Migrationsverket is Sweden’s central government authority for alien affairs. It is responsible for permits for people visiting and settling in Sweden, and for the asylum process. Migrationsverket consists of five divisions, Visas, Work Permits and Residence Permits is one of these divisions. The employees in this division mainly work with interviewing the applicants and the referees, and with lengthening residence permits. This study is about organizational identity, which can be described as the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employee’s perspective serve as a starting point in our discussion, and this is because of the purpose of our study. The purpose is to illustrate and interpret the organizational identity at Migrationsverket. In our study we use a qualitative method, and perform ten unstructured interviews. We use the abductive approach, which is characterized by a mutual influence of theory and empirical investigation. We see reality as a social construction, and the hermeneutic approach has influenced our work with this study. A sense of belonging and mutual feelings is a part of organizational identity, and this is why we illustrate both the individual and the group. We also describe the importance of social constructions as a part of organizational identity. The central part of this study is the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employees at Migrationsverket see the interaction with people as a central part of their work, and they point out the delightful solidarity within the division. The big problem, however, is the enormous work load, which prolongs the processing time for applications. For the employees this means that they feel frustration in their work. We see humanity, responsibility, belonging, and frustration as the four differential characteristics at the division. Humanity is foremost seen as a part of the interaction with the applicants but also in the relations between the employees. Responsibility is, as we see it, an element in humanity. This because of the humanity the employees feel towards the applicants. The sense of belonging is expressed through the identification the employees have with each other and with the organization. The frustration has its foundation in the work load that exists in the division. / Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd. Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket. Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer. Vi har den abduktiva ansatsen som utgångspunkt, och den kännetecknas av att teori och empiri ömsesidigt påverkar varandra i tolkningsprocessen. Vi ser verkligheten som en social konstruktion och hermeneutiken har influerat oss i vårt arbete. Tillhörighet och gemensamma känslor är en del av organisationsidentiteten, så vi belyser både individen och gruppen, samt den betydelse sociala konstruktioner har på organisationsidentiteten. Det centrala i uppsatsen är medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om organisationen. Medarbetarna på Migrationsverket ser mötet med människor som en central del i arbetet och de framhåller den härliga sammanhållningen på enheten. Det som ses som det stora problemet är arbetsbelastningen, vilket leder till att handläggningstiderna ökar och för medarbetarna innebär detta att de känner frustration i sitt arbete. Vi tolkar humanitet, responsibilitet, tillhörighet och frustration som de utmärkande karakteristika på tillståndsenheten. Humaniteten visar sig främst mot de sökande men även mellan medarbetarna på tillståndsenheten. Responsibiliteten är en del av humaniteten då den kommer ur den medmänsklighet medarbetarna känner mot de sökande. Tillhörigheten finns bland annat i medarbetarnas identifiering med varandra och organisationen. Frustrationen kommer från den höga arbetsbelastning som råder på tillståndsenheten.

The Public Administration in Sweden has been adaptning to the market during the past 20 years. In the last years the Toyota production philosophy or more known as Lean-philosophy, has been introduced in the Swedish public sector. The Lean-philosophy is the idea of maximizing the profit through constant improvement of the production and by minimizing waste of resources. The reason for this measure was to lower expenses of the public sector and makes it more effective. The Swedish Migration Agency is one of the agencies which have been implemented the Lean-philosophy. This paper will investigate if the role of the agency officials changed with Lean-philosophy, during the past years, when the large amount of migrants applied for asylum in Sweden. This study will inquire the requirement that the Public Administration has by the Swedish Constitutional Law to preserve and protect democracy and through looking at the impact that Lean-philosophy have on the public sector. The question is if the Lean-philopsohy is compatible with the Swedish Public Administration?

Bakgrund: I Sverige har managementfilosofin Lean Production (Lean) fått ett stort genomslag inom offentliga verksamheter. Lean, som har sitt ursprung i den japanska biltillverkningsindustrin, handlar om att öka värde för kund, effektivisera verksamheten genom atteliminera resursslöseri och arbeta med ständiga förbättringar. Migrationsverkets beslutade 2010 att införa arbetssättet Lean i hela verksamheten. På grund av eskalerande konflikter runt om i världen, speciellt i Syrien, briserade flyktingströmmarna under 2015 och människor flydde mot Europa och Sverige för att söka skydd undan krig och förödelse. Efterfrågan på Migrationsverkets tjänster ökade således enormt och myndigheten försattes i en krissituation vars storlek aldrig tidigare upplevts. Arbetet enligt Lean sattes på prov och så även myndighetens krishantering.  Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen av hur tillämpningen av Lean inom offentlig verksamhet påverkas i en krissituation, samt att identifiera centrala leanattribut att utveckla för krishantering. Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie av Migrationsverket. Den bygger på fem semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudier. Studien har en övergripande induktiv forskningsansats och utgår således från empirin.  Slutsats: Studien visar att Lean fungerade som en stödstruktur för Migrationsverket vid hanteringen av flyktingkrisen 2015. Teamarbete och mötesstruktur fick en viktig betydelse för meningsskapande för medarbetarna. Samtidigt anpassades förbättringsarbetet och processflödet till krissituationen och blev mer kortsiktigt. / Background: In Sweden, the management philosophy of Lean Production (Lean) has had amajor impact on the public sector. Lean originated from the Japanese automotive industry and involves aspects such as increasing value for customers, optimize operations by eliminating waste and continuous improvements. In 2010 the Swedish Migration Agency decided to apply Lean on the whole organisation. Because of escalating conflicts around the world, especially in Syria, the refugee stream in 2015 increased and people fled to Europe and Sweden to seek protection from war and devastation. The demand for the Migrations Agency’s services thus increased enormously and the authority found itself in a crisis which magnitude had not been experienced before. Thus, the Lean strategy as well as the crisis management of the Migrations Agency was tested. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of how the application of Lean in the public sector is affected during a crisis, and to identify key aspects of Lean to develop within crisis management. Methodology: This is a qualitative case study within the Swedish Migration Agency which is built upon semi structured interviews and document studies. The thesis has an inductive approach. Conclusion: The thesis shows that Lean functioned as a supportive structure for the Swedish Migration Agency during the immigration crisis in 2015. Teamwork and meeting structure had a great importance for sensemaking among the workers. The continuous improvement and process flow was affected by the crisis situation and adjusted to the crisis situation and became short-term.

Denna undersökning beskriver hur mediebilden av Migrationsverket, Polisen och Malmö stad sett ut i rapporteringen om flyktingkrisen i tidningen Sydsvenskan under hösten 2015. Syftet med undersökningen är att beskriva hur respektive myndighet framställs i Sydsvenskans rapportering samt att lämna ett bidrag till forskningen om mediernas rapportering vid kriser.Undersökningens metod är kvanitativ innehållsanalys i kombination med kritisk diskursanalys. I urvalet ingår 100 artiklar om flyktingkrisen under perioden september till december 2015. Artiklarna som analyserats handlar huvudsakligen om tre händelser; Malmömässan som tillfällig ankomsthall för flyktingar, ID-kontrollerna vid Danmarksgränsen och ensamkommande flyktingbarn.Myndigheternas framställning i medieinnehållet är fragmenterad; samtliga anges ett positivt aktörsbehandlingsindex men de utsätts också för negativ kritik, både internt och externt. Migrationsverket behandlas övervägande neutralt i rapporteringen och fick stort utrymme att själva komma till tals, och beskrivs som en myndighet som påverkats av externa faktorer och som en problemlösande kraft i situationen på Malmömässan.Polisen behandlas också till största delen neutralt och beskrivs som en myndighet som på grund av externa faktorer och bristande resurser inte kan utföra sitt uppdrag med ID-kontroller vid Danmarksgränsen, och blir snarare en del av problemet än dess lösning.Malmö stad kritiserar externa aktörer i större utsträckning än de andra myndigheterna, framförallt för den ojämna ansvarsfördelningen i mottagandet av ensamkommande barn. Rapporteringen ger mer utrymme för tolkningen att Malmö stad är ansvariga för barnen och framställs som den viktigaste aktören för problemets lösning. Problemen som utmålas i rapporteringen om respektive myndighet utmanar bland annat idéer om det svenska välfärdsystemet, myndigheternas makt och strävan efter kontroll samt föreställningar om sociala skyddsnät.

<p>Vi lever i ett samhälle som genomgår stora förändringar på alla områden. Begreppet 24-timmarsmyndighet eller e-government är något som flera statsförvaltningar i världen liksom i Sverige redan har börjat arbeta mot. Den grundläggande idén med 24-timmarsmyndighet är att myndigheten ska vara i medborgarens tjänst, det vill säga erbjuda en bra service till medborgarna, öppenhet och insyn i sin verksamhet. Tillgängligheten är en av principerna för bra service. </p><p>Migrationsverket är en av myndigheterna i den svenska förvaltningen som har börjat arbeta mot det idealet. I vår uppsats använder vi oss av ELON-projektet på Migrationsverket där vi genom att studera användbarheten i en nyinförd webbtjänst undersöker hur denna webbtjänst påverkar Migrationsverkets tillgänglighet. </p><p>I vårt forskningsarbete kom vi fram till att det finns flera faktorer som är avgörande för tillgängligheten. Uppsatsen berättar om hur de faktorerna står i relation mot varandra och vad en myndighet kan göra för att förbättra sin tillgänglighet i 24-timmarsmyndigfhetsanda. </p><p>Den här uppsatsen har ambitionen att, genom att beskriva hur en svensk myndighet arbetar mot visionen 24-timmarsmyndighet, ge svar på frågan: Blir Sverige e-myndigt? </p> / <p>We are living in a society that is changing a great deal in all areas. The concept 24/7 agency or e-government is something many central government administrations in the world as in Sweden already have begun to work towards. The fundamental idea of 24/7 agency is that the public agency shall be in the service of the citizen i.e. offer a good service for the citizens and openness and insight in their activity. The availability is one of the principles for good service. </p><p>The Swedish Migration Board is one of the public agencies in the Swedish central government administration that has begun to work towards that ideal. In our essay we use the ELON-project at the Swedish Migration Board where we, by studying the usability of a newly introduced web service, examines how that affects the availability at the Migration Board. </p><p>In our research we found out that there are many factors that is decisive for the availability. The essay describes how the factors relate to each other and what a public agency can do to improve their availability in the spirit of 24/7 agency. </p><p>This essay has got the ambition to, by describing how a Swedish authority is working towards the vision of 24/7 agency, give answer to the question: Will Sweden be e-capable?</p>

The purpose of this study is to describe and understand how the principle of the child’s best interest in the asylum process for families with children is interpreted and implemented in practice by the asylum bureaucrats at the Swedish Migration Agency. Our questions are: “How is the best interest of the child in families with children interpreted by the asylum bureaucrats at the Swedish Migration Agency?” "How are asylum bureaucrats at the Swedish Migration Agency reasoning about the implementation in practice of the child's best interest in families with children? The essay rests upon semi-structured interviews with eight asylum bureaucrats at three different asylum units. The interviews are based on an interview guide together with a vignette, which purpose was to see how the interviewees are implementing the best interest of the child in a specific case of a potential application. We are analyzing our results by using Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and their professional discretion. We are also using Roine Johansson’s (2007) interpretation of Lipsky and Svensson et al., (2008) and their perspectives about professional discretion. Our main findings and conclusions in the study are showing that the asylum bureaucrats interpretations of the best interest of the child are statutory. According to the asylum bureaucrats, the main definition of the principle is related to the importance of talking with the children. These statements in the interviews also reflects how they look upon the implementation in practice of the child's best interest. The asylum bureaucrats felt they have a wide discretion in their everyday work.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående. I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern. De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieus habitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster. Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen. De berättade att ekonomin inte har varit ett större problem, men däremot var de missnöjda med att man inte tog hänsyn till deras psykiska ohälsa efter de hemska upplevelserna i deras hemland. Våra informanter menade även att det svenska språket, kulturen och arbetet är alla viktiga bakgrunder för att de ska kunna känna sig delaktiga i samhället. Genom vårt resultat kan vi dra slutsatser om att samhälleliga och politiska åtgärder måste tas när det gäller integrationsprocessen. Det första som borde göras är att förbättra emigranternas tillgång till psykiatrisk hjälp, med tanken på att deras psykiska ohälsa har haft största inverkan på deras integration. Detta menar informanterna när de berättar att de önskade stöd ifrån samhället för att kunna underlätta de förhållanden som de anser förbättrar deras välmående. En lyckad integration bör byggas på samspel mellan samhället och emigranten för att de ska kunna anpassa sig i samhället och detta är självklart en förutsättning för att befrämja emigranternas roller i samhället. / In recent times there has been a lot of debate on Syrian refugees who have immigrated to Sweden. The armed conflict in Syria is now in its fourth year. At least 120 000 people have died. The conflict has forced 9 million Syrians to flee and out of them 6.5 million are IDPs. The purpose of this study was to investigate the integration process of the Syrian immigrants, who have lived in Sweden for at least two years. We wanted to find out how they had experienced their first time in Sweden, how they perceive the support from the Swedish society and the factors that have had an impact on their wellbeing. In this essay we have used a qualitative method. Data was collected through interviews which dealt with the integration process based on Syrian immigrants´ perspective. To our interviews, we used an interview guide and we picked out three women and two men between the age 20 to 45 years. The theoretical basis was based on Bourdieu's habitus, Olkiewiczs (2008) assimilatory and nostalgic groups and Franzens (1997) constructive and destructive patterns. Our results showed that the first time in Sweden was considered as a very difficult period for our informants. This was partly because of the fear of not being offered a Swedish residence permit, in turn this caused feelings of uncertainty in the refugee camps. They told us that the economy has not been a major problem, however, they were unhappy with that lack of consideration about their mental illness after the terrible experiences in their past. Some important aspects of feeling part of the community participant in the community were language skills, knowledge of Swedish culture and access to employment. Through our results, we can draw the conclusions that social and political measures must be taken with regard to the integration process. The first thing you should do is to improve immigrants´ access to psychological treatment, since mental illness has had the biggest impact on their integration. At the same time we concluded that our informants need support from the community, in order to facilitate the conditions that they believe will improve their well-being. Successful integration should be built on the interaction between society and the immigrant, in order to be able to adapt to the society, and this is a fundamental condition for promoting the immigrants´ roles in society.

This essay aims to illustrate how a country like Sweden, that seems to be driven by humanism, can potentially act in a way that is completely different to their humanitarian image. This is illustrated by exploring the problematic features of the migration process Eritreans face in Sweden today, that requires them to seek out Eritrean embassies in order to obtain identity documents. This has been accomplished through a text analysis of the international regulations that are being violated in the Eritrean case. The result has then been analyzed and explained with the help of a framework based on Gidden’s structuration theory. The research shows that there has been a violation of human rights, the Refugee Convention as well as a UN resolution. The structuration theory explains this as a result of binding laws that constitute the structure of society, but the Swedish Migration Agency’s conduct in the Eritrean case also works as a form of reinforcement of the structure today. In other words, the structure is a prerequisite and a result of the agency’s action.

Transpersoner är en särskilt utsatt grupp i asylprocessen som ofta blir misstrodda och diskriminerade av myndigheter. De tvingas bevisa sin könsidentitet utifrån stereotypa uppfattningar om transpersoner. Upplevs de inte som trovärdiga nekas de asyl och utvisas. Syftet med denna studie är att med hjälp av intersektionalitet, queerteori och begreppet performativitet undersöka hur asylsökande transpersoner upplever bemötandet från Migrationsverket och huruvida deras rättigheter tas tillvara på. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Av resultatet framgår att transpersoner möts av heteronormativa antaganden, inskränkthet och okunskap från Migrationsverket. Orsaker till flykt från ursprungslandet återskapas ofta i asylprocessen genom upplevelser av förtryck. Erfarenheter av transfobi och rasism i asylprocessen är vanliga och deltagarna lyfter tydliga brister hos Migrationsverket gällande förutsättningar för att uppnå krav som ställs på den asylsökande. Migrationsverket har otydliga riktlinjer, ger dubbla budskap i form av krav på tung bevisbörda och samtidiga uppmaningar att dölja könsidentiteten. / <p>2018-06-05</p>

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning hos Migrationsverket i region Öst. Via en totalundersökning har studien kartlagt 87 handläggares uppfattningar om tolkningsförfarandet och dess betydelse för handlingsutrymmet i arbetet, med koppling till arbetsbelastning och tolkauktorisation. Tolkningsförfarandet har analyserats utifrån aspekter som maktasymmetri och kommunikation mellan sökande, tolk och handläggare för att klarlägga vilken betydelse sådana aspekter har för handlingsutrymmet. De teoretiska utgångspunkterna bygger bland annat på Steven Lukes maktteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkraten. När det gäller resultaten har dessa dels presenterats genom deskriptiva envariabelsanalyser för att överblicka handläggarnas uppfattningar, dels genom T-test för att återspegla medelvärden i handläggares enkätsvar. Bivariata korstabellsanalyser av ett flertal olika ordinalvariabler har också genomförts, i syfte att återspegla hur specifika grupper av handläggare uppfattar tolkningsförfarandet och handlingsutrymmet.    Resultaten av vår studie visar att handläggare har förhållandevis positiva uppfattningar om tolkningsförfarandet på Migrationsverket. Vad gäller tolkars funktion, såsom den beskrivs i Kammarkollegiets vägledning God tolksed, upplever majoriteten av handläggarna att tolkar överlag efterföljer de givna riktlinjerna. Uppfattningarna om tolkkvalitet är att också den fungerar övervägande väl. Det är emellertid i situationer när tolkar agerar utanför sin funktion, eller brister i tolkkvaliteten, som handläggare upplever att deras handlingsutrymme i stor grad kan hämmas. I det här avseendet identifierades åsiktsskillnader mellan handläggare i hur stor utsträckning som handlingsutrymmet kan hämmas. Här menade exempelvis handläggare med språkkunskaper som är vanligt förekommande hos asylsökande att deras handlingsutrymme hämmas i mindre grad. Resultaten i studien visar även att handläggare anser att auktoriserade tolkar är gynnsammare för handlingsutrymmet, framförallt mot bakgrund av den högre kompetensen. Studiens slutsatser är att tolkningsförfarandet är komplext. För att det ska fungera optimalt bör det finnas ett samspel mellan samtalets berörda parter. Genom att tjänstemän nyttjar sitt handlingsutrymme för att anpassa samtalets språknivå efter sökandes kunskapsnivå, läggs mindre av det ansvaret på tolken. På så vis skapas bättre förutsättningar för ett lyckat tolkningsförfarande, till fördel för sökande och handläggares handlingsutrymme.