This two years master’s thesis in Library and Information Science examines book reviews and articles aboutbooks and authorship in media directed to children between the ages of 8 and 14. The aim is to increase knowledgeof children’s reading choices and view of reading. This is motivated by the decrease in literacy and sparetime reading among Swedish children and adolescents. The thesis’ methodology is based upon critical discourseanalysis developed by Norman Fairclough, and as complement to his theory John Tomlinsons sociologicaltheory of the condition of immediacy is used. Book reviews and articles from the Swedish magazine ”Kamratposten”were chosen to be the material for this study.The analyses revealed four different discourses about what constituted reading: a discourse of fiction, a discourseof speed, a discourse of excitement, and a discourse of originality. These were then discussed in the contextof social practice, drawing upon Tomlinsons theory of immediacy and several articles about children’s andadolescent’s relationships to new electronic medias. The major conclusion of the thesis’ study is that althoughthe reading habits among children and adolescents are changing, this do not need to be the cause of a nonreadingattitude but a result of a change in the way kids read and process information, caused by the emergenceof electronic media.

I denna studie undersöktes avkodningsförmåga, läshastighet, motivationsgrad och läsvanor hos 40 vuxna personer, som grupperades utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. För att testa avkodningsförmåga användes LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014), för att testa läshastighet användes DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) och för att skatta motivationsgrad och läsvanor skapades Självrapport av uppsatsförfattaren själv. Testresultaten omräknades till staninevärden. Ingen signifikant skillnad uppmättes beträffande kön eller ålder på något av testerna. Signifikans beträffande utbildningsnivå uppmättes på alla test utom på det första deltestet i LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, samt på läsvanor i Självrapport. Det befanns vara stark korrelation (r=0,62) mellan höga resultat på läshastighet och hög motivationsgrad relaterad till läsning. / In this study decoding skill and reading speed was tested together with level of reading motivation and reading habits in 40 adults, grouped by gender, age and educational level. To test decoding skill LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014) was used, to test reading speed DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) was used, and to test level of reading motivation and reading habits the self-assessment questionnaire Självrapport was constructed by the author. The results were transformed into a staninescale. No significant difference was observed regarding gender or age in any of the tests. Significance regarding educational level was observed in all tests except the first part of LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, and in reading habits in Självrapport. A strong correlation (r=0,62) was evident in high results in reading speed and high level of reading motivation.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka tio femtonåriga andraspråkstalande pojkars och flickors läsvanor, läsattityder och läsmotivation samt att försöka identifiera faktorer som främjar högstadieelevers läsning. Vid datainsamlingen nyttjades semistrukturerade intervjufrågor samt en aktualiserad och reviderad variant av PISA:s elevenkät från 2018. Den insamlade datan som rörde motivationsaspekter analyserades med hjälp av Self determination theory. Resultaten visar övervägande positiva läsattityder, viss skillnad i läsvanor beroende på biologiskt kön där pojkarna överlag uppgav mer regelbundna läsvanor än flickorna, samt att pojkarna generellt läste andra texttyper än skönlitteratur, medan de läsande flickorna uteslutande konsumerade skönlitteratur. Gällande läsmotivation uttryckte informanterna att det var viktigt att välja skönlitteratur själva (självbestämmande), men att de efterfrågade stöttning i form av ett avgränsat och anpassat urval för att litteraturvalet inte skulle upplevas som övermäktigt och påtvingat. Vidare visade resultaten att det är av stor vikt för informanternas läsmotivation huruvida läsningen upplevdes som en social aktivitet eller inte (tillhörighet) samt att informanternas upplevda kompetens spelade en avgörande roll för läsmotivationen.  Slutligen visar denna studie att explicita skolinsatser initierar en positiv dominoeffekt, vilken främjar elevers läsning ur ett holistiskt perspektiv eftersom läskomponenterna växelverkar.

Studien syftar att fördjupa kunskaperna kring #booktoks påverkan på högstadieelevers läsvanor och läsmotivation och hur detta kan beaktas i svenskundervisningen för att främja läsning. Tidigare forskning har både belyst betydelsen av rekommendationer från både lärare och kamrater för att öka elevers läsmotivation (McBreen & Savage, 2021; De Naeghel m.fl., 2014) samt hur den digitala samtiden kan öppna dörrar för att ungdomar kan diskutera och rekommendera böcker från alla världens håll (Li & Wu, 2017). Att digitaliseringen kan ha en påverkan på elevers läsuppfattningar och läsupplevelser har även utforskats (Bronwen, 2021). Den här studien utgår från både kvantitativ och kvalitativ metod för att undersöka hur utbrett #booktoks eventuella påverkan är samt förståelse för vad som motiverar eleverna till att bli påverkade. Resultaten visade att ju oftare eleverna konsumerar eller använder #booktok desto mer benägna är dem att ändra sina läsvanor gällande omfattning, testa nya genrer och språk då primärt motivationsbehoven för autonomi och tillhörighet uppfylldes. Svenskundervisningsimplikationer är att komplettera det #booktok lyckas med utifrån motivationsbehoven för att bredda förutsättningarna för en livslång läslust. / The study aims to deepen the knowledge regarding the effect of #booktok on adolescents’ reading habits and reading motivation and how this could be considered in the education of Swedish to benefit reading. Previous studies have both illuminated the benefits of book recommendations from teachers and friends to increase the pupils’ reading motivation (McBreen & Savage, 2021; De Naeghel m.fl., 2014) as well as how the digital era is able to provide opportunities for adolescents to discuss and recommend books (Li & Wu, 2017). The possibility that digitalization may have the ability to affect pupils’ reading perception and reading experience has also been studied (Bronwen, 2021). The present study uses both quantitative and qualitative methods to investigate the spread of the effect #booktok has on reading and an understanding of what motivates the pupils to be affected by #booktok. The results showed that the more the pupils consumed or used #booktok they were more likely to change their reading habits regarding reading amount, testing new genres and languages since primarily the motivational needs for autonomy and relatedness could be fulfilled. The implication for the education of Swedish is to complement the success #booktok has, regarding motivational needs, to widen the possibilities and chances for a lifelong love of reading.

Denna studie undersöker motivationsfaktorer och tankar kring skönlitterär läsning hos ett urval av elever i årskurs 3, studien syftar även till att kartlägga elevernas läsvanor. 11 elever deltog i studien och har under semistrukturerade intervjuer svarat på frågor kring läsvanor, om de har några böcker i sin hemmiljö, hur de tar del av skönlitteratur i vardagen och vad de anser kännetecknar en bra bok. Studiens resultat placeras in i en sociokulturell teoriram med huvudsaklig grund i begreppen proximal utvecklingszon och scaffolding. Resultatet visar att det primärt är yttre motivationsfaktorer, såsom beslut från lärare och vårdnadshavare, som motiverar elever till läsning. Studien visar även att det kan finnas ett visst samband mellan elevers läslust och hur många böcker en elev exponeras för, samt om de har läsande förebilder. Vidare visar resultatet att läsläxor kan ha en positiv inverkan på elevers läsvanor i hemmiljön. Resultatet står i linje med tidigare undersökningar gjorda i högre årskurser och internationell forskning. En ansats har gjorts för att hitta liknande studier gjorda i de yngre årskurserna utan närmare resultat. Detta tyder på att ämnet är till synes outforskat i Sverige och Norden. / This study investigates motivational factors and thoughts about fiction reading in a selection of students in year 3, the study also aims to map the students' reading habits. 11 students participated in the study and during semi-structured interviews answered questions about reading habits, whether they have any books in their home environment, how they partake of fiction in everyday life and what they consider to be the characteristics of a good book. The study's results are placed in a sociocultural theoretical framework with a main basis in the concepts of proximal zone of development and scaffolding. The results show that it is primarily external motivational factors, such as decisions by teachers and guardians, that motivate students to read. The study also shows that there can be a certain connection between students' desire to read and how many books a student is exposed to, as well as whether they have reading role models. Furthermore, the results show that fiction reading as homework can have a positive impact on students' reading habits in the home environment. The result is in line with previous surveys carried out in higher grades and international research. An attempt has been made to find similar studies done in the younger grades without any results. This indicates that the subject is apparently unexplored in Sweden and the Nordic countries.

Den här studiens syfte är att undersöka yngre barns fritidsläsning med målet att generera kunskap kring vilken kontakt yngre generationer har med skriftspråket idag. Tesen som denna studie utgår ifrån är att skolan behöver ökade insikter i elevers läsvanor eftersom det finns oroväckande trender som visar på att barn generellt läser allt mindre på grund av digitaliseringen. I studien har det undersökts vilka typer av texter 10-åriga svenska elever läser på sin fritid, både via skärm och utan skärm, samt vilka språk som är vanligast förekommande i deras läsning. En förklarande-sekventiell design har gjorts för denna studie där respondenterna inledningsvis förde dagbok under fem dagar. Dagböckerna kompletterades med efterföljande interjuver för varje respondent. Resultatet visar att elever har en daglig kontakt med skriftspråket då de läser en mängd olika typer av texter i sin vardag. De vanligaste språken som förekommer i elevernas läsning är svenska och engelska. Utöver den traditionella läsningen som består av tryckta texter, i synnerhet skönlitterära, kan denna studie visa på att det även finns en annan läskultur som skolan behöver förhålla sig till. / The purpose of this study is to investigate younger children's leisure reading with the aim of generating knowledge about the contact younger generations have with the written language today. The theory from which this study is based is that schools need increased insights into students’ reading habits, partly because there are worrying trends that show that children are in general reading less and less due to digitalisation. This study investigates what types of texts 10-year-old Swedish students read in their spare time, both with and without screens, as well as which languages ​​are most common in their reading. An explanatory-sequential design was created for this study where the respondents initially kept a diary for five days. The diaries were supplemented with subsequent interviews for each respondent. The results show that the students have daily contact with the written language as they read a variety of different types of texts in their everyday life. The most common languages ​​used in children's reading are Swedish and English. Besides the traditional reading culture of printed texts, especially fiction, this study will show that another reading culture has emerged that schools need to address.

Denna uppsats handlar om användningen av E-böcker inom högre utbildning vid Malmö Högskola. Syftet är att undersöka studenters attityder när det gäller användningen av E-böcker jämfört med den tryckta motsvarigheten vid akademiska studier. Studien granskar studenternas preferenser vidanvändningen av E-böcker jämfört med tryckta böcker, samt hur dessa media påverkar studenternas läsvanor. Genom att klargöra i vilka situationer E-böcker eller tryckta böcker har mest fördelar, så kan studenterna göra välgrundade val om vilket medium som de har störst nytta av. En nätbaserad enkät och inspelade intervjuer utgjorde metoderna för insamlingen av data, som sedan jämfördes med tidigare publicerade relevanta studier. Det visade sig att studenterna föredrog tryckta böcker för sina studier, och dessa böcker används fortfarande i första hand vid läsning och analys av längre textavsnitt. Däremot befanns E-böcker vara bäst när man skriver forskningsrapporter. Detta betyder att båda dessa media även framgent har en given plats inom denhögre utbildningen. / This thesis is about the use of E-books in higher education, specifically at Malmö University. The purpose of this study is to investigate attitudes students have towards the use of E-books for scholarly purposes in higher education versus their printed counterparts. This study looks at student preferences in the use of E-books compared to printed books, along with the effects these media have on students reading habits. By discovering in which situations E-books or printed books are most beneficial, students can make informed decisions about which medium will benefit them the most. An online survey and recorded interviews were used as methods for collecting data, whichwas then compared to previously published studies related to this subject. Students were found to prefer the printed book for studying purposes, and it still remains as the main source for reading and analyzing longer passages of text. E-books, on the other hand, were found to be most advantageous when preparing research reports. This means that both media still have their place inhigher education, which is likely to continue in the foreseeable future.

Problemställning och syfte: Undersökningen rör vilken roll skolbiblioteket spelar för elevers läsvanor och vilka förutsättningar som krävs för att bidra till elevers medborgerliga bildning. Syftet är att skapa förståelse för skolbibliotekets verksamhet, som institution inom det svenska skolsystemet, och dess roll för bildning genom utveckling och etablering av gymnasieelevers läsvanor. Metod och teori: Studien är en fallstudie där datamaterialet samlats in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Natasha Gerolamis teori om biblioteket som ett arrangemang utgör den teoretiska grunden i denna studie där begrepp är hämtade från Gilles Deleuze och Félix Guattaris posthumanistiska teori. Material och resultat: Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och två skolbibliotekarier framkom det att skolbiblioteket spelar en viktig roll för elevernas kunskapsutveckling men också för en mängd alternativa roller. I det läsfrämjande utvecklingsarbetet framkom det att samarbete och samverkan mellan olika aktörer är centralt. Slutsatser: I den analys av skolbibliotekets roll för elevers läsvanor som genomförts framträder det spänningsfält som verkar råda mellan att betrakta skolbiblioteket som en målstyrd institution i förhållande till att betrakta det som ett arrangemang. När skolbiblioteket som i denna studie betraktas som ett institutionellt arrangemang framträder bilden av en skapande och produktiv plats, en plats för ’blivande’, som därmed belyser dess sociala roll. Från denna utgångpunkt syns också en omsorgsroll som även inbegriper omsorg om elevernas medborgerliga bildning, och att utvecklingsarbete kan förstås som inriktat mot skapande, och inte primärt mot ekonomi och effektivitet gentemot uppsatta mål. / Problem and purpose: The study concern what role the school library play for students reading habits, and which conditions are required to contribute to students' civic education. The purpose is to create an understanding of the school library's activities, as an institution within the Swedish school system, and its role for education through the development and establishment of high school students' reading habits. Method and theory: The study is a case study where the data material was collected via qualitative semistructured interviews. Natasha Gerolami's theory of the library as an arrangement forms the theoretical basis of this study where concepts are taken from Gilles Deleuze and Félix Guattari's posthumanist theory. Materials and results: Through qualitative semi-structured interviews with a teacher and two school librarians, it is shown that the school library plays an important role for students' knowledge development but also for a number of alternative roles. In the reading promotion developmental work, it emerged that cooperation and collaboration between different actors is important. Conclusions: In the analysis of the school library's role in students' reading habits that has been carried out, a tension emerges between considering the school library as a goal-oriented institution in relation to considering it as an assemblage. When the school library, which in this study is regarded as an institutional arrangement, the image of a creative and productive place emerges, a place for ‘becoming’, which thus highlights its social role. From this point of view, there is also a caring role that also includes care for the students' civic ‘bildung’, and that development work can be understood as focused on creation, and not primarily on finances and efficiency towards pre-defined goals.

The following study was conducted at an upper secondary school in Sweden and attempts to explore the question of what influences male pupils’ reading habits. Many quantitative international studies, including PISA, PIRLS and IEA Reading Literacy, have sought to answer this question, but only partially succeeded due to the limitations of their methods. Therefore, this study seeks to explore this question in more depth using qualitative methods, including interviews and classroom observations, but also minor tests. Two facts which the previously mentioned international studies have found is that boys and particularly immigrant boys tend to have worse reading results than their counterparts. It is therefore the aim of this study to study four male students in upper secondary school; of which two are native Swedes and the other two are unaccompanied refugee children; one from Afghanistan and the other from Morocco. The findings of this study are as follows. Firstly, necessity was found to be the single most important factor for the reading habits of these four pupils; especially the two refugees. Both refugees learnt to read under harsh circumstances in madrassas in their respective home countries. Moreover, the Moroccan pupil learnt to speak and read Spanish fluently during his seven years as a homeless child. Furthermore, in the absence of necessity, interest was found to be decisive in determining the pupils’ reading habits. In addition to this, the study theorizes that an interest in reading generally arises before the ability to read and not vice versa. However, teachers can in fact affect their pupils’ reading habits even in upper secondary school.