With a growing demand from the latest curriculum this study aims to investigate what classroom talk looks like at a school in Sweden. Through observations in different classrooms and interviews with experienced teachers I seek to investigate and map out classroom talk structures, how teachers relate to classroom talk, what kind of questions the teachers ask and how they follow up the students´ answers. Inspired by Vygotskij´s “zone of proximal development” the study takes on a sociocultural perspective and focuses on social interaction. Both qualitative and quantitative research methods are used. The focus of the study is on the type of questions the teachers are using and how they follow up the answers from the students. The results tell us that that the teachers are using a lot of open questions and the answers from the students are often long, something which differs from earlier research. The collected data from interviews as well as from observations hints that the teachers are aware and make conscious decisions when they decide what type of questionsthey ask their students. When looking at how the teachers follow up the students´ answers the results shows that it´s rare that the teachers follow up and further develop the students answers.

Sammanfattning/abstraktEldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter – Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är:-Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön?-Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? -Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter?Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektivUppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera). Resultaten ställs också mot det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, 1978, med flera) och de specialpedagogiska perspektiven: det relationella och det kategoriska perspektivet (Emanuelsson, Persson & Rosenquist, 2001), det relationella och det punktuella perspektivet (von Wright, 2000) samt dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005).MetodVi gör en kvalitativ studie där vi använder oss av fokusgrupper som metod. En fokusgrupp innebär att en grupp människor samlas och diskuterar ett på förhand givet ämne under en avgränsad tid (Wibeck, 2010, med flera). Vi inhämtar vårt material genom fokusgruppsintervjuer på två olika skolor. Den ena skolan är en F-5 skola med språk- och kommunikationsinriktning och de andra är en högstadieskola annan pedagogisk inriktining. ResultatGenom analys av vår empiri framträder fyra teman. Första temat handla om fysiska artefakter, vilka används i större utsträckning på F-5 skolan än på högstadieskolan. Andra temat rör medierande redskap som beskrivs stöttande. Språket är ett medierande redskap och används som strategi för att ge stöttning i lärandemiljön för både enskilda elever och klasser. Under andra temat framträder hur F-5 skolans pedagoger arbetar med att få eleverna att förstå varandras olikheter. Tredje temat handlar om hur pedagogerna ser på sin betydelse för relationerna med eleverna. Pedagogerna på högstadieskolan uttrycker, till skillnad från pedagogerna på F-5 skolan, en svårighet att se sin betydelse för relationen med eleverna. Under fjärde temat, stöttande organisation, framträder vikten av tillgången till samverkande kompetens för att kunna stötta elever i pragmatiska svårigheter på bästa sätt. Under dessa teman uppfattar vi likheter och skillnader såväl inom som mellan det fokusgruppsdeltagarna diskuterar. Specialpedagogiska implikationerVi ser att ute i skolverksamheter behövs kunskap och förståelse om vad pragmatiska svårigheter kan innebära. Med kunskap och förståelse ökar förutsättningarna för att relevant stöttning ges till elever i pragmatiska svårigheter. Vidare ser vi att skolans organisation med tillgång till och samverkan med specialkompetens har stor betydelse för stöttning av såväl elever som pedagoger. Vi menar att skolans organisation måste byggas utifrån ett helhetstänk där relationen mellan elever och pedagoger är det centrala i verksamheten. Elever och pedagoger är beroende av varandra och går därför inte att ses var för sig. Om inte helhetstänket finns blir det svårare att möta elever i olika svårigheter. NyckelordArtefakter, Den närmaste utvecklingszonen, Mentalisering, Pragmatiska svårigheter, Specialpedagogik, Språkliga svårigheter, Stöttning.

Läroplanen för förskolan har under de senaste årtionden sett olika ut, från början ingick en snabb inblick av förskolan i grundskolans läroplan men vid slutet av 1990-talet fick förskolan sin egen läroplan. Enligt tidigare forskning förekommer en social språkmiljö i förskolan och för att främja språkmiljön finns det olika strategier förskollärare kan använda. Syftet med denna studie är att undersöka hur de sociala samspelen har för betydelse för barns språkutveckling. Syftet kommer besvaras med hjälp utav två frågeställningar som är följande: Vilka strategier anser pedagoger att de använder för barns språkutveckling i förskolan? och Hur påverkar det sociala samspelet barnens språkutveckling utifrån pedagogernas perspektiv? Den metod som valdes i det empiriska materialet är den kvalitativa forskningsmetoden i form av intervjuer. Intervjuerna var mellan forskare och respondent, varav respondenterna i denna studie var förskollärare. Teoretiska utgångspunkter som används i analysen är Jean Piagets teori om kognitiv utveckling samt det sociokulturella perspektivet utifrån Lev Vygotskij.  Enligt sammanställt resultatet från frågeställningarna framhävs det att förskollärare stimulerar barn på bästa sätt genom att låta barn vara i mindre barngrupper, med lyhörd personal som utmanar barnens språk. Skapas det en miljö som är trygg och inbjudande underlättar det barnens språkutveckling. Ytterligare resultat visar på att sociala samspel påverkar barns utveckling genom exempelvis kroppsspråk och rollekar utifrån pedagogens perspektiv.

Denna uppsats undersöker tre lärares syn på andraspråkselevers språkkunskaper och hur ämneskunskapen ger elever förutsättning till att klara studierna på Vård- och omsorgsprogrammet. Uppsatsen undersöker även hur sex andraspråkselever på Vård- och omsorgsprogrammet ser på sina möjligheter att klara studierna utifrån de språkkunskaper som de har. Den teoretiska basen är den sociokulturella teorin med fokus på den närmaste utvecklingszonen men även hur andraspråksinlärning sker utifrån det sociokulturella sammanhanget. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med lärarna och en enkät med eleverna. Svaren transkriberades och bearbetades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet lyfter fram att lärarna arbetar aktivt för att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk och få en större förståelse för ämnen som ingår i utbildningen. Detta sker främst genom feedback och kontrollfrågor. Men även diskussioner är en viktig del av lektionerna. Elevernas ämneslitteracitet utvecklas och de berättar att genom lektioner och den arbetsförlagda praktiken får de även en större förståelse för begreppen och en förbättrad kommunikation. En viktig slutsats i studien är tidsaspekten. Eleverna vill ha både mer lektioner och längre tid för att kunna utveckla kunskapen. Ämneslitteraciteten, språksocialisering och att lägga undervisningen på rätt nivå är viktiga delar i utvecklingen av kunskapen hos eleverna. Lärarna ser begreppsutvecklingen som något som sker över tid och eleverna får under den arbetsplatsförlagda praktiken en större säkerhet i språkanvändningen. En snabbare utbildning gynna inte inlärningen och en komvuxutbildning är inte en lösning för att få ut människor i arbete. Det viktiga är att elever som läser på Komvux får den ämneskunskap som yrket kräver och att denna under utbildningen kopplas till praktik och teori och befästs genom användning.

Syftet med studien är hur pedagoger upplever att de arbetar samt främjar barns flerspråkighet och deras förhållningssätt till det mångkulturella. Vi har använt oss av intervjuer för att samla in data och därefter transkriberat de samt gjort mailintervjuer. Resultatet blev att alla de pedagoger vi intervjuade jobbade på olika sätt för att främja barns flerspråkighet, men många hade liknande tankar om arbetssättet. Det framgick också att det mångkulturella är värdefullt för barn som erhåller flera språk.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare från olika skolor arbetar med faktatexter i skolan utifrån ett teoretiskt ramverk som grundar sig i det sociokulturella perspektivet i kombination med Gibbons fyrfältsmodell bestående av olika zoner av lärande där den ultimata zonen för lärande är utvecklingszonen där eleverna får mycket stöttning i kombination med hög kognitiv utmaning. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurserna 4 - 6 kunde studiens data samlas in och datan analyserades sedan utefter frågeställningarna som handlar om hur elever stöttas och utmanas i läsandet av faktatexter. Resultatet visade att lärarna stöttar eleverna på många olika vis, bland annat genom att välja texter kopplade till kontextuella sammanhang samt genom att ha gemensamma läsningar och genomgångar av texter. De utmanar elever på olika sätt, bland annat genom att välja en lite svårare text för att säkerställa att alla elever tar sig igenom en lärandezon. En slutsats är dock att mer fokus läggs på stöttning än på utmaning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat hur elever får stöttning för att bygga upp de olika lässtrategier som behövs för att läsa och förstå en text, men också att det tycks finnas mindre kunskap om hur utmaningen ska gå till. Studiens didaktiska implikationer är att mer fokus bör läggas på hur elever kan utmanas i läsning av faktatexter för att säkerställa att alla elever hamnar i en lärandezon.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken kunskap fem ämneslärare i svenska har om återkopplingens effekt och betydelse i arbetsprocessen i svenskämnet. För att kunna synliggöra detta valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med samtliga respondenter. Intervjuerna synliggjorde kunskapen om hur de fem ämneslärarna överväger och utformar sina återkopplinga ri svenskämnet under elevernas arbetsprocess. Genom den relevanta empirin kunde studien belysa återkopplingens betydelse i svenskämnet och den effekten och betydelsen återkopplingen till eleverna har under en arbetsprocess. I studien synliggörs den kunskap de fem ämneslärarna har om återkopplingens betydelse. Ord som stöttning, självgående, den individuella återkopplingen, kunskapsutveckling, språkkunskaper, arbetsprocess är vanligt förekommande, vilket visar att samtliga lärare har liknande definitioner av återkopplingens effekt och betydelse under elevernas arbetsprocess i svenskämnet. I resultatkapitlet framgår även lärarnas olika överväganden och utformningar av återkoppling, för att främja elevens motivation samt kunskapsutveckling under arbetsprocessen. / The aim of this study was to examine the knowledge five high school teachers possess regarding feedback and its significance in the Swedish subject’s work process. In order to do so a qualitative approach was applied, with semistructured interviews being the method used to collect data. The interviews highlighted the knowledge these five teachers had in connection to how they consider and formulate their feedback in the Swedish subject during the students work process. Combined with the empirical evidence, the study was able to highlight the significance of feedback in the Swedish subject and the effect and importance it has on the students. As mentioned, the study highlights the knowledge these five teachers possess in terms of feedback and its importance in correlation to the Swedish subject. Word ssuch as: support, feedback, self-propelled individual feedback, knowledge development, linguistic knowledge, and work process, are fairly common and repeated. This shows that all of the teachers had similar definitions of the feedbacks affect and importance on the work process in the Swedish subject. In addition to this, the result chapter also highlights the teacher’s way to consider and formulate their feedback in order to encourage the student’s motivation as well as their knowledge development during the work process.

Olika former av digitala medier är något som får allt större plats både i samhället och i skolan. I detta arbete har vi därför undersökt datorspelens pedagogiska möjligheter för kunskaps-utveckling utifrån de didaktiska frågorna i svenskämnet på en gymnasieskola med en utpräglad datorspelsprofil. Insamlingen av det empiriska materialet har skett via två kvalitativa metoder. Tre lärare har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer och tre fokusgrupper, med fyra elever i vardera grupp, har genomförts. Analysen av den empiriska undersökningen grundar sig i teorin om sociokulturellt lärande, vikten av litteracitet kopplat till datorspel samt samhörigheten i affinity groups. Mycket av analysen bygger på tidigare forskning av James Paul Gee och Christina Olin-Scheller där bejakande av elevintresse och motivation är något som figurerar prominent. Resultatet visar på svårigheter att inkludera datorspel i svenskundervisningen på grund av utformningen av ämnesplanen, trots att många likheter mellan mer traditionella texttyper och datorspel nämns av lärarna. När datorspel används nyttjas det främst som ett motivationsverktyg för att få de datorspelsintresserade eleverna intresserade av att genomföra skoluppgifter. Detta är något som samtliga elever uppskattar, även om lärarna anser att det måste existera en balansgång mellan bejakandet av elevintresse och syfte och mål. Vår diskussion kretsar kring huruvida svenskämnets historia är det som försvårar användandet av datorspel på grund av sin tradition där typografisk text fortfarande värderas högt i skolan. Även frågan om hur bejakande en lärare kan vara i sin undervisning av elevintressen samt att datorspel kan ha en positiv effekt för att avdramatisera misslyckanden diskuteras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare från olika förskolor i Stockholm beskriver arbetet för att göra barn i behov av stöd delaktiga i förskolans verksamhet. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är det sociokulturella, där tyngdpunkten lagts på att synliggöra betydelsen av socialt samspel för att barn i behov av stöd ska få möjlighet att utvecklas. Men även språkets betydelse för barns utveckling är något vi velat belysa i vår undersökning. De centrala sociokulturella begrepp som använts i denna uppsats är samspel, språk, kommunikativa stöttor och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på 6 olika förskolor i Stockholm. Ur empirin kunde vi finna två framträdande teman som vi valde att namnge anpassningar och förhållningssätt. Förskollärarna gjorde ständiga anpassningar efter barnens behov i syfte att möjliggöra för dessa barns delaktighet. Det förhållningssätt som nämndes ha betydelse i arbetet med dessa barn var ett relationellt förhållningssätt där en god relation till barnet och att utgå från det specifika barnets behov var det som förespråkades. Slutsatsen vi kom fram till var att arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd i förskolan inte vara helt enkelt utan kantades av hinder, som framförallt handlade om bristande strukturella förutsättningar i förskolans verksamhet. Förskollärarna uppgav också att begränsad språklighet hos barnen försvårade arbetet med delaktighet. Utifrån detta menade de även att språket var av stor betydelse i arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd.

Dans och drama är viktiga delar i vad estetiska ämnen erbjuder men trots detta uteblir de från många förskolor, används sporadiskt eller bara som hjälpmedel för att undervisa andra ämnen. Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärarna och kulturpedagogerna beskriver användningen av estetiska uttrycksformer som dans och drama i undervisningen och varför dessa estetiska uttrycksformer ofta uteblir. Den sociokulturella teorin med tillhörande begrepp som närmaste utvecklingszon, appropriering samt mediering och artefakter står för studiens teoretiska ramverk. Studien grundar sig på intervjuer med förskollärare och kulturpedagoger. Intervjuerna har jämförts och skillnader samt likheter har kategoriserats för att nyansera olika sätt att använda dans och drama i undervisningen samt för att finna orsakerna till varför dessa inte används lika frekvent som andra estetiska uttrycksformer. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys och delades in i tre olika tematiseringar. Resultatet visade att beroende på tidigare erfarenheter och kunskap påverkas sättet samt i vilken utsträckning dans och drama används i undervisningen. Vidare har den politiska styrningen lett till att kulturella erfarenheter liknande de som kulturpedagogerna utövar blir allt mer sällsynta.