I en studie från 2018 visade Arbetsmiljöverket att 28 % av Sveriges aktiva arbetstagare har upplevt någon form av arbetsrelaterade besvär. Att arbeta med arbetsmiljön och dess utveckling är chefernas ansvar i en organisation. Syftet med följande studie är att undersöka kommunala enhetschefers upplevelse av att arbeta med utvecklingen av arbetsmiljön inom sin verksamhet. För att undersöka vårt syfte utgick vi från följande frågeställning: Vilka möjligheter och utmaningar upplever chefer sig ha med utvecklingen av arbetsmiljön? Tio intervjuer med enhetschefer inom olika sektorer i en kommun genomfördes för att besvara frågeställningen. En tematisk analys tillämpades på det insamlade materialet och presenterades i fyra övergripande teman. Resultatet visar att enhetscheferna upplever utvecklingen av arbetsmiljön som viktigt, men också med flera utmaningar. Dessa försvårade utvecklingsarbetet och uppstod när enhetschefernas processer inte var synkroniserade med den övriga organisationen. Det var även utmanande att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön på individnivå då varje ärende krävde en separat process. Det som möjliggjorde för ett framgångsrikt utvecklingsarbete var när medarbetarna var engagerade och delaktiga i processen samt att ett välfungerande stöd från HR-avdelningen fanns att tillgå. Studien visade att trots att cheferna upplever begränsningar i sitt arbete gör deras personliga engagemang i frågorna att de ändå arbetar med dem kontinuerligt. / In a 2018 study, the Swedish Work Environment Authority found that 28% of active workers in Sweden experienced some form of work-related problem. Managers in an organization are responsible for maintaining and developing the work environment. The present study aims to investigate municipal operation managers' perception of the process of work environment development in their operations. We asked the following question to examine managers' perceptions: What opportunities and challenges do managers encounter in the development of the work environment? Ten interviews were conducted with department managers in various sectors of a municipality to investigate our question. A thematic analysis performed on the data revealed four overall themes. The results demonstrate that department managers perceive the development of work environment to be important but challenging. Challenges to the development of work environment arose when managers' priorities were out of sync with those of the rest of the organization. It was also difficult to manage the psychosocial work environment, as individuals each required unique interventions. Successful work environment development occurred when employees were engaged and involved in the process and had pertinent support from the human resources office. The present study demonstrates that although managers experience limitations in maintaining and developing work environment, their personal commitment to the task allows them to work towards continuous improvement.

This bachelor thesis centers on trust in relation to management control in a decentralized bank,and whether it pervades an Enabling control or Coercive formalization. The aim of the study isto understand how trust in a decentralized bank is affected based on its management controlsystems, established on the concept pair Enabling and Coercive within the case study company.Hence, this study will be about management control systems, in a business that historically andstill today, is characterized by rules, commissions and legislations that regulates its business.Prior enquiry has been conducted on how organizations use and apply enabling and coercive asmanagement control systems. Therefore, we wanted to study how the application of enablingand coercive formalization in a decentralized bank is reflected in the trust within the business. The study was made as a qualitative study with a deductive approach. The empirical evidencewas gathered through seven semi-structured interviews in Handelsbanken. The interviews werethe base for the conclusion in general terms. The interviews were recorded and then latertranscribed and formed the basis of the thematic analysis. The main conclusion that emerged from the study is that there is a coexistence of both enablingand coercive formalization in a decentralized bank. Both aspects that are characterized by acoercive environment, and aspects that are characterized by an enabling environment, affecttrust in the organization in different ways. The creation of relationships, as well as the creationof controls, which in theory are each other’s contrasts, increases trust in the staff of adecentralized bank. / Denna studie handlar om tillit i förhållande till verksamhetsstyrning i en decentraliserad bank,och huruvida den präglas av en möjliggörande eller tvingande formalisering. Syftet med studienär att förstå hur tillit bland medarbetare i en decentraliserad bank påverkas utifrån dessverksamhetsstyrning, med grund i begreppsparet Möjliggörande och Tvingande inomfallstudieföretaget. Därav kommer denna studie att handla om verksamhetsstyrning, i ett företagsom historiskt sett och än idag präglas av regler, lagverk och lagstiftning som reglerar dessverksamhet. Tidigare forskning har genomförts om hur organisationer använder och tillämparmöjliggörande och tvingande styrmedel som ledningskontrollsystem. Därför ville vi studera hurtillämpandet av möjliggörande och tvingande formalisering i en decentraliserad bank speglas itilliten inom verksamheten. Studien är av kvalitativ prägel med en huvudsaklig utgångspunkt i deduktivt ansats. Empirinsamlades in genom sju semistrukturerade intervjuer i Handelsbanken. Intervjuerna ligger tillgrund för slutsatsen i generella drag. Intervjuerna spelades in och transkriberades, som utgjordegrunden för den tematiska analysen. Den främsta slutsatsen som uppkom ur studien är att det finns en samexistens av bådemöjliggörande och tvingande formalisering i en decentraliserad storbank. Både aspekter somkaraktäriseras av en tvingande miljö, och aspekter som karakteriseras av en möjliggörandemiljö, påverkar tilliten i organisationen på olika sätt. Skapandet av relationer, samt skapandetav kontroller, som är två kontraster till varandra, ökar tilliten till personalen i en decentraliseradstorbank.

Det finns ett stort intresse för hur styrningen av de svenska myndigheterna är utformad och hur den påverkar deras medarbetare. De svenska myndigheterna anses i världen vara välfungerande och har som offentlig verksamhet många utmaningar inför utformningen av styrningen. Försäkringskassan är en svensk myndighet som en stor del av Sveriges befolkning kommer i kontakt med. Den här studien har som avsikt att visa hur styrningen kan vara utformad på lokal nivå. Vi har gjort en fallstudie på Försäkringskassan i Luleå baserad på möjliggörande och tvingande styrning. Vi upptäcker att Försäkringskassan har inslag av både möjliggörande och tvingande styrning. Handläggare styrs av kvantitativa mått, men ges även möjlighet både att påverka hur styrningen är utformad samt att få insyn i hur styrningen är framarbetad. Handläggarna känner även i viss utsträckning att ett fokus ligger på de kvantitativa måtten och att de i huvudsak förväntas hinna med att utföra ett visst antal ärenden per dag. / There is a great deal of interest in how the management of the Swedish public sector works and how it affects its employees. The Swedish public sector is considered well-functioning in the world and, as public sector, it has many challenges in the design of management system. Försäkringskassan is a Swedish authority that a large part of Sweden’s populations comes into contact with. This study aims to show how the management control can work on a local level. We have conducted a case study on Försäkringskassan in Luleå based on enabling and coercive control. We find that Försäkringskassan has elements of both enabling and coercive control. Case workers are guided by quantitative measures, but they are also given the opportunity to influence how the control system is designed as well as to gain insight into how the control system is designed and why. The case workers also feel to some extent that the focus is in the quantitative measurements and that they are largely expected to do a certain number of cases per day.

The adoption of digital transformation can be seen as the companies opportunity for increased competitiveness. The possibilities of digital transformation are many as it allows, among other things, a connection between workers and machines or between machines. However, companies are facing difficulties to implement digital transformation effectively. Implementing digital transformation is a slow process for companies and most companies are in the early stages of it. Also, the technologies that are associated with digital transformation are still unclear. Companies still lack a systematic approach to implementing digital transformation. Understanding critical factors that affect digital transformation in manufacturing companies could help to develop a systematic approach for implementing digital transformation. Therefore, in this research the authors have carefully reviewed and identified factors that affect digital transformation within the manufacturing industry. This thesis research aims to identify the factors that will lead to the success of digital transformation in manufacturing companies and to also find out the factors that when being ignored will lead to unsuccessfulness. The research has been guided by three research questions: 1) Which factors are stated in the literature that is affecting the implementation of digital transformation in manufacturing companies, 2) How are these factors related to each other in the literature, and 3) How can practitioners and academics use factors for the successful implementation of digital transformation? In this research, a systematic literature review (SLR) has been carried out which has led to identifying 11 key factors. Based on the identified factors, a model has been developed to support the implementation of digital transformation in manufacturing companies. The model consists of four different categories of factors, namely, “Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection, and Integration related factors (so-called ARTO-model. Furthermore, a survey has been developed to get experts´ perspectives on the identified factors and the model.  Based on the input from the survey, a final compiled ARTO model is proposed as a guiding tool for the successful implementation of digital transformation. Further, a model to show the relationship between the factors is created. Keywords: Digital transformation, Digitalization, Industry 4.0, Enabling technologies, Key factors, Critical factors, Manufacturing industry, Guiding framework / Implementeringen av digital transformation kan ses som företags möjlighet till ökad konkurrenskraft. Möjligheterna med digital transformation är många, då det bland annat tillåter uppkoppling mellan arbetare och maskiner. Dock, står företagen inför svårigheter med implementeringen av det. Implementeringen av digital transformation är en långsam process för företagen och många företag befinner sig i tidigt skede. Även teknologier som associeras med digital transformation är fortfarande oklara och det saknas kunskap gällande detta. Dessutom finns det inte mycket handlingskraft när det kommer till faktorer som påverkar digital transformation. Företag saknar fortfarande tillvägagångssätt för implementering av digital transformation. Därför har författarna till den här undersökningen noga granskat och identifierat faktorer som påverkar digital transformation inom tillverkande företag.  Syftet med den här undersökningen är att ta reda på faktorer som ska leda till framgång av digital transformation i tillverkande företag, och vidare ta reda på faktorer som när de ignoreras kommer leda till misslyckande. Forskningsfråga 1: Vilka är faktorerna som nämns i litteraturen och som påverkar digital transformation i tillverkande företag?  Forskningsfråga 2: Hur är dessa faktorer relaterade till varandra inom litteraturen?  Forskningsfråga 3: Hur kan praktiker och akademiker använda faktorer för ett framgångsrikt genomförande av digital transformation? I den här undersökningen har det gjorts en systematisk litteraturstudie som ledde till utvecklingen av ett ramverk. Vidare skapades en enkät för att få experters perspektiv på den systematiska litteraturstudien och ramverket.  Det skapades en modell som bygger på fyra olika kategorier ”Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection and integration related factors (så kallad ARTO-modell) utifrån den systematiska litteraturstudien och därefter gjordes en liknande modell baserad på inputen från enkäten. Slutligen sammanställdes resultaten i en gemensam ARTO- modell och en modell för att visa relationen mellan de olika modellerna skapades  Nyckelord: Digital Transformation, Digitalisering, Industri 4.0, Möjliggörande teknik, Nyckel faktorer, Kritiska faktorer, Tillverkande företag, Vägledande ram

Kunskap är en resurs som många företag baserar sin verksamhet på. Detta ställer dock krav på en fungerande kunskapsspridning för att företaget ska kunna nyttja resursen till fullo. Forskning belyser att kunskapsspridning är avgörande för konkurrenskraftighet samtidigt som det är svårt att realisera på ett systematiskt och framgångsrikt sätt. Studien belyser detta dilemma i relation till det relativt nyuppkomna fältet fintechbolag, även kallat finansteknikbolag, som har växt just på grund av deras innovation och därmed konkurrenskraftighet. Hur främjar företag inom fintechbranschen kunskapsspridning? Samt, hur påverkar företagets möjliggörande faktorer; kultur, ledarskap, teknik och mätning kunskapsspridning? Dessa frågor ämnades att bli besvarade med målet att bidra till insikter för hur ett fintechbolag hanterar sin kunskapsspridning och hur branschkollegor kan ta del av dessa. I denna kvalitativa fallstudie studerades ett svenskt fintechbolag. Data samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer och en deltagande observation på ett veckomöte. Data analyserades med en tematisk analys. Teorierna kritiska framgångsfaktorer och faktorer som påverkar kunskapsspridning influerade intervjufrågorna och applicerades på resultatet. Resultatet visade på att det undersökta företagets individuella och organisatoriska faktorer främjar deras kunskapsspridning, där motivationen hos de anställda är väsentlig. Däremot saknade de anställda vissa tekniska faktorer för att främja kunskapsspridning, nämligen integrerbara och användarvänliga verktyg som kunde främja kunskapsspridning, samt en förståelse för varför de bör sprida kunskap och med vilket tillvägagångssätt både i Sverige och deras kontor utomlands. Detta kan i slutändan bidra till att stödja företagets fortsatta innovativa utveckling med hjälp av främjande av kunskapsspridning / Knowledge is a resource that a lot of companies base their operation on. However, this requires functioning knowledge sharing for the company to be able to make full use of the resource. Research shows that knowledge sharing is crucial for competitiveness at the same time as it is difficult to realize in a systematic and successful way. The study highlights this dilemma in relation to the relatively new field, fintech companies, also called financial technology companies, which have grown because of their innovation and thus competitiveness. How does companies in the fintech industry facilitate knowledge sharing? As well as, how does the company’s enabling factors; culture, leadership, technology and measurement affect knowledge sharing? These questions were intended to be answered with the goal of contributing to insights into how a fintech company manages its knowledge sharing and how industry colleagues can make use of these. In this qualitative case study, a Swedish fintech company is studied. The data was collected with the help of six semi-structured interviews and one participant observation at a weekly meeting. The data was analyzed with a thematic analysis. The theories Critical Success Factors and Factors Influencing Knowledge Sharing influenced the interview questions and were applied on the result. The result showed that the investigated company’s individual and organizational factors facilitate their knowledge sharing, where the motivation of the employees is essential. However, the employees lacked some technical factors for facilitating knowledge sharing, namely, integrable and user-friendly tools that could facilitate knowledge sharing as well as an understanding of why they should share knowledge and with what approach, both in Sweden and their office abroad. This may ultimately contribute to support the company’s continued innovative development by facilitating the knowledge sharing.

Change Management (CM) plays a key role to manage an individual, a group, or an organization from a current state to a desired future state. The purpose of CM is to promote and support activities and actions to higher productivity levels and higher adoption rates simultaneously as stakeholder’s commitment, comfort, and confidence increase in e.g. new solutions, services, products, systems, tools, methods, or ways of workings Previous research claims a gap between CM theory and practice exists, and that a vast number of theories and models available to academics and practitioners is both contradictory and confusing, and that limited empirical evidence supports of the plethora of CM frameworks and models. Thus, this study investigates and clarifies CM-related activities and factors, that could contribute to bridge the gap between practice and research. Regarding the research process, this study builds upon a literature review and a case study. Additionally, a conceptual CM model is composed which builds upon CM-related aspects, activities, enablers, and factors. The case study focuses on lessons learned and current CM practices. In the latter parts of study is the conceptual CM model applied to the empirical findings to find and analyze differences and gaps between practice and theory. At last, is it concluded that no single CM model alone, covers the plethora of activities and factors that are listed in the conceptual CM model. Hence, this study recommends both practitioners and researchers to take multiple CM models into consideration, to support and potentially improve CM practices. In conclusion, this study confirm that a research gap exists between practice and research, as several significant and distinguishing CM-related activities and factors, have been identified and analyzed. / Change Management (CM) utgör en essentiell managementdisciplin som fokuserar på att möjliggöra en effektiv styrning och hantering och individer, grupper och organisationer genom att facilitera aktiviteter för att uppnå en förbättrad och högre nivå av förändringsbenägenhet, organisatorisk produktivitet, samtidigt som både externa och interna intressenters engagemang, delaktighet, tillit och adoption av nya lösningar, tjänster, produkter, system, verktyg, metoder eller arbetssätt ökar eller förbättras. I tidigare forskning påstås det finnas ett gap mellan teori och praxis-fältet. Parallellt, påyrkas det även att ett stort antal teorier och modeller som akademiker, experter, tjänstemän, lekmän ofta tillämpar eller relaterar till kan vara både motsägelsefulla och osammanhängande. Därutöver, anses det även att begränsade och bristfälliga empiriska bevis tillhandahållits nutilldags för att stödja den mångfald av CM-relaterade modeller, ramverk och tillvägagångssätt. Således, är syftet med denna studie att identifiera och granska CM-relaterade aktiviteter och faktorer som kan bidra till att överbrygga klyftan mellan CM-forskning och praxis. Med hänseende till forskningsprocessen, baseras denna på både en litteraturgenomgång, en konceptuell CM modell och en fallstudie som är utförd på ett företag inom IKT-branschen. Den föreslagna och konceptuella CM-modellen bygger på CM-relaterade aktiviteter och faktorer. Vidare fokuserar fallstudien på en aktuell CM strategi, samt erfarenheter och lärdomar från tidigare och avslutade projekt. Studien är dessutom avgränsad till planerade, strategiska och tvärfunktionella projekt. Yttermera, tillämpas den konceptuella modellen senare på de empiriska resultaten med avsikt understödja identifieringen och analysen av bristfälligheter och skiljaktigheter mellan teori och praxis-fältet. Avslutningsvis, dras slutsatsen att ingen CM-modell som identifierats i CM-litteraturen i avskildhet täcker mängden av aktiviteter och faktorer som anges i den föreslagna konceptuella CM-modellen. Således, rekommenderas det i denna studie att organisatoriska experter, tjänstemän och akademiker bör ta hänsyn till, samt integrera åtskilliga CM-modeller, med avsikt att främja och sålunda potentiellt förbättra handlingssätt och utföranden relaterade till CM-relaterade aktiviteter och procedurer, på ett mer allomfattande, metodiskt och effektivt vis. Därtill, bekräftas det i denna studie att det finns ett faktiskt gap mellan forskning och praxis fältet, då ett flertal avvikande och särskiljande CM-relaterade aktiviteter och faktorer har identifiserats, analyserats och diskuterats.

Recent breakthroughs within technology and data science have initiated talks of a new emerging industrial revolution, being the fourth of its kind. This revolution, titled as Industry 4.0, implies further digitalization with AI and machine learning helping pave the way for improved robotic interconnection, decentralized decisions and linking the physical world with the virtual world. An important enabler for the transformation is 5G which will allow higher data speed, lower latency of communication, and improved network resilience, compared to its precursor 4G. That being said, a successful 5G rollout and adoption is not an easy task, especially for low-middle income countries. The 5G technology and the innovations it enables, could act as major economical catalysts for these countries and thus it is important to understand the potential barriers they are facing. To help clarify the matter, this study included a conduction of semi-structured interviews with some of the most important actors in the Malaysian 5G ecosystem. The ambition was to uncover the biggest barriers impeding the adoption of 5G technologies, as well as key enabling factors accelerating it. The results showed that low fibre infrastructure development, obscure pricing of 5G spectrum, high trait of complexity among 5G technology and associated innovations, customer unawareness, potential hampering of innovation due to a Single Wholesale Network approach (SWN), and a “Chicken or Egg”-dilemma between infrastructure providers and 5G application providers, represent the main barriers for a successful 5G implementation in Malaysia. At the same time, enabling factors such as a strong governmental backing, increased demand amongst end-users, high competitiveness of the telecommunication industry, and the SWN potentially mitigating the "Chicken or Egg"-dilemma were also identified and presented. An external validity assessment showed that most of the barriers could also be applied to neighbouring countries within the Southeast Asia region, providing practical implications for policy makers and industry actors working with the adoption of 5G technology within low-middle income countries. / De senaste genombrotten inom teknik och datavetenskap har föranlett diskussioner om närmandet av en ny industriell revolution, som blir den fjärde av sitt slag. Denna revolution som har fått tituleringen ”Industry 4.0”, väntas innebära ytterligare framsteg inom digitalisering med hjälp av AI och maskininlärning, vilket banar vägen för förbättrad robotkoppling, decentraliserade beslut och sammanlänkning av den fysiska och virtuella världen. En viktig delkomponent för denna transformation är 5G som väntas möjliggöra högre datahastighet, lägre kommunikationsfördröjning och förbättrad nätverkselasticitet jämfört mot sin föregångare 4G. En framgångsrik utrullning av 5G är dock inte en lätt uppgift, särskilt för låg- och medelinkomstländer. Tekniken bakom 5G och de innovationer den möjliggör, kan agera viktiga ekonomiska katalysatorer för dessa länder och därför blir det viktigt att förstå de potentiella hinder som de står inför. För att bättre förstå problemet genomfördes i den här studien semistrukturerade intervjuer med några av de viktigaste aktörerna i Malaysias 5G-ekosystem. Ambitionen var att avslöja de största hindren som hämmar införandet av 5G-teknik, samt viktiga möjliggörande faktorer som påskyndar denna process. Resultaten visade att låg fiberutveckling, oviss prissättning av 5G-spektrum, hög komplexitet bland 5G-teknik och tillhörande innovationer, kundomedvetenhet, potentiella innovationshämningar till följd av en ”Single Wholesale Network”-strategi (SWN) samt ett "Kyckling eller ägg"-dilemma mellan infrastrukturleverantörer och leverantörer av 5G-applikationer, utgör de främsta barriärerna för en framgångsrik 5G-utrullning i Malaysia. Samtidigt identifierades de viktigaste möjliggörande faktorerna som statligt stöd, ökad efterfrågan bland slutanvändare, den höga konkurrenskraften inom telekommunikationsindustrin samt SWN-strategins potentiellt positiva påverkan på "Kyckling eller ägg"-dilemmat. En extern validitetsbedömning visade att de flesta av barriärerna även kunde tillämpas på närliggande inom Sydostasien, vilket genererade praktiska implikationer för beslutsfattare och branschaktörer som arbetar med införandet av 5G-teknik inom låg-och medelinkomstländer.

Tidigare forskning inom verksamhetsstyrning har fokuserat mestadels på finansiell drivna företag med hierarkisk styrning. Där den grundläggande tanken till verksamhetsstyrningen kommer från David Otleys ramverk från 1999 men har senare utvecklas. Med bland annat mer tydlighet i kommunikation och styrning mellan ledning och anställda. Det teoretiska ramverket som har används är Borys &amp; Adlers ramverk från 1996 om möjliggörande och tvingande kontroll och som innehåller fyra attribut: reparation, intern transparens, global transparens och flexibilitet.  Den datan som samlades in är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer med lärare som jobbar på grundskolor eller gymnasieskolor i syfte att ge inblick i hur de upplever verksamhetsstyrning. Lärarna kände att de fick lösa mång problem som uppstår självständigt och endast ifall det var något större och som inte lärarna enskilt kunde lösa så kopplades andra resurser och chefer in som stöd. Lärarna var autonoma i deras egna arbete och tyckte att kompetensutveckling bidrog till kunskaper som gynnade dem i deras yrkesutövning och därmed den interna transparensen. Lärarna hade även en organisationskännedom i form av samspel med kollegor med till exempel planering av ämnesöverskridande uppgifter. Det fanns även en möjliggörande flexibilitet i lärarnas arbete. / Earlier research within Management Control systems had focused on mostly the financially controlled companies with typical hierarchical guidance. There the main research thought about this type of management control or performance control system is coming from David Otley´s framework from 1999 but the framework has been further developed by him and other researchers. With, among other things, more clarity in communication and control between management and employees. The theoretical framework that has been used under this thesis research is Borys &amp; Adlers framework from 1996 about enable and coercive control which includes four different attributes which are: repair, internal transparency, global transparency, and flexibility. The data was collected in semi-structured interviews with teachers that work at primary or secondary schools with the purpose of achieving insight into how they feel about the performance management control. The teachers felt that they needed to solve many of the problems that appeared by themself  and only if the problem was too big or complex for them alone did they take help of other resources or the school management at the schools for support. The teachers were autonomous in their work and thought that competence development contributed to the knowledge that benefited them in their professional practice and therefore contributed to internal transparency. The teachers also had organizational knowledge in terms of interaction with their colleagues with, for example, the planning of cross-disciplinary courses. There was also enabling flexibility in the teachers' work. / <p>Arbetet skickades in till examinator 13/1-2022.</p><p></p>