Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema.

Jag har i förestående studie genom semistrukturerade observationer på två olika förskolor undersökt hur Barnkonventionen synliggörs i miljön. Sverige har för ett år sedan, 1 januari 2020, inkorporerat FN:s konvention för barnets rättigheter i svensk lag, men i mitt arbete i förskolan har jag inte upplevt någon större skillnad. Därför är det intressant att undersöka huruvida jag kan se att barnen får sina rättigheter tillgodosedda i miljön. Frågeställningarna är, hur synliggörs Barnkonventionen i de undersökta förskolornas miljö? Samt vilka främjande och hindrande faktorer återfinns i de undersökta förskolornas miljö gällande förskolornas arbete med Barnkonventionen? I analysen av den insamlade empiri använde jag en hermeneutisk ansats då jag huvudsakligen tog mig an Manfred Liebels (2018) kriterier för barns intresse, men använde även begreppen barnsyn och barnrättsperspektiv, i syfte att påvisa förekomsten av Barnkonventionella rättigheter i förskolans miljö. Via observation och analys framträdde tydliga skillnader mellan avdelningarna och att pedagogers makt och barnsyn tycks ha stort inflytande på barns möjligheter att kräva sina lagstadgade rättigheter. Trots att pedagogerna inte observerats blir förhållningssätt och barnsyn tydliga i miljön med hänsyn till hur material är tillgängligt och vilka möjligheter barn har till delaktighet och inflytande.

The aim of this study is to analyse a part of a model that describes the relationship in land administration. The model is both international and Swedish standard and is named, The Land Administration Domain Model (LADM). The model describes how a natural or legal person, property unit or joint property unit is affected by the legislation, exercise of authority and agreements within an administrative entity, such as a property unit or joint property unit. A part of the model has been analysed in a case study in Valbo, Gävle.  The study has been delimited to investigate the part that describes land administration that manifests itself as zoning plan, area regulations, Real Property Register and digitalised available cadastral dossiers. The information has been decoded by the part of the model rights, restrictions, and responsibilities (RRR). This is a more detailed way of describing how land administration affects a property unit or person. As far as the author knows has the model not been practiced in Sweden, despite of that the model has been of Swedish standard since 2012.  The study shows that LADM can be used in Swedish legislation and fills a void when describing land administration, the main focus is to describe the relationship between property units and persons. The cross-border collection of property related information generates an overview of what exists in a land area. This makes it possible to see when information is duplicated or absent. LADM has the capacity to gather information from different land administration systems. By gathering information to a system so an overview is created and better conditions for exercise of authority or inhabitant to identify which factors affect a land area. / Den här studien syftar till att analysera en del av en modell som beskriver relationer vid markanvändning och markägande. Modellen är både internationell och svensk standard och heter The Land Administration Domain Model (LADM), på svenska Modell för markanvändning och markägande (LADM). Modellen beskriver hur en fysisk eller juridisk person, fastighet eller samfälld mark påverkas av lagar, myndighetsutövning och avtal inom en registrerbar enhet, som en fastighet eller samfälld mark. En del av modellen har analyserats genom att använda metoden fallstudie i Valbo, Gävle.  Studien har avgränsats till att undersöka den del som beskriver markanvändning och markägande som tar sig uttryck som detaljplaner, områdesbestämmelser, fastighetsregistret och digitalt tillgängliga förrättningsakter. Informationen har tolkats enligt modellens rättigheter, restriktioner och skyldigheter (RRR), vilket ger en mer detaljerad beskrivning hur lagar, myndighetsutövning och avtal påverkar en fastighet eller person, mer än förmån och belastning. Vad författaren känner till har inte modellen tillämpats i Sverige tidigare, trots att den varit svensk standard sedan år 2012.  Studien visar att LADM fyller ett tomrum vid beskrivning av markanvändning och markägande, då den fokuserar på att beskriva relationer mellan fastigheter och personer. Insamlingen av fastighetsinformation kan ske gränsöverskridande och därmed skapar modellen en överblick av vad som finns inom ett område. Det skapar möjligheten att se när information finns upprepad hos olika register och när information uteblivit. LADM har kapacitet att samla den information som finns inom markanvändning och markägande. Genom att samla information till ett system skapas en översikt och ger bättre förutsättningar för myndighetsutövning eller invånare att identifiera vilka påverkande faktorer som finns inom ett geografiskt område.

The study’s aim was to examine how Swedish municipalities navigates the housing paradox as a right and a commodity and how they manage housing inequality. This was done by analyzing five municipal guidelines for housing provision. The analysis was carried out through a document study and a directed content analysis. The directed content analysis entails that the previous research and literature has formed the basis of the study’s analytical framework.  The study showed that the municipalities described that certain groups have a claimable right to housing. They also described groups that don’t. The municipalities mainly navigate the paradox by providing support actions and by formulating the guidelines. The municipalities point out certain groups that experience a vulnerable position on the housing market. Constituting these groups are mainly the elderly, households with poor resources, students and young adults. The municipalities provide different support actions to support and help these groups on the housing market. The studied municipalities have a housing shortage, which they describe further complicates the vulnerable groups' situation. The study’s conclusions are therefore that navigating the paradox is a hard task for the municipalities and that housing inequality certainly is a problem that further needs to be treated.

No description available.

No description available.

Arbetet i särskolan ska förbereda för vuxenlivet, och sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas utifrån ett främjande perspektiv med fokus på sexualitet, identitet, normer och jämställdhet. I Skolinspektionens aktuella granskning av sex- och samlevnadsundervisningen framkommer betydande brister. Den här studien vill öka kunskapen om pedagogers föreställningar om sexualitet och sex- och samlevnad avseende elever med intellektuell funktionsnedsättning i särskolan. Undersökningen utgörs av semistrukturerade intervjuer med pedagoger i gymnasiesärskolan. Utifrån ett normkritiskt perspektiv har insamlad empiri analyserats med hjälp av begreppen cripteori, normalitet och empowerment i syfte att beskriva och tolka hur pedagogerna i särskolan förhåller sig till eleverna och deras förmåga och rätt till sin sexualitet. Olika teman har konstruerats ur empirin för att definiera attityder, normer och förhållningssätt. Resultatet visar pedagoger med oerhört engagemang i ett svårt ämne där de känner sig ensamma och utsatta utan pedagogiskt stöd. Eleverna visar en stor önskan att passa in, de skäms för att gå i särskolan och gör allt för att inte framstå som avvikande. Osäkerheten hos pedagogerna är av central betydelse samtidigt som den normkritiska medvetenheten i undervisningen behöver stärkas. Slutsatsen är att kompetensutveckling och pedagogisk vägledning inom särskolan är avgörande för detta viktiga men känsliga ämne. / The work in school for students with special needs should prepare for adult life, and sex and cohabitation education should be based on a promotion perspective with focus on sexuality, identity, norms and gender equality. The School Inspectorate's current review of sex and cohabitation education reveals significant shortcomings. This study aims to increase knowledge about educators' perceptions of sexuality, and sex and cohabitation, regarding students with intellectual disabilities. The study consists of semistructured interviews with educators in special needs upper secondary school. Based on a norm critical perspective, collected data has been analyzed using the concepts of crip theory, normality and empowerment for the purpose of describing and interpreting how the educators relate to the students, their ability and right to their own sexuality. Different themes have been constructed from the collected data in order to define attitudes, norms and approaches. The result shows educators with huge commitment in a difficult field where they feel lonely and vulnerable without pedagogical support. The students show great desire to fit in, they are ashamed of going to special school and do anything to not appear deviant. The insecurity within the educators is of central importance and there is little norm critical awareness in the teaching. The conclusion is that knowledge development and pedagogical guidance within the special needs upper secondary school is crucial in this important but sensitive field.

Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ”Corporate Social Responsibility” (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kategorianalys utifrån de teorier för företags ansvar som presenterats. Precis som många av teorierna definierar informanterna företags ansvar utifrån de behov och rättigheter som ett företags ”stakeholders” kan sägas ha. Studien visar vidare att ansvaret sträcker sig längre än att endast följa lagen, företaget ska även vara en god ”coporate citizen”. Ett samarbete är dock inte problemfritt eftersom organisationens legitimitet och självständighet sätts på spel i utbyte mot möjligheten att påverka företaget inifrån. Av de fyra organisationerna i studien menar representanterna för tre av dem att ett företags CSR-arbete stärks genom ett samarbete och att det kunskapsutbyte som är resultatet av samarbetet är mycket värdefullt. Den fjärde organisationen ser inte samarbete som ett alternativ utan har istället valt att påverka staten för att få den att skapa ett strängare kontrollsystem för företags verksamhet. / This essay deals with the responsibilities of corporations and partnerships for “Corporate Social Responsibility” (CSR) between NGO:s and companies. The work is a case-study taking place in Argentina with the purpose to study the view NGO:s has on corporate responsibility. Further on the purpose is to investigate if partnerships could mean a strengthening of a company´s work for CSR. The method of choice is semi-structured interviews with NGO representatives in Argentina that work with CSR. The interviews have been analyzed through a category-analysis based on the theories on corporate responsibility presented. Just like many of the theories the interviewees define a company´s responsibility through the needs and rights that could be considered given to a company´s stakeholders. The study also shows that the responsibility goes further than obeying the law, the company should also be a good corporate citizen. A partnership is though not without problems since the legitimacy and independence of the organization are put in jeopardy in exchange for the possibility to influence the company from the inside. Of the four organizations in the study the representatives of three of them consider that a company´s work for CSR is strengthened through a partnership and that the exchange of knowledge that is the result of the partnership is greatly treasured. The fourth organization doesn´t see cooperation as an alternative but has chosen to influence the state to have it create a stronger system of control for a company´s operation.