of the authors are men, and women are rarely mentioned at all in the book recommendations. Also, non-fiction books are much more frequent than fiction in the recommendations. Not much prior research has been done in the field. The research, that however has been done, correspond with the results of the analysis in this thesis. Therefore the conclusion is drawn that the results of the analysis show structures of social norms that are valid even outside the examined material. Knowledge of men's reading habits is concluded to be very important, in order to increase men's book reading. This is a two years master's thesis in library and information science.