<p>Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs. </p><p>Jag har i denna undersökning använt mig av den kvalitativa intervjumetoden, där jag intervjuat sammanlagt sex personer; fem kvinnor och en man. Intervjuerna har skett med två förskollärare som arbetar i 1-5-årsverksamhet, två förskollärare som arbetar i förskoleklass samt två lärare som arbetar i år 1 respektive år 2. Fem av sex intervjuer har bandats och analyserats enligt den kvalitativa analysmetoden. </p><p>Utifrån resultatet kan många likheter men även skillnader påvisas. Resultatet presenteras kring olika teman; Språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3, Vikten av medveten språkträning, Språklig medvetenhet samt Tankar bakom arbetet med språket. Många forskare menar att arbetet med språklig medvetenhet är betydelsefull för barnets läs- och skrivinlärning. Här arbetar förskollärarna och lärarna relativt lika och överlag arbetar man mest med den fonologiska medvetenheten, där språklekar, rim och ramsor spelar en betydande roll. Något annat som även framkommit är läsningens betydelse för barnets språkutveckling. Här kan man tillsammans med barnen diskutera okända ord. Intervjupersonerna anser att en medveten språkträning är nödvändig för barnet, som med hjälp av denna, bland annat kan få ett språk och därmed göra sig förstådd.</p>

I denna studie analyseras två NO-läromedel för årskurs 1–3 genom en pragmatisk diskursanalys. Syftet med studien är att undersöka hur miljöengagemang och hållbar utveckling framställs i läromedlen och även att se över vilka explicita och implicita värderingar som kan urskiljas med avseende till ämnet. Studien vilar på en teori rörande läroplansteori, didaktik och befintliga miljöundervisningstraditioner.  Metoden som används för studien är pragmatisk diskursanalys där den insamlade datan har behandlats genom olika analytiska frågor genom en inläsning och en utläsning av materialet. Resultatet visar att de två NO-läromedlen endast presenterar fakta och förklaringar angående miljöfrågor och att det på ett fåtal ställen finns innehåll som försöker uppmana elever till att tänka och leva i riktning med hållbar utveckling. Vid ett fåtal tillfällen fanns det utrymme för diskussion angående miljöfrågor men utifrån vad läromedlen presenterar blir det upp till läraren att förmedla ett hållbart perspektiv på diskussionerna där elever dessutom får möjlighet att praktisera demokrati genom diskussion. Analysen av läromedlen diskuteras i förhållande till studiens bakgrund, teori och tidigare forskning rörande hållbar utveckling i undervisningen.

Syftet med detta arbete var att undersöka om det var någon fördel att undervisa kemi ur ett sociokulturellt perspektiv jämfört med ett pragmatiskt perspektiv samt hur eleverna upplevde inlärningen efter undervisning i de olika strategierna. I undersökningen deltog elever på en lektion om partiklars rörelse i de olika aggregationsformerna och en lektion om kolets kretslopp. Lektionerna undervisades med de två olika undervisningsperspektiven, sociokulturellt och pragmatiskt. Data samlades in med förtest, eftertest samt en enkät där eleverna fick jämföra hur de upplevde de olika strategierna. Denna undersökning kom fram till att båda perspektiven förbättrade elevernas kunskaper, samt att de olika perspektiven lämpade sig bäst under olika lektioner. Det var bra med undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv när förkunskaperna inom ämnet var lägre och ur ett pragmatiskt perspektiv när eleverna hade mer förförståelse inom ämnet.

In today's use of digital services, we seamlessly perform lots of microinteractions. Mostly without noticing them. When analysing what's good or bad in interaction with digital services, it is common to focus only on the big functions and it is easy for the small, effective moments in a microinteraction to be overlooked. This study takes a closer look at the microinteractions found in digital applications. Specifically, user-triggered microinteractions. The purpose of the study is to gain a broader understanding of how these microinteractions are designed to affect the user experience and what emotions may arise during the encounter with a service by studying the hedonic and pragmatic qualities that can be found in service's microinteractions. In the study, we performed a systematic heuristic analysis of 60 microinteractions, selected from the Google Play Store's top list, where the microinteractions were assessed individually by the study's two authors using an analysis tool developed for the study. The results show that the most common hedonic qualities in design of microinteractions today meet the needs of autonomy, security and luxury. To fulfill these needs, the study shows a link between metaphorical design and a sense of security, minimalist design and luxury, as well as clear communication and autonomy. The three most common pragmatic qualities are consistency, recognition and metaphor, where the connections between design and quality are shown to be metaphorical design and consistency, as well as the location of the trigger and recognition.

Föreliggande studie undersöker pragmatisk kompetens hos vuxna interimspråkstalare med syfte att studera hur de uttrycker sig när de avböjer ett erbjudande, en inbjudan och en vädjan. Studien lutar sig mot Celce-Murcias (2008) modell av kommunikativ språkförmåga där pragmatisk kompetens innefattar förmågan att uttrycka sig på ett för situationen, mottagaren och intentionen adekvat sätt. Inom pragmatikforskningen har olika typer av så kallade talhandlingar kategoriserats. Studiens specifika frågeställningar rör interimspråkstalarnas (i) formuleringssätt och (ii) artighetsgrad i talhandlingskategorin ”att avböja”. I studien deltog 24 akademiker på sfi, studieväg 3, kurs D (undersökningsgrupp). Deras svar jämfördes med svaren från en kontrollgrupp svenska målspråkstalare. Datainsamlingstekniken var ett DCT-formulär (Discourse Completion Test). Resultatet visar att undersökningsgruppen avböjer med formuleringar som ofta är direkta, snarare än indirekta, och som varken är idiomatiska eller målspråksenliga. Inte heller uppnår undersökningsgruppen den artighetsgrad som situationen och relationen till personen egentligen kräver. Konsekvensen av att inte ha denna pragmalingvistiska förmåga kan medföra att individerna riskerar att uppfattas som oartiga, okänsliga eller ignoranta.

Denna studie ämnar undersöka F-3 lärares syfte med autentisk biologiundervisningsom innefattar levande djur, och hur de arbetar för att främja elevers förståelse förbiologiska begrepp som kopplar till djurs livscykler. Undersökningen baseras påkvalitativa intervjuer med sju behöriga och undervisande F-3 lärare som valts utmed hjälp av snöbollsmetoden. Resultatet visar att lärarna i studien främst valt attintegrera autentiska moment i biologiundervisningen för att främja intresse ochengagemang hos eleverna, inte bara för biologiundervisning utan för skolan i stort,att fostra samhällsmedborgare samt att på ett konkret sätt främja begreppsförståelse.Resultatet visar även att den autentiska undervisningen skapar möjligheter förlärarna att synliggöra begrepp genom diskussion och samtal samt genomämnesövergripande undervisning. En utmaning som synliggjorts är att autentiskundervisning som inte är välplanerad och kopplar till skolans styrdokument riskeraratt reduceras till en rolig “happening”, eftersom läraren då inte tillvaratar demöjligheter till begreppsinlärning som lärtillfället erbjuder. / <p>No</p>

Skolans uppdrag har sedan länge formats av behov och krav som samhället ställer på sina medborgare. Önskvärda kunskaper från samhället och makthavare ger incitament för revideringar av kursplaner och där olika ämneskunskaper flätas samman och sammanfogas till medborgerlig kompetens, blir samhällskunskapsämnet spjutets spets gällande vår civilisations sammansättning och funktion. Kunskaper som både är abstrakta och svårbegripliga avkrävs av unga elever där förkunskapers betydelse för nästkommande steg inom ämnet är elementära, men svårförstådda. Forskningen som presenteras framhåller vikten av didaktiska moment som tillåter elever att vara aktiva i undervisningen för att på ett pragmatiskt vis utveckla en grundförståelse för samhälleliga instanser och funktioner. Den kommunikativa aspekten av lärande framhålls som en nyckel för demokrati och delaktighet som en förutsättning. Samtidigt menar kritiska teoretiker att språkets konstruktion kan ses som ett hinder för förståelse där beslutsfattare i samhället skapat normer i språket, vilka blir hinder för individer med lägre språkligt kapital. Informanter i studien vittnar om ett ständigt föränderligt ämne som ses som en spegel av vår tid, ett ämne som engagerar och inkluderar de allra flesta med sin diskursiva karaktär. Ämneskarakteristiska begrepp och ett svårt språk ses dock som en utmaning för förståelsen, där elever med svenska som andraspråk riskerar att falla ur ramen.

Den offentligt subventionerade kulturskolan ska verka för jämlikhet och som social brobyggare. Statistiken visar dock att barn i familjer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i kulturskolans verksamhet. Denna studie jämför befintliga data över kulturskolans andel elever med utländsk bakgrund och enkätsvar från 108 kulturskolor gällande insatser och behov för att inkludera familjer med utländsk bakgrund. Resultatet analyseras med diskurs som förklaringsmodell, där begreppen policy och inkludering är centrala. Studien visar att kulturskolan behöver verka för att göra sin ordinarie verksamhet mer inkluderande genom en särskilt anpassad marknadsföring med hjälp av retoriskt anpassade verktyg, utöver språklig översättning, för att nå och påverka familjer med utländsk bakgrund till ett ökat deltagande i kulturskolans verksamhet.

In this essay I examine the relation between religious non-realism and religious pluralism. Religious pluralism is celebrated by it's adherents, to be benevolent and tolerant towards other religions truth claims and practices. Religious non-realism is also, by its adherents, praised for its including way to look upon truth claims and differing opinions about reality. When it comes to questions like what there is and what is not, does God exist or does he not etc. the religious non-realist is prone to less dogmatism and definite answers than metaphysical realists. Or at least so does the non-realists themselves like to think. What I examine in this essay is whether religious non-realism pragmatically implies religious pluralism, or if a non-realist judiciously can dismiss religious pluralism and instead adopt a form of confessional view of a specifik religion. Religious exclusivism, like the one Alvin Plantinga defends, rejects the possibility of x being both true and false. If a religious claim is taken to be true then incompatible claims have to be considered false according to this view. This fits poorly whith religious non-realism since the latter does not embrace a correspondance theory of truth. Religious pluralism is strongly criticized, among others for leaving “God” or other religious entities empty and whithout characteristics or content. This, because if God is litterally indescribable and unreachable, we would have no reason to believe that God has the chatacteristics we think he has. If religious pluralism cannot answer to the criticism, and if non-realism can not help pluralism evade the problems, then we are in need of a religious inclusivism that does not depend on metaphysical realism. I propose, what I have called, a pragmatic non-realistic inclusivism as an answer to the problem. This is a non-realistic theory that evades metaphysical realism and reductionism of religion, but nevertheless can prefere one religion before others. Not because one religion is concidered to have metaphysical and objective truth while others do not, but because one could prefere a specific religious language and consider that religion to be the most adequate response to human life

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson &amp; Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer. Avstamp har tagits i tidigare forskning kring employer branding (Parment &amp; Dyhre; Erlandsson) och kring selektionsbeteende hos universitetsstudenter (Turban).För att uppnå syftet har vi använt oss av tematiserade och relativt öppna intervjuer. Av resultatet framgår att det viktigaste inte är vilken arbetsgivaren är, utan vilken typ av arbetsplats den erbjuder. Resultatet berättar också något om hur beslut om val av yrke och arbetsgivare fattas och hur det kända och välbekanta ofta blir måttstock för det individen upplever som ett gott val. Slumpens inverkan på individers beslut granskas. Vi skildrar också hur vi undersökt synen på anställningstrygghet och därvid funnit skillnader i uppfattning mellan intervjupersonerna och oss själva om begreppets innebörd. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället