Ett av skolans syfte är att lära ut kommunikativ kompetens och göra eleverna till goda, retoriska talare med förmåga att tala i olika sammanhang. Den här studien syftar till att undersöka hur elever använder sig av inledning, avslutning samt ickeverbalt språk i inledning och avslutning i det muntliga nationella provet, samt om ett generellt mönster kan utläsas från eleverna med samma betyg. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier kring inledning, avslutning och ickeverbalt språk utarbetade från tidigare forskning angående de tre aspekterna. Materialet för studien utgörs av 13 inspelade tal från kurs 1 och 3 i svenska. Resultatet visade att det helhetsbetyg eleverna fått på provet korrelerade med deras förmåga att använda språkliga medel vid aspekterna inledning, avslut och ickeverbalt språk och att eleverna med samma betyg i stort sett använde sig av samma språkliga medel.

I denna kvalitativa fallstudie, som främst tagit stöd i sociokulturell teori, undersöktes hur det muntliga berättandet, med temat utanförskap, påverkade ett dramaarbete med statyövningar bland lågstadieelever. Studiens fokus omfattade även hur eleverna förhöll sig i den uppkomna fiktionen samt hur reflektion, i och ur handling, bidrog till nya insikter och erfarenheter. Syftet var att försöka fylla det glapp som tidigare forskning kring muntligt berättande kopplat till dramaverktyget uppvisat samt att utforska det muntliga berättandets inverkan på eleverna i relation till dramaövningarna. Ett annat syfte var att utforska hur eleverna använde sig av fiktionen, i såväl övningar som i reflektionen, i och ur handling samt om reflektionen kunde bidra till nya insikter. Ambitionen var att hitta nya aspekter i arbetet med drama där fiktionen kan ge eleverna möjlighet till ökad förståelse för sig själva och andra i samspel för att på sikt bidra till ett bättre klassrumsklimat.  Studien genomfördes med hjälp av deltagande observationer, videofilmning samt gruppintervjuer som transkriberats och prövats i tre olika analysmetoder såsom analys av observationerna, innehållsanalys samt en egenhändigt komponerad baklängesanalys.  Resultaten i studien visar att det fria muntliga berättandet fångade elevernas uppmärksamhet och lät dem identifiera sig med berättarkaraktärerna vilket gav eleverna handlingsberedskap inför övningarna. Berättarens engagemang och berättelsens affektiva element påverkade eleverna emotionellt vilket skapade ett engagemang och en motivation att delta i statyövningarna. Berättelsen skapade en fiktion som eleverna utforskade med hjälp av statyskapande där pedagogens meningserbjudanden bidrog till att statyerna levandegjordes och att handlingsutrymme skapades. Fiktionen, och framförallt de förändringar som eleverna skapade, gav avtryck i deras reflektioner såväl i som ur roll och bidrog till ett gemensamt erfarande kring temat utanförskap.

I följande studie undersöks gymnasieelevers retoriska utveckling mellan kurserna svenska 1 och svenska 3. Syftet med studien är att få en inblick i huruvida det sker en retorisk och språklig utveckling under gymnasieåren. Analysmaterialet är tio filmade muntliga anföranden från nationella prov vars inledning, avslutning och röstanvändning analyseras med hjälp av metoden innehållsanalys. De muntliga anförandena transkriberas och analyseras med hjälp av analysscheman som tydliggör skillnader och likheter på ett överskådligt sätt.            Enligt forskning rådet det brist på retorisk undervisning i skolan. Det råder även brist på forskning om elevers retoriska färdigheter, framför allt med fokus på retorisk utveckling. Denna ämnesdidaktiska studie ämnar bidra med ny empiri till forskningsfältet. Resultatet i studien visar att eleverna genomgår en retorisk och språklig utveckling mellan kurserna svenska 1 och svenska 3. Både en utveckling i användning av retoriska funktioner och röstanvändning kan urskiljas efter analys av materialet. Slutsatsen är att eleverna utvecklas retoriskt under gymnasietiden. Anledning till utvecklingen kan vara duktiga lärare och mycket övning i muntliga moment vilket elever i svenskämnet behöver.

Vi har valt att lägga fokus på barn i förskolan eftersom vi pluggar till förskollärare. För oss har det framgått hur lite inslag det är av sagoberättande i förskolan och tillämpningen av dramaredskap som ett verktyg i berättandet. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur barn influeras av och hanterar två olika berättarformer i förskolan, högläsning kontra muntligt berättande med stöd av dramaredskap, samt undersöka hur en sagopedagog ser och tänker kring sagostunden i verksamheten. Som teoretisk utgångspunkt i studien har vi valt sociokulturell teori. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning på en förskola som har sagor som inriktning. Metoderna som använts är två ostrukturerade samtal med barn samt en strukturerad intervju med en sagopedagog. Utifrån vårt resultat ser vi att barnen hanterar de två sagoframställningar på olika sätt. Det visar att barnen bearbetar högläsningen genom att i efterhand prata om bilderna som finns i böckerna. Efter muntligt berättande med stöd av dramaredskap visar resultatet att barnen bearbetar sagoframställningen mer via att rita, skapa sagor och rekvisita samt att berätta sagor i interaktion med varandra. Resultatet av intervjun med sagopedagogen visar att hon lägger vikt vid miljön och stämningen under sagostunden, för att det skall bli en magisk värld.

The aim of this study has been to shed light on some student experiences of the oral part of the national exam in Swedish 3. I was interested in how students decode and interpret the exam, how they prepare their speech, and lastly, how they perform their speech. The study was done by examining the self-reported answers of 18 Swedish upper secondary school students to a questionnaire regarding their experiences of the exam, and interpreting the exam instruction materials by way of critical ideology analysis and discourse analysis. The study is qualitative in both method and analysis. The national exams fill two separate functions; to aid teachers in equal and fair assessment, and to act as a base for analyzing how well the educational goals are met at a school level, a principal level and a national level. Participation for all students in the courses the exams are distributed in is mandatory. The results of the study show that there is a wealth of possible ways to interpret the demands and agency for action provided through the exam instruction materials, and that these are subjective to the individual reader, as an answer to research question 1. But while most students understand what is asked of them through the exam, some of them encounter troubles in interpreting the instruction materials. As an answer to research question 2, the results of the questionnaire answers show that the ways differ in which students are interpreting and solving the task of participating in the oral part of the national exam, but that some students expresses signs of communication apprehension in performing their speech. Since the exams require a considerable amount of the school term to complete, the exam results are often indicative of the grade and final course assessment of the student. Considering this, the study concludes that the students encountering troubles in decoding the instructions, in preparing for or in performing the oral part of the exam, need to be continually supported by teachers during the school year to ensure the equal opportunity of participation for all students, and that the exam results are to be viewed as an equal part of an overall formative student assessment, rather than a summative conclusion to the school year with large sway over the final grade of the students.

Detta studentinitierade utvecklingsarbete har som syfte att få inblick i lärares uppfattning av begreppet läsflyt, samt att få kunskap om hur lärare beskriver sin användning av ekoläsning som metod för läsflytsundervisning i svenskämnet på lågstadiet. Tidigare forskning visar att förmågan att läsa med flyt är en central del av att uppnå en god läsförmåga och nära förknippat med förståelsen av det lästa. Ett av de främsta målen med undervisning på lågstadiet är att lära elever att läsa, så att de sedan kan läsa för att lärasig. Trots det har läsflyt lyfts fram som den minst uppmärksammade läsförmågan. Studiens metodval utgörs av intervjuer med lärare i årskurs 2 som prövat ekoläsning som explicit metod för undervisning av läsflyt. Ekoläsningen har genomförts utifrån en lärarhandledning och dokumenterats i en reflektionsdagbok. Resultatet pekar påbetydelsen av ett ämnesspecifikt språk för lärare inom området läsflyt samt hur deras motivation till att använda ekoläsning påverkas av elevernas kunskapsutveckling. Vidare visar resultatet att ekoläsning bidrar med stöttning för eleverna. Därutöver lyfts möjligheter och svårigheter med ekoläsning. Sist presenteras tänkbara perspektiv på vidare forskning inom området läsflyt.

Syftet med analysen är att visa på strukturer muntligt förmedlat, konstnärligt berättande, samt på orsaker till att just dessa strukturer uppkommer. Materialet som används till analysen är två ljudinspelningar  med  bygdeberättaren  Carl  Bergqvist   från  Överklinten  i     Västerbotten. Berättelserna som analyseras är inspelade på 1950-talet. Som modell för strukturanalysen har främst William Labovs teorier om narrativanalys legat till grund. För att finna orsakerna till berättarstrukturernas utseende analyseras även kontexten, där inspelningssituationen spelat en central roll. Intervjun i sig är en samtalssituation som för med sig särskilda konventioner och normer för hur samtalet ska föras, vilket har påverkat berättelsernas utformning. Även berättarens talspråkliga memoreringsteknik är central för hur stoffet organiseras i berättelserna. Det mest utmärkande, srukturella draget i Carl Bergqvists berättelser, är deras uppbyggnad bestående av korta berättelsefragment som berättaren fogar samman till en sammanhållen historia. Det finns flera orsaker till att berättelserna struktureras på det viset, varav alla har sin grund i de särskilda förutsättningar som gäller för talspråket. Den fragmentariska uppbyggnaden av Bergqvists berättelser är, förutom berättarsituationen, ett resultat av den talspråkliga memoreringsteknik han använder sig av. Hans repetoar består av en stor mängd händelser ur bygdens historia som knyts till personer eller platser i eller omkring Överklinten. Dessa händelser plockas fram ur minnet efter behov och fogas av berättaren samman till en historia. För att ett sammanhang ska kunna skapas i Bergvists berättelser måste de skilda fragmenten fogas till varandra på ett meningsfullt sätt, så att de tillsammans bildar en enda, större enhet. Det kitt berättaren använder för att foga berättelsefragmenten till varandra är evalueringen. En röd tråd skapas i berättelen, antingen genom ett dramatiskt sammanhang som håller dem samman, eller genom en gemensam värdering som återkommer i varje delberättelse.

This essay aims to study the teachers’ view of narratives and how they use narratives in their teaching. To chart this, I have conducted five interviews with active teachers in pre-school class to grade three. My ambition was to find out what teachers are telling, how they use narrative elements and their purpose. The survey is qualitative with the intention of giving a broad picture of the teachers' opinions. The view of the sociocultural perspective where learning takes place in interaction with others was adopted as the theoretical point of departure for the work. The survey shows that teachers tell different kinds of stories like fairy tales, stories with facts, metaphors and background stories. How teachers use narration in their teaching is individual and there is no clear picture of their approach. The teachers emphasized that catching the students’ attention as well as increasing their understanding were their purpose and they were all positively motivated by a narrative approach. / Mitt arbete syftar till att undersöka hur lärare ser på berättande samt hur de använder det i sin undervisning. För att kartlägga detta genomförde jag fem intervjuer med verksamma lärare i förskoleklass till årskurs tre. Min ambition var att ta reda på vad lärare berättar, hur de använder sig av berättande inslag samt deras syfte med detta. Undersökningen är kvalitativ med avsikt att ge en bred och fördjupad bild av lärarnas uppfattningar. Det sociokulturella perspektivets syn där lärande sker i samspel med andra antogs som teoretisk utgångspunkt för arbetet. Undersökningen visar att lärarna berättar olika sorters berättelser i form av sagor, berättelser där fakta vävts in, liknelser och bakgrundsberättelser. Hur de använder sig av berättande inslag är individuellt och det framkommer ingen entydig bild av deras tillvägagångssätt. Att fånga eleverna samt öka deras förståelse framhöll lärarna som sitt syfte och samtliga var positivt inställda till ett berättande arbetssätt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att muntligt berättande påverkar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades individuellt och två förskollärare deltog i en gruppintervju. Förskollärarna arbetade i fyra olika mångkulturella förskolor samt i en förskoleklass. Urvalet var målstyrt genom att handplocka informanter med lång yrkeserfarenhet med flerspråkiga barn. Empirin som framkom i intervjuerna kategoriserades systematiskt utifrån studiens olika frågeställningar. Resultatet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv för att hitta mönster, likheter och skillnader i förskollärarnas svar. I resultatet framkom att muntligt berättande som en språkutvecklande metod främjar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn men utförs med varierande tillvägagångssätt. Vidare framkom det att muntligt berättande främjar barnens ord- och begreppsförråd, språkuppbyggnad och innehållsförståelse. Däremot visar resultatet skillnader på förskollärarnas upplevelser av miljöns betydelse för det muntliga berättandet, om det ska vara en uppbyggd miljö eller inte.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur lek påverkar både språkutveckling, framförallt i ämnet svenska, i undervisningen utifrån kunskapskraven samt elevers utvecklingsförmågor gällande det muntliga språket i de tidiga årskurserna. Sökning på utbildningsdatabaser ledde till elva slutliga artiklar om studier med utgångspunkt för lek och muntligt språk i undervisning, gjorda i olika länder. Artiklarna innehåller studier gjorda utifrån olika syften där ämnet svenska inte specifikt behandlats. Majoriteten har inriktning på andra ämnen men innefattar huvudsakligen det muntliga språket. Språkutveckling sker ständigt i all undervisning oavsett ämne, vilket gör att kunskapsöversikten även behandlar studier som inte är direkt kopplade till svenskämnets språkutveckling. Materialet visar på positiva resultat av implementering av lek i undervisning gällande kognitiva förmågor, sociala relationer och språkutveckling för elever i tidiga årskurser. Resultatet visar att elevers språkutveckling påverkas positivt av implementering av lek i undervisning