Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L. Mackies självreferentiella altruism) samt en medvetandesyn i linje med Galen Strawsons kriterier för en realistisk fysikalism som i min mening löser alla så kallade psykofysiska problem. / This paper contains an ontological and epistemic analysis of the implication of a consistently physicalist view of reality. This in polemic contrast with transcendentalist positions as that of T. M. Scanlon. I follow along the lines of a sceptical empiricism that I ascribe to Hume and from which, I argue, consistently follows guidelines as set by for example J. L. Mackie and Galen Strawson on topics of self-referential altruism and realistic physicalism respectively.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?

No description available.

In this paper I’m studying Toni Morrison’s short story Recitatif (2022) through the perspective of deconstruction. I theorise about conceptual meanings and differences that occur and can be found in structures. With deconstruction I can observe where in the text traces of metaphysics lay and what impact they have on the characters that live within the story. The study examines binary oppositions such as white and black; male and female; being rich and being poor; being somebody and being nobody. Questions are raised about found meaning in these categories, what they entail and say about perception of reality, and how all of these categories fit into one much bigger classification: the human. This study follows the text closely, exploring the story in chronological order and focuses on the two main characters, Twyla and Roberta, who symbolise two different ends of the binary opposition white and black skinned. Twyla and Roberta come to define themselves by their contrasts and that is also where deconstruction flows and exists. In the end, it’s the character Maggie – first seen as ”unimportant” – that comes to play a crucial part in the shaping of the story and Twyla and Roberta’s lives. Therefore, through deconstruction and its terms and notions, I further investigate Maggie’s character and her meaning and place in Recitatif. This study concludes with that while binary oppositions – and the perceptions they comprise – are firmly established around the characters and the world so are they not fully bound by them. / I den här uppsatsen genomför jag en läsning av Toni Morrisons novell Recitatif (2022) utifrån det teoretiska perspektivet dekonstruktion. Genom dekonstruktion synliggör, analyserar och problematiserar jag konceptuella världsuppfattningar och strukturer. Jag observerar var i texten metafysik finns och vilken påverkan det har på karaktärerna i berättelsen. I uppsatsen undersöks dikotomier och binära motsättningar såsom vit och svart; man och kvinna; rik och fattig; att vara betydelsefull och att vara oväsentlig. Till följd av dessa strukturella indelningar och inramningar väcks frågor om verklighetsuppfattning och mening samt att de därutöver ingår i en gemensam kategori: människan. Denna uppsats gör en textnära läsning och följer berättelsen i kronologisk ordning med fokus på de två huvudkaraktärerna, Twyla och Roberta, som symboliserar två olika sidor i den binära motsättningar vit och svart hudfärg. Twyla och Robertas mening och föreställning om omvälden samt identitet uppstår genom att deras likheter och olikheter ställs i kontrast mot varandra vilken dekonstruktion blottlägger. Till slut visar det sig dock att karaktären Maggie – som man först inte tror spelar en stor roll i novellen – har en betydande inverkan på berättelsen och hon kommer att omdefiniera både Tywlas och Robertas verklighetsuppfattning. Därför, genom dekonstruktionsperspektivet, undersöker jag Maggies karaktär och vilken funktion den fyller i Recitatif. Uppsatsen avslutas med slutsatsen att medan binära motsättningar – och de konceptuella världsuppfattningar som uppstår till följd av dem – starkt påverkar karaktärerna och världen är de dock inte helt och hållet bundna att förhålla sig efter dem.

<p>This paper considers the roles of critics, newspapers and magazines, in the process ofdescribing computer games and video games as either technical objects or products intendedfor entertainment.The making and “using” of computer games and videogames originates in small groups ofpeople possessing a lot of knowledge in computers, during a time when these kinds of deviceswere very expensive. But now, the gaming culture has grown and almost anyone in oursociety can own and play a video game. For that reason, one could ask the questions “are thegames and the people who plays them still parts of a ‘technical culture’?” and “do we needsome kind of prior knowledge to fully understand the videogame critics?”The critics represent “the official idea” of what a videogame is, how it works and if it is worthplaying. One should be able to trust them since they represent papers and magazines with anassignment to spread information of a serious character. Bourdieus “distinction of taste” and“capital theory” and Vedungs “idea analysis” aided us when we read and analyzed 18computer game and video game reviews in six Swedish news papers and gaming magazines.The conclusion we came up with was that the critics frequently focus their texts to cover the“story”, “graphics”, “feeling” and the “style/genre” of the reviewed games. These dimensionsare easy to understand even if one doesn’t have a lot of experience with video games. Theywere far more common than others that, for example, explained if the game was hard to play,if it contained any bugs (flaws) and discussions like “who would be likely to play thisgame?”, but sometimes they occurred. Dimensions like that require some prior knowledge.Some technical knowledge could help the reader understand more of the reviews, but arerarely essential. According to what we have read in the newspapers and magazines, gamesand gaming could consequently be considered less of a technical question and more of amatter of entertainment.</p>

This paper considers the roles of critics, newspapers and magazines, in the process ofdescribing computer games and video games as either technical objects or products intendedfor entertainment.The making and “using” of computer games and videogames originates in small groups ofpeople possessing a lot of knowledge in computers, during a time when these kinds of deviceswere very expensive. But now, the gaming culture has grown and almost anyone in oursociety can own and play a video game. For that reason, one could ask the questions “are thegames and the people who plays them still parts of a ‘technical culture’?” and “do we needsome kind of prior knowledge to fully understand the videogame critics?”The critics represent “the official idea” of what a videogame is, how it works and if it is worthplaying. One should be able to trust them since they represent papers and magazines with anassignment to spread information of a serious character. Bourdieus “distinction of taste” and“capital theory” and Vedungs “idea analysis” aided us when we read and analyzed 18computer game and video game reviews in six Swedish news papers and gaming magazines.The conclusion we came up with was that the critics frequently focus their texts to cover the“story”, “graphics”, “feeling” and the “style/genre” of the reviewed games. These dimensionsare easy to understand even if one doesn’t have a lot of experience with video games. Theywere far more common than others that, for example, explained if the game was hard to play,if it contained any bugs (flaws) and discussions like “who would be likely to play thisgame?”, but sometimes they occurred. Dimensions like that require some prior knowledge.Some technical knowledge could help the reader understand more of the reviews, but arerarely essential. According to what we have read in the newspapers and magazines, gamesand gaming could consequently be considered less of a technical question and more of amatter of entertainment.

This essay aims to explore the philosophical meaning of the expression ”present and real” in Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World by F. W. J. Schelling. Clara is unique among the works of Schelling since it is written as a discussion embedded in a symbolic and fictional context. One of the reasons for this is its aim to ground all scientific knowledge in that which is “present and real”. After having presented an overview of the life and philosophy of Schelling, as well as his relevance in contemporary philosophy, this essay is constituted by a thorough textual analysis of Clara. The analysis reveals how the text through descriptions of emotions, environments and a symbolic story highlights a certain “qualitative aspect” of the present and real.  As what is simultaneously ”the ideal in the real” and “the real in the ideal” this aspect escapes rational quantifying reason, revealing a foundational indivisible unity of life. An awareness of this intuitively known aspect of life can give rise to an immediate knowing, and felt as inspiration it can trigger the mind into the process of making what is immediately known into scientific “realized” knowledge. This way, an awareness of the pre-rational can lead to a permanent clairvoyance – a cognition in which that, which initially appears as irrational, can be made comprehensible. Interestingly, “the ideal in the real” coincides with the concept of “qualia”, the potential existence of which is lively debated within the field of consciousness studies today. Not much has been written about Clara so far, possibly partly because it concerns “the Spirit World” in its substantial sense. However, this essay hopes to show that Clara is phenomenologically, ontologically and epistemologically relevant and that it has a philosophical value of its own. / Denna uppsats syftar till att analysera den filosofiska innebörden av uttrycket ”närvarande och verkligt” i F. W. J Schellings verk Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World. Detta verk är unikt bland Schellings övriga verk då det är utformat som en diskussion satt i en symbolisk och fiktiv kontext, bland annat i syfte att förankra all vetenskaplig kunskap i det närvarande och verkliga. Efter en presentation av Schellings liv, filosofi och dagsaktualitet utgörs uppsatsen av en ingående textanalys som visar hur Schelling med hjälp av känslo- miljö- och händelseskildringar i Clara framhäver en särskild ”kvalitativ aspekt” av det närvarande och verkliga. Denna undflyr det rationella kvantifierande förnuftet och uppenbarar livets grundläggande odelbara enhet. Såsom det ideala i det reala sammanfaller denna aspekt med begreppet ”kvalia” vars existens livligt debatteras inom medvetandefilosofin idag. Clara visar dock att det ideala i det reala även är detsamma som det reala i det ideala och att en medvetandegörning om denna kvalitativt, omedelbart och intuitivt kända aspekt av livet kan ge upphov till ett omedelbart vetande och inspiration som kan realiseras vetenskapligt. I samverkan med förnuftet kan denna förrationella medvetenhet leda till en beständig klarsynthet inom vilket allt, även det som först förefaller irrationellt, kan göras begripligt.  Inte mycket har tidigare skrivits om Clara, möjligen delvis beroende på att den berör andevärlden i konkret bemärkelse, vilket kan verka vetenskapligt avskräckande. Denna uppsats hoppas dock visa på verkets fenomenologiska relevans och dess filosofiska egenvärde. [1]För mer info om kvaliadebatten se exempelvis: Edmond Wright (editor). The case for qualia. (Cambridge: MIT press, 2008)