Many of the administrative information systems at authorities are not designed for the purpose of the business. The systems are often old, rigid, gray and boring. The concept usability has often been used when it comes to designing work systems, but recently the usage of user experience have increased. This study aimed to understand what value user experience has at a Swedish authority. To get answers we interviewed and observed users of a specific information system and interviewed IT-managers to get their opinions and thoughts on user experience. During this process we created a simple model that captures the complexity of user experience, because user experience is a difficult concept with no clear definition. Our study concluded that user experience is not requested at this time in authority’s administrative information systems. The users do not request it and are not prioritized by the IT-managers. At the same time research suggests that it becomes more usual and more common to design for a good user experience. We argue that authorities should pay attention to user experience when they develop information systems, because it is important for authorities to keep up with the social and technological development in society.

Choosing the right user experience evaluation method can be difficult, choosing the right one for mobile user experience can be even more so. One major cause is that mobile usage is context dependent. Another contributing factor is that there is not one widely adopted theory or framework for user experience due to its complexity. The purpose of this study was to evaluate an existing method artifact in its feasibility for evaluating mobile applications. The chosen method, AttrakDiff2 is a self-reporting semantic differential questionnaire to evaluate the user experience of an interactive product, based on its hedonic and pragmatic qualities. A study was conducted where the participants assessed one mobile and one web application, which were later rated with AttrakDiff2. The completion of the questionnaire was conducted as a think-aloud session subsequently followed by an interview. The results suggest that the participants experience was affected more by the evaluated application style than the different platforms. The majority of the semantic anchors had a good feasibility. However, the participants found several of these hard to interpret, we could not conclude if this was due to translation issues, cultural contingency or interpretational difficulties. A modified version that grasps interaction qualities and other hedonic attributes that users can associate easier might be better suited for evaluating mobile applications. / Att välja rätt metod för att utvärdera användarupplevelsen kan vara svårt, att välja rätt metod för mobil användarupplevelse kan vara ännu svårare. En viktig orsak till detta är att mobil användning är situationsbaserat. En annan bidragande anledning är att det inte finns en teori eller ramverk för användarupplevelse som har anammats brett på grund av dess komplexitet.Syftet med denna undersökning var att utvärdera en befintlig metodartefakt i hur väl den fungerar för att utvärdera mobila applikationer. Den valda metoden AttrakDiff är en självrapporterande enkät baserad på semantiskt differentierbara ordpar. Dessa används för att utvärdera användarupplevelsen av interaktiva produkter, som bedöms efter dess hedoniska och pragmatiska kvalitéer.En undersökning genomfördes där deltagarna fick utvärdera en mobilapplikation och en webbapplikation, som därefter utvärderades med AttrakDiff. Vid genomförandet av enkäten utfördes en tänka-högt-observation följt av en intervju.Resultatet indikerar att deltagarnas användarupplevelse påverkades mer utav applikationsstilen än av olika plattformar. Majoriteten av ordparen fungerade bra överlag. Dock uppfattades vissa av dessa som svåra att förstå. Vi kunde inte fastställa ifall detta berodde på översättningsproblem, kulturell betingelse av orden eller svårigheter hos respondenterna att tolka ordparen.En modifierad version som beaktar interaktionskvalitéer och andra hedoniska attribut som användare enklare kan associera till skulle kunna vara bättre lämpad för att utvärdera mobila applikationer.

Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel. Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk. Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod. Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.

Compared to adults, children are less effective at designing their utterances to suit the informational needs of their audience. This listener-catering behaviour, known as audience design, has been hypothesized to rely on domain general cognitive mechanisms, such as working memory and cognitive flexibility. Considering that adolescence is an important period of sociocognitive growth, research on the development of audience design beyond childhood is surprisingly scant. The aim of this study was to trace the development of audience design in early and middle adolescence, and test its reliance on cognitive control function. Participants (11–12 and 15–16 years) performed two tasks assessing (1) the ability to adjust referential expressions to inferred knowledge of hearers and (2) cognitive control function. The findings suggest that the ability to take into account the informational needs of listeners during utterance formation develops considerably between early and middle adolescence. Although performance on both tasks was higher in the middle adolescent group, the study provides no evidence for a reliance of the measured audience design behaviour on cognitive control function. Future research should aim to determine whether the development of audience design in adolescence is facilitated by an increased efficacy of knowledge state attribution processes. / Förmågan att anpassa sina yttranden efter samtalspartnerns behov är mindre utvecklad hos barn än hos vuxna. Beteendet att ackommodera lyssnaren vid yttrandeformulering benämns ofta som mottargaranpassning. Mottagaranpassning i konversation har föreslagits vara avhängig exekutiva funktioner, såsom arbetsminne och kognitiv flexibilitet. Med tanke på att ungdomsåren är en viktig period för social och kognitiv mognad har anmärkningsvärt lite forskning genomförts på utvecklingen av mottagaranpassning under ungdomsåren. Målet med studien var att undersöka utvecklingen av mottagaranpassning i ungdomsåren och testa dess eventuella avhängighet av exekutiva funktioner. Deltagare (11–12 och 15–16 år) genomförde två tester som mätte (1) förmågan att anpassa referentiella yttranden till lyssnares förmodade omvärldskunskap och (2) exekutiva funktioner. Resultaten indikerar att förmågan att anpassa sina yttranden efter lyssnares förmodade omvärldskunskap utvecklas betydligt under ungdomsåren. Trots att den äldre åldersgruppen presterade bättre på testet som mätte exekutiva funktioner, predicerade inte exekutiva funktioner förmågan att mottagaranpassa referentiella yttranden. Framtida studier bör undersöka huruvida förmågan att tillskriva kunskapstillstånd till andra effektiviseras under ungdomsåren, och således främjar utvecklingen av mottagaranpassning.

Havsplanering som sammanhållen statlig fysisk planering finns i svensk lagstiftning sedan 2014. Införandet har skapat ett förhållande där ett område i territorialhavet planeras av både stat och kommun. Ingen av planerna står över den andra i formell mening. Samtidigt bygger systemet på antaganden som skapar förutsättningar för vilken kunskap som blir legitim i planeringen. Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur havsplaneringen konstrueras i praktiken genom samhällsstyrning och kunskapssyn med särskilt fokus på förhållandet mellan stat och kommun. Den teoretiska utgångspunkten till studien tas i samhällsstyrning genom begreppen ”government” och ”governance” samt för kunskapssynerna genom tre idealmodeller: rationell, kommunikativ och pragmatisk kunskapssyn. Metoder som används är dokumentstudier, intervjuer och observationer. Databehandlingen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån en tematisk kodningsmall som skapats i processen. Analysen utgår från ett analytiskt ramverk uppbyggt kring tre frågor om styrning och tre frågor om kunskapssyn. Vem ansvarar för vad? Vem fattar det slutliga beslutet? Hur ska processen gå till? Hur skapas kunskapen? Var skapas kunskapen? Varför skaps kunskapen? Studien är uppdelad i två delar, en tvärsnittsstudie och en fallstudie. Tvärsnittsstudien behandlar remissvar till den statliga offentliga utredningen ”Planering på djupet” samt promemorian ”Hushållning med havsområden”. Fallstudien består av intervjuer med planeringsaktiva från både stat och kommun i havsplaneringen i Blekinge. Intervjuerna är kompletterade med observationer från samrådsmöten och dokument tillhörande processen. Studien bekräftar att en rationell kunskapssyn är starkt förankrad i havsplaneringen. Samtidigt visas också att förhållandet är flytande och har förändrats i sökandet efter planeringens struktur. De rationella dragen var starkast i utredningsskedets tidiga del för att allt mer utmanas med kommunikativa kunskaper till de senare delarna. I fallstudien visas att när havsplaneringen ska implementeras i praktiken blir bilden mer komplex. Den rationella kunskapssynens dominans syns i en stark betoning på naturvetenskapliga data och kalkyler i planeringens underlagsmaterial. Framförallt visas detta i den statliga planeringen. I den kommunala planeringen visas en kommunikativ kunskapssyn genom inkludering av olika typer av lokal kunskap och stor vikt vid deltagandeprocesser. Kommunerna visar också drag av en pragmatisk kunskapssyn i den vikt som läggs vid planeringens innehåll och praktiska effekt framför val av processmetod. Studien har visat att under utredningsskedet diskuterades kommunens roll utifrån två linjer. En linje med naturvårdens företrädare krävde mer statlig kontroll av kommunerna. Den andra linjen värnade det kommunala planmonopolet företrädd av den kommunala sektorn. Diskussionen om gränserna för den kommunala självstyrelsen är därför fortfarande aktuell. I implementeringsskedet är kommunen och statens planer på en likvärdig nivå hierarkiskt. Otydligheten om vilken plan som ska vara styrande gör att aktörerna i sitt agerande skapar hierarkiska strukturer att förhålla sig till. I de konflikter som uppstår finns en förväntan om domstolsprövning. Vilken kunskapssyn som ska gälla och vilken kunskap som blir legitim kommer därför inte att avgöras i planeringsprocessen utan i sista hand avgöras av jurister.

Den tekniska utvecklingen bidrar till nya möjligheteter och sätt att kommunicera på nätet. Grafikoner introduceras successivt i Facebook och andra sociala medier och erbjuder nya funktioner för användare. I denna studie görs en jämförande analys av grafikoners användning och pragmatiska funktioner i en Facebookgrupp mellan 2012 och 2022. Syftet är att undersöka och diskutera grafikoners utveckling i en svensk kontext. Analysen är avgränsad till följande grafikontyper: emotikoner, emojier och dekaler. Grafikoner i inlägg och kommentarer analyseras med utgångspunkt i tidigare forskning om grafikoners funktioner. Funktionerna som identifieras i denna studie är: dekoration, benämning, handling/gest, reaktion och modifikation av ton. Studiens resultat visar att emotikoner endast förekommer i enstaka fall i materialet från 2012 och inte alls i materialet från 2022. Användningen av emojier har däremot ökat avsevärt mellan 2012 och 2022. I materialet från 2012 fyller emotikoner och emojier liknande funktioner, vilka främst är som modifikation av ton och som reaktion. Den vanligaste emojifunktionen i materialet från 2022 är som handling/gest. Resultatet visar en mer varierad användning av emojier i form av typ, placering och funktion 2022 jämfört med 2012. Den breddade användningen indikerar att emojin fortfarande är aktuell och användbar för svenska sociala media-användare 2022. Dekaler finns endast representerade i materialet från 2022 och den vanligaste funktionen är som reaktion på tidigare innehåll. Dekaler används fortfarande i mindre utsträckning än emojier 2022, men det finns indikationer som tyder på att dekalen kommer att följa samma utvecklingskurva som dess föregångare och öka i popularitet över tid.

ABSTRACT Background: A language is an individual tool for stimulating and organizing concepts and thinking. Through a language, the individual is also given opportunities to understand the outside world and himself. Not having access to a functional language and means to communicate results in a potential loss of opportunities for development and limitations in all aspects of life. For individuals with language-, speech- and communication difficulties, there are Augmentative and Alternative Communication (AAC). AAC is a collective term for various tools and methods that aim to improve and facilitate communication and interaction between the individual and the persons surrounding them. One type of AAC is Pragmatic Organized Dynamic Display (PODD). Aim: This study aims to investigate what happens during interaction with PODD in conversations between two people using the methodology of Conversation Analysis (CA). Method: A qualitative case study was conducted during a day at a training school where an AAC user ("Adam") and his communication partner ("Elin) interacted with PODD in different everyday activities. The observation was documented with two video cameras. Result: The recorded material totaled three hours. From this amount of video material, a couple of sequences were selected for analysis. The analysis of the material shows that the interaction with PODD is built up sequentially through cooperation between the participants. Participants used different approaches to initiate, maintain and terminate communicative projects with PODD. The analysis also shows that PODD was used to perform various social actions within several different activity types. The results also indicate that it is the partner’s ability to pay attention to, interpret, support and guide the AAC user's communicative initiative, which gives the AAC user the opportunity to participate in the joint communicative projects. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett språk är ett individuellt redskap för att stimulera och organisera begrepp och tänkande. Genom språket ges individen också möjligheter att förstå omvärlden och sig själv. Att inte ha tillgång till ett funktionellt språk och kommunikationssätt innebär att individen riskerar att gå miste om många utvecklingsmöjligheter och bli starkt begränsad i livets samtliga aspekter. För individer med språk, tal och kommunikationssvårigheter finns Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsbegrepp för olika redskap och metoder som avser att förbättra och underlätta kommunikation och interaktion mellan individen och personerna i dennes omgivning. En form av AKK är Pragmatisk Organiserad Dynamisk Display (PODD). Syfte: Denna studie syftar till att med metodologin för Conversation Analysis (CA) undersöka vad som sker i interaktion med PODD under samtal mellan två personer. Metod: En kvalitativ fallstudie som genomfördes under en dag på en träningsskola då en AKK-användare (”Adam”) och hans kommunikationspartner (”Elin) interagerade med PODD i vardagliga aktiviteter. Observationen dokumenterades med två videokameror. Resultat: Det inspelade materialet uppgick till totalt tre timmar. Utifrån denna mängd valdes ett par sekvenser ut för analys. Analysen av materialet visar att interaktionen med PODD byggs upp sekventiellt genom ömsesidigt samarbete mellan deltagarna. Deltagarna använde sig av olika tillvägagångssätt för att initiera, upprätthålla och avsluta kommunikativa projekt med PODD. Analysen visar även att PODD användes för att utföra olika sociala handlingar inom flera olika aktivitetstyper. Resultaten tyder också på att det är kommunikationspartnerns förmåga att uppmärksamma, tolka, stötta och vägleda AKK-användarens kommunikativa initiativ som ger AKK-användaren möjlighet att delta i det gemensamma kommunikativa projektet.

For a person who has been diagnosed with a disability at some point in their life, their ability to be an active democratic citizen in our information society changes. This thesis examines what kind of challenges the Swedish public libraries and librarians faces in their day-to-day work connected to the specific group of users with vision-related disabilities and discusses and analyze public librarians' perception of what digital skills means to them.  In the combination of people with visual impairments and their digital needs and competence development and on the actual conditions and challenges existing at the Swedish public libraries regarding digital services for people with visual impairments, the study identifies several challenges for both parties. The study results present an insecurity among librarians regarding the expectations to adjust and help with digital guidance, when they still are feeling insecure about what kind of digital competence expects of them.  During the qualitative interviews, a shared experience of anxiety, uncertainty, and an uneven level among the library staff regarding basic digital competences and where the "boundary" is revealed. The uneven level of digital competence is highlighted as problematic, as the patrons are assumed to be treated differently on repeated visits to the public library. The study identifies several challenges that would further encourage both the individual, the profession, the institution as well as society and research to study further. New knowledge in a library context has been identified and needs to be studied in a broader and more comprehensive research study.

El objetivo de esta monografía es tratar de determinar en qué medida y de qué manera cuatro manuales didácticos suecos de español como lengua extranjera (ELE), usados en la enseñanza en el nivel de bachillerato, tratan aspectos pragmáticos. Además, evaluaremos el potencial y la relevancia de la información metapragmática y las actividades relacionadas a los aspectos pragmáticos para el proceso de adquisición de una competencia tanto metapragmática como pragmática. En este estudio se parte de la noción de la competencia pragmática como una destreza orientada a saber crear y comprender significados en la interacción de manera eficaz (Thomas, 1995), que supone, más que los conocimientos lingüísticos en una interacción intercultural, los conocimientos extralingüísticos (cf. Bravo, 2005). La hipótesis de partida de este trabajo postula que los manuales no explican a fondo por qué cierto lenguaje se utiliza en ciertos contextos y que el contenido pragmático sería poco variado y difícil de asimilar y que los ejercicios no estarían diseñados principalmente para desarrollar la competencia pragmática. Hasta cierta medida se puede decir que los resultados de esta investigación confirman la hipótesis: los manuales podrían efectivamente ser más exhaustivos en cuanto a los temas que abarcan, asimismo podrían variar y explicar más a fondo aquellos temas. No obstante, parece haber un esfuerzo de incorporar actividades comunicativas e información extralingüística, sin embargo, hace falta una conceptualización y progresión en cuanto a cómo tratar estos temas como el propósito principal. Ni siquiera se ofrecen en las guías del profesor modelos didácticos o información adicional, y por lo general, no se combina la información metapragmática en los manuales con actividades complementarias que pretenden desarrollar las destrezas comunicativas. / The purpose of this paper is to try to determine to what extent and in what way four Swedish textbooks on Spanish as a foreign language (SFL) treat pragmatic aspects, as well as to evaluate the potential and relevance of the metapragmatic information and activities related to pragmatic aspects provided by the textbooks, for the development of pragmatic awareness and competence in Spanish. This study parts from the notion of pragmatic competence as a skill of knowing how to create and understand meanings in interaction effectively (Thomas, 1995), which in intercultural interaction probably requires extra-linguistic knowledge more than language skills (cf. Bravo, 2005). The hypothesis postulated at the beginning of the study was that the manuals would not fully explain why certain language is being used in certain contexts, that the pragmatic content would be scarcely varied and rather difficult to assimilate and that the exercises would not be designed primarily to develop a pragmatic competence. To some extent it can be said that the hypothesis is confirmed: the manuals could have been more comprehensive in terms of the topics covered, they could also have varied and explained those issues further. Despite the fact that there seems to be an effort to incorporate extra-linguistic information and communicative activities, the results indicate that there is a lack of emphasis on or progression on how to treat these issues. For example, there are no didactic models or suggestions in the teacher’s guide, nor is additional information provided elsewhere; usually the metapragmatic information is not combined with any activities, and the activities that aim to develop communicative skills are not combined with further metapragmatic information.