Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare undervisar för att stärka eleversmotivation att lära inom området hälsa samt främja en god livsstil, i årskurs 1-3 i denaturorienterande ämnena. Ämnet idrott och hälsa fokuserar inte på hälso- och livsstilsfrågor ide tidiga årskurserna då fokus istället ligger på att uppleva rörelse. Därmed utgår den här studienfrån det naturvetenskapliga ämnet med frågeställningar som handlar om hur lärare undervisarinom hälsa, vilken kunskap som anses viktig samt hur elever motiveras för att bevara kunskapervilket innebär att eleverna kan implementera kunskaperna i sin egen livsstil. Genom kvalitativaintervjuer undersöktes frågeställningarna där åtta utbildade, verksamma lärare deltog.Studiens resultat visade att lärare arbetar med skol- och kommunövergripande projekt kringhälsa, att de integrerar hälsofrågor under hela skoldagen och att de involverar föräldrar för ettaktivt samarbete mellan hem och skola kring hälsofrågor. Vidare visade resultatet att vissalärare har ett bredare perspektiv på begreppet hälsa samt att motivation och kunskap ofta kopplas till upplevelser och elevers intresse och vardag.Det rådde dock delade meningar om vilken kunskap som ansågs angelägen att undervisa ominom hälsa. Studiens slutsats är att skolors olika ekonomiska förutsättningar, placering,utrymme samt personaltillgång var ett starkt argument till hur väl undervisningen inom hälsa kunde bedrivas, vilket också motverkade en likvärdig utbildning mellan olika skolor. Störstskillnad kunde ses i undervisningen inom temat ”den digitala livsstilen” där skillnader fanns både i hur det undervisades om och om det överhuvudtaget undervisades om temat på skolorna.Lärarens kunskaper och didaktiska val påverkade undervisningen inom hälsa där skol- och kommunövergripande projekt inom hälsa kunde ses som ett stort stöd för lärarna i deras arbete. / <p>NO</p>

Syfte med arbetet är att få en inblick i hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 väljer skönlitterära texter i svenskundervisningen med flerspråkiga elever. Vi undersöker även hur dessa lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. I denna studie utfördes semistrukturerade intervjuer med fyra behöriga mellanstadielärare från tre olika skolor i Västerås stad. Resultatet visade att lärarnas val av skönlitteratur utgick från elevernas intresse, erfarenhet, kunskapsnivå och det läraren ansåg att eleverna behövde utveckla. Valet kunde även påverkas av skolämnen som exempelvis kultur, sexualkunskap och värdegrunder. Lärarna använde sig av varierande arbetsmetoder i undervisningen som oftast grundade sig i att arbeta i sociala interaktioner. De använde sig av högläsning, boksamtal, cirkelmodellen och bokcirklar. Resultatet visade även att alla fyra lärare arbetade i samspel med sina elever för att kunna tydliggöra och kartlägga händelser i böcker och texter. Lärarna såg till att ha gemensam läsning, där de stöttade elever genom exempelvis kodväxling, långsammare läsning och diskussioner. En informant valde även att utsätta lika mycket tid för enskild läsning som gemensam läsning för att göra sina elever till självständiga läsare.

I detta examensarbete är syftet att analysera användning av mobila applikationer i ämnet teknik för årskurs 9. Frågeställningarna handlar om hur lärarna kan och skulle kunna undervisa med mobila applikationer och hur sådan undervisning påverkar elevernas lärande. Trots att tekniken är ny har jag valt att lägga den teoretiska basen i klassiska inlärningsteorier från pragmatismen. En forskningsstudie från Grekland pekar på att eleverna med hjälp av en mobilapplikation som heter Mindstorm får bättre provresultat än elever som arbetar med läroböcker. Genom en studie som har gjorts i Japan har det noterats att elever motiveras till att arbeta med robotprogrammering när de får lösa problem i grupp. Slutligen visar en tredje studie från Sydkorea hur elevernas motivation och inlärning inom programmering av legorobotar påverkas då de använder spelaktiviteter. För att studera om teorin och den tidigare forskningen är applicerbar på en svensk miljö, har ett urval lärare intervjuats för att se hur de använder sig av mobila applikationer idag. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och lektions-observationer. Resultatet i min rapport pekar på att lärare försöker knyta an undervisningen med elevernas vardag och detta med hjälp av mobila applikationer. De intervjuade lärarna väljer att använda applikationer för den enkelhet som det skapar i undervisningen. De är måna om att engagera eleverna i sin egen utveckling genom att praktiskt få arbeta med olika uppdrag och själva få felsöka då deras programmering inte fungerar. Istället för papper och penna får eleverna använda en robot och modern teknik. Den lärare som valdes ut för att observeras vid två lektionstillfällen undervisar på ett sätt som får eleverna att engageras och lära sig programmera. Detta gynnar elevernas lärande. En lärare skulle kunna dra nytta av detta sätt att undervisa även med andra mobila applikationer.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på begreppen identitet och livsfrågor kopplat till religionskunskapsämnet. Frågeställningarna som arbetet grundar sig på är ”hur ser lärare att religionskunskapsämnet kan vara ett identitetsutvecklande ämne?” samt ”på vilket sätt kan lärare stimulera elever att reflektera över livsfrågor och identitet?”.Den teori som valts till detta arbete är pragmatismen. Enligt denna teori lär elever av och med varandra, något som diskuteras genom detta arbete. Samarbete och diskussioner är metoder som har analyserats. Arbetet är uppdelat efter intervjufrågorna och kommer att behandla religion och livsfrågor som ett tema, identitet som ett tema och metoder i klassrummet som ett tema. Tidigare forskning kring hur arbetet ser ut i klassrummet är gjort av Anna-Karin Frisk (2016) och Tove Nicolaisen (2015). Frisks (2016) studie grundade sig på hur elever relaterade ritualer med centrala tankegångar inom olika religioner. Nicolaisens (2015) studie fokuserade på hur religionsundervisning kan möta barns olika identitetskrav i den norska grundskolan. Detta arbete grundar sig på kvalitativa intervjuer som har gjorts med lärare som är verksamma på mellanstadiet i Lund och Malmö. Frågorna som ställes var inriktade mot lärares syn på identitet och livsfrågor kopplat till religionskunskapsämnet. Lärarnas definitioner av begreppen och metoder i klassrummet är vad som har fokuserats på genom arbetet. Resultatet av denna studie visar att identitetsutveckling och livsfrågor kan vara svåra begrepp att undervisa om. De intervjuade lärarna är dock överens om att arbetet med identitetsutveckling och livsfrågor bör ske ämnesintegrerat och genomsyra hela undervisningen. De är även överens om att diskussioner och samtal är bra metoder att använda i klassrummet.

I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap. Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011). Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.

Enligt Lpfö 18 ska barn i förskolan få möjlighet till fysisk aktivitet (Skolverket, 2018). Någon närmare definition av vad fysisk aktivitet är ges emellertid inte. Det sägs heller inte särskilt mycket om hur förskolepedagoger ska arbeta för att få in fysisk aktivitet i sin verksamhet utan det blir ofta upp till den enskilda förskolan och den enskilda pedagogen. Som framtida förskollärare ser vi fysisk aktivitet i förskolan som ett betydelsefullt område att ha kännedom om. Under vår utbildning har vi kommit i kontakt med en del forskning inom området. Forskningen visar i stora drag att daglig fysisk aktivitet är bra både för barns utveckling av motoriska funktioner samt hjärnfunktioner (Engström, 2020). Forskningen tar däremot inte upp särskilt mycket om vad fysisk aktivitet i förskolan är, och på vilket sätt förskolepedagoger kan arbeta för att främja den. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolepedagoger beskriver och arbetar med fysisk aktivitet i förskolan. Studien har tagit inspiration från pragmatismen och empirin är insamlad genom åtta kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger verksamma inom förskolan. Utifrån dessa har tre kategorier av fysisk aktivitet som används inom förskolan identifierats: dans och mini-röris, lek på gården och skogsutflykt. Även vad förskolepedagogernas roller vid dessa tre kategorier blir, samt deras planering inför aktiviteterna och eventuella hinder som kan uppstå har identifierats. Resultatet visar dels att rollerna, planeringarna och hindren varierar beroende på vilken fysisk aktivitet det handlar om och dels att förskolepedagogers egna inställningar till fysisk aktivitet samt olika faktorer i utomhus- och inomhusmiljön kan få konsekvenser för barns fysiska aktivitet i förskolan.

Denna undersökning syftade till att undersöka en specifik modell som benämns Upplevelsebaserat lärande. Undersökningen skedde ur ett lärarperspektiv. Materialet samlades in via fyra intervjuer med fem lärare på skolan som utarbetat modellen. Materialet kom att analyseras utifrån den sociokulturella teorin och pragmatismen.Resultatet visade att upplevelsen skapade möjligheter till språkutveckling genom att abstrakta begrepp får upplevas i verkligheten. Upplevelserna skapade också gemensamma utgångspunkter i klasserna som lärarna arbetar i. Av resultatet framkom att lärarna ser språkutvecklingsmöjligheter i arbetet med modellen. Lärarna uttryckte att varje del i arbetet var viktigt, men framhöll vissa metoder mer än andra. Resultatet visade även att lärarna kunde se stor utveckling vad gällde elevernas ordförråd och begreppsförståelse. Lärarna uttryckte också att de kunde se utveckling vad gällde elevernas textskapande och tilltro till den språkliga förmågan.

Ett begrepp som för många är okänt är spatial kognition. Med spatial kognition menas rumslig förståelse, hur en person uppfattar sin omgivning. Genom att ha ett kartografiskt tänkande utvecklas rumsuppfattningen, vilket är en central del när det kommer till att förstå samhället och sin omgivning. Denna studie undersöker barns rumsliga förståelse genom kognitiva kartor med tillhörande enkätsvar. Genom att låta barn som går i årskurs 1 rita kognitiva kartor över Sverige och därefter låta dem svara på en enkät kopplad till uppgiften studeras den spatiala kognitionen i relation till resvanor, nyhetsvanor och tillgängliga digitala verktyg samt inom- och utomhuslek. Att låta ett barn rita en kognitiv karta hjälper den vuxna att förstå hur barnet ser på sin omgivning, då kartan skapas utifrån barnets verklighet. På kartan finns platser utifrån barnets vardag som anses betydelsefulla och som barnet känner en koppling till. Studien visar på att barn som har rest inom och utom landet har en större rumslig förståelse än de barn som inte har rest tidigare. Även barnens nyhetsvanor är något som visar sig påverka hur barnet upplever sin omgivning, stort som smått. Resultatet som presenteras, redovisar att elever som går i samma klass, på samma skola och i samma stad visar på olika nivåer av förståelse för sin omgivning. Genom att analysera elevernas kognitiva kartor i samband med svaren på enkäten visar det sig att barn som bekantat sig och sett flera nyhetsprogram och som rest både i Sverige och utanför Sverige, visar på en bredare förståelse kopplat till spatial kognition. Nyhetskanaler och resor inom- och utom landet är faktorer som påverkar barnens rumsliga intryck och förståelse. / <p>2023-01-13</p>

Skolan digitaliseras allt mer. Ett sätt att använda de nya digitala verktygen är att ge eleverna möjlighet att förbereda sig inför kommande undervisningspass genom att ge dem tillgång till digitalt material i förväg. Metoden kallas flipped classroom. Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i två klasser i årskurs sju utan tidigare erfarenhet av flipped classroom upplever metoden och hur de skulle vilja se den implementeras, om alls. Studien visar att eleverna ser fördelar med flipped classroom men även att de ställer krav på lärarens utformning av materialet och på att det används i ett lämpligt sammanhang. Studiens resultat understryker även behoven av tydlig kommunikation vid användning av digitala verktyg.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever i språklig sårbarhet i matematikämnet. Denna studie är relevant då forskning visar att kommunikation och samspel är en viktig del i lärandet av matematik. Elever i språklig sårbarhet kan ha svårt att delta i moment som bygger på detta och lärare kan ha svårt att överkomma denna svårighet. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem tillfrågade lärare. Lärarna är verksamma på fyra olika skolor i mellersta Sverige med olika lång erfarenhet. Studien har sin grund i det fenomenologiska perspektivet och det insamlade materialet är transkriberat och analyserat utifrån fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att språklig sårbarhet påverkar elever i matematikundervisningen i olika sammanhang. Lärare beskriver att de använder olika typer av arbetssätt för att stötta elever i språklig sårbarhet och använder olika typer av strategier för att uppmärksamma hinder. Slutsatsen för denna studie är att det är en fördel att vara klasslärare när det kommer till att hantera språklig sårbarhet i matematikundervisningen.