RPA, AI och IPA blir allt mer populära verktyg inom företagande. Detta trots att det till stor del saknas teoretisk förankrad förståelse för vilka förmågor teknologierna besitter och hur de kan understödja företagsledning. Som ett svar på den bristande tillgängligheten av forskning kring ämnet, syftade denna studie till att på ett inkluderande och övergripande plan, samla teknologiernas förmågor och nytta. Varpå dessa kunde kopplas mot verksamhetsstyrning i form av konceptet TQM. Studien genomfördes som en kvalitativ enfallsstudie, där fallet utgjordes av ett internationellt teknikföretag som arbetar med applikationer kopplat till teknologierna. Den empiri som fallet erbjöd samlades in genom semistrukturerade intervjuer, där företagets personal utgjorde studiens respondenter. Empirin jämfördes sedan med och kompletterades av den tidigare spridda teoretiska forskningen kring RPA, AI och IPA:s nyttjande och nytta. Ur sammankopplingen skapades en modell vilken gav en bred bild av teknologiernas nytta i relation till TQM och MBNQA-modellen som nyttjades för att konkretisera TQM. Resultatet antydde att RPA, AI och IPA kan utgöra viktiga verktyg för att stödja verksamhetsstyrning enligt TQM, och bidrog med en bred teoretisk referensram för teknologiernas förmågor i relation till verksamhetsstyrning. Studien belyste även behovet av mer forskning kring teknologiernas snabbt föränderliga förmågor i relation till verksamhetsstyrning och TQM. / RPA, AI, and IPA are becoming increasingly popular tools in the business sector. Despite their growing prevalence, there is a significant lack of theoretically grounded understanding of the capabilities these technologies possess and how they can support corporate management. In response to this research gap, the aim of this study was to comprehensively and inclusively gather the capabilities and benefits of these technologies. Subsequently, these factors were linked to business management through the concept of TQM. The study was conducted as a qualitative single-case study, with the case comprising an international technology company working with applications related to these technologies. The empirical data were collected through semi-structured interviews, with the company's personnel serving as the study's respondents. This empirical data were then compared with and supplemented by existing scattered theoretical research on the utilization and benefits of RPA, AI, and IPA. From this synthesis, a model was developed that provided a broad view of the technologies' benefits in relation to TQM and the MBNQA model, which was used to concretize TQM. The results suggested that RPA, AI, and IPA can serve as important tools to support business management according to TQM, and contributed a broad theoretical framework for the capabilities of these technologies in relation to business management. The study also highlighted the need for further research on the rapidly evolving capabilities of these technologies in relation to business management and TQM.

Syfte: Den rådande digitaliseringen av samhällsbyggandet leder till möjlighet att automatisera och effektivisera processer inom samhällsbyggandet. Att automatisera delar av bygglovsprocessen med hjälp av Robotic Process Automation (RPA) är möjligt. En sådan implementering skulle kunna leda till effektivare processer, men kanske även andra effekter, negativa som positiva. Några av Sveriges kommuner har redan implementerat RPA i bygglovsprocessen och andra står i begrepp att göra det inom kort. Därför är det av hög relevans att utreda hur mycket RPA kan effektivisera bygglovsprocessen samt undersöka hur automatisering påverkar arbetet för personal på bygglovsenheter. Syftet med denna studie är, därför, att undersöka i vilken utsträckning bygglovsprocessen kan effektiviseras med hjälp av RPA. Vidare önskar studien utreda hur en sådan implementering kan påverka arbetsuppgifter och arbetstillfällen för bygglovshandläggare och administratörer på bygglovsenheter i Sverige. Metod: Denna studie utförs som en survey. För att uppnå studiens syfte och mål har två olika datainsamlingstekniker valts, där primärdata insamlas genom intervjuer och sekundärdata via en dokumentstudie. Studien är således i huvudsak av kvalitativ karaktär, men kompletteras med kvantitativ empiri för att kunna styrka slutsatser. Resultat: I rapporten framkommer det att bygglovsprocessen effektiviseras med hjälp av RPA. Genom att automatisera moment i processen, beräknas 141,5 timmar/månad sparas in på tidigare manuellt utförda arbeten. Tiden som sparas in läggs istället på uppgifter som anses relevanta och mer kunskapskrävande. Detta i sin tur leder till en förändring av arbetsuppgifter för de anställda på bygglovsenheten och lyfts som en positiv aspekt. Vidare visar studien att bygglovshandläggares arbetstillfällen inte har påverkats på grund av RPA samt ger inga anvisningar på att deras arbeten i framtiden kommer hotas. De som påverkas mest av implementeringen är administratörer, då det främst är administrativa uppgifter som kan ersättas av RPA. Studien ger en viss indikation på att administrativa tjänster och behovet av administratörer på bygglovsenheter kan komma att minska, som en följd av automatisering. Konsekvenser: Genom att implementera RPA i bygglovsprocessen uppnås inte bara en effektivisering av processen. Andra fördelar som nöjdare medarbetare och högre kvalitét på besluten är också effekter av automatisering. Nöjdare medarbetare kan, i förlängningen, leda till färre antal uppsägningar och följaktligen en förhöjd kompetensnivå på bygglovsenheten. Högre kvalitét på beslut leder till ett ökat förtroende för bygglovsenheter i Sverige. Vidare kan även RPA bidra till en mer enhetlig bygglovsprocess kommuner emellan, då uppsatta funktioner och regler, samt information kan delges mellan kommunerna. Begränsningar: Då studien utförts som ett examensarbete har begräsningar funnits i form av antal ord som studien får omfatta. Utöver det har studien undersökt tre av Sveriges kommuner som arbetat med RPA i minst ett år. Om fler kommuner undersökts, skulle studiens validitet kunnat öka. / Purpose: The current digitalization of community building leads to the opportunity to automate and streamline processes in community building. Automating parts of the building permit process using Robotic Process Automation (RPA) is possible. Such implementation could lead to more efficient processes, but perhaps also other effects, negative and positive. Some of Sweden's municipalities have already implemented RPA in the building permit process and others are about to do so shortly. Therefore, it is of high relevance to investigate how much RPA can make the building permit process more efficient and investigate how automation affects the amount of work for employees at building permit units. The purpose of this study is to investigate the extent to which the building permit process can be streamlined with the help of RPA. Furthermore, the study wishes to investigate how such an implementation can affect the tasks and jobs of caseworkers and administrators at building permit units in Sweden. Method: This study is carried out as a survey. In order to achieve the purpose and objectives of the study, two different data collection techniques have been selected, where primary data is collected through interviews and secondary data via a document study. The study is thus mainly of a qualitative nature but is supplemented with quantitative empirical evidence in order to substantiate conclusions. Findings: The report shows that the building permit process is made more efficient with the help of RPA. By automating steps in the process, it is estimated that 141.5 hours/month is saved on previously manually performed work. The time saved is instead mainly spent on tasks that are considered relevant and more knowledge-intensive. This in turn leads to a change in tasks for the employees at the building permit unit, and is highlighted as a positive aspect. Furthermore, the study shows that jobs of building permit caseworkers have not been affected due to RPA and does not provide any indications that their work will be threatened in the future. Those most affected by the implementation are administrators, as it is mainly administrative tasks that can be replaced by RPA. The study provides some indication that administrative services and the need for administrators in building permit units may decrease, as a result of automation. Implications: By implementing RPA in the building permit process, not only is the process streamlined. Other benefits such as more satisfied employees and higher quality of decisions are also effects of automation. Satisfied employees can lead to fewer redundancies and consequently an increased level of competence at the building permit unit in the long run. Higher quality of decisions leads to increased trust in building permit units in Sweden. Furthermore, RPA can also contribute to a more unitary building permit process between municipalities, as established functions and rules, as well as information can be shared between the municipalities. Limitations: Since the study was carried out as a bachelor thesis, there were restrictions of the number of words that the study may include. In addition, the study examined three of Sweden's municipalities that worked with RPA for at least one year. If more municipalities were examined, the validity of the study could increase.

[pt] A Automação Robótica de Processos (RPA) surge como uma nova tecnologia advinda da indústria 4.0, focada na automação de tarefas humanas repetitivas, rotineiras e baseadas em regras. Ela promete eliminar esses processos que consomem mais tempo, sem substituir os sistemas de TI existentes. Consequentemente, reduziria custos e riscos operacionais; e melhoraria a eficiência, os processos internos e a experiência do cliente. Além disso, a RPA tem o potencial de revolucionar a auditoria tradicional, pois minimizaria as atividades tenocráticas, que apresentam baixo valor agregado, e permitiria que os auditores se concentrassem mais em atividades que exijam raciocínio analítico e julgamento profissional. Assim, levaria à ampliação da cobertura dos testes e do monitoramento de transações, aumentando a performance e a qualidade da auditoria contínua. Devido ao exposto, a RPA está sendo vista como um ativo estratégico para enfrentar os desafios da transformação digital. Por ser uma nova tendência, a literatura científica sobre o tema ainda é escassa, mas está crescendo rapidamente. E, nos últimos dois anos, foi amplamente adotada em muitas organizações e instituições financeiras com sucessos e fracassos. Portanto, considerando o modelo das três linhas de defesa, este estudo tem como objetivo propor um framework para implantação da RPA na auditoria interna de bancos brasileiros. / [en] Robotic Process Automation (RPA) emerges as a new 4.0 industry technology focused on the automation of repetitive, routine, rule-based human tasks. It promises to eliminate the most time-consuming processes without replacing existing IT systems. Consequently, reducing costs and operational risks as it improves efficiency, internal processes, and customer experience. Moreover, it has the potential to disrupt the traditional audit model as it minimizes mechanical low added value activities, enabling auditors to concentrate more on assignments that require thinking skills and professional judgment. Thus, it would lead to the expansion of testing and monitoring analytics coverage, enriching continuous audit quality and performance. Due to the above, RPA is being seen as a strategic asset to face the challenges of digital transformation. Since it is a new trend, there is limited literature on the subject, but growing fast. And, in the last couple of years, it has been widely adopted in many industries and financial organizations with successes and failures. Therefore, considering the three lines of defense model, this paper aims to propose an RPA framework for internal audit in Brazilian banks.

Dagens studier visar på att revisionsbranschen förändras i takt med digitaliseringens framfart, vilket gör det därför omöjligt för revisionsbyråer att välja bort digitaliseringen. Tidigare forskning påvisar att revisionsbranschen är en av de branscher som blivit mest påverkad av digitaliseringens framfart, eftersom flera arbetsuppgifter har ersatts av den nya tekniken. Syftet med studien har varit att undersöka hur revisionsprocessen samt revisorsrollen har påverkats av den allt mer digitaliserade arbetsmiljön. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där fem medarbetare på PwC har intervjuats. Empirin analyseras sedan med hjälp av studiens insamlade teori i syfte att besvara studiens två frågeställningar. Därefter har en innehållsanalys utförts där funna samband ur den insamlade empirin ställts mot studiens teori. Studiens resultat påvisar att digitaliseringen redan har bidragit till förändringar i revisionsprocessens olika faser. Vidare har digitaliseringen påverkat revisorsrollen där revisorn har fått en mer betydande roll för revisionen. Fortsättningsvis påvisar den insamlade empirin att digitaliseringen har resulterat i ett effektivare arbetssätt samt att trovärdigheten på revisionen har ökat. Avslutningsvis förutspår digitaliseringens utveckling att fortsätta och dessutom påverka värdeskapandet i revisionsbranschen. Vidare tyder teorin och empirin på att det kommer skapas mervärde genom att revisorerna således kommer fokusera på att skapa värde för kunden. Slutligen förväntas digitaliseringen påverka efterfrågan på revisionen och vilka egenskaper som behövs hos en revisor, vilket är sociala och tekniska egenskaper samt bedömningsförmågan. / There are studies that indicate big changes concerning audit industries as the digitalization continues to develop. It is known that the audit offices can no longer ignore the fact that digitalization has taken an important role in our society. Previous research shows that the audit industry is one of the many industries that has been affected by digitalization, this because many of the tasks have been replaced by new technology. The purpose of this study has been to investigate how digitalization has affected the audit industry. In this report, a qualitative method has been used where five employees by PwC have been interviewed. The empiricism that was collected during the interviews was analyzed through the use of the theories presented with the aim of answering the study’s two main questions. Subsequently, an analysis of the content was performed where correlations found by the collected empiricism were compared to the theories of the study. The result of the study was that the digitalization has already contributed to changes in the phases of the audit process and the auditor role. Furthermore, the digitalization has resulted in a more efficient way and increased the credibility of the audit. The development of digitalization has been predicted to continue and also affect value creation in the audit industry. The collected theory and empiricism show that the auditors focusing more on creating value for the customers. Finally, digitalization is expected to have an impact on the demand for the audit and its qualities.

Digitalisering är ett välkänt fenomen som utvecklats med rask takt de senaste decennierna och haft en stor påverkan på omvärlden och påverkat människor både privat och arbetsmässigt. Företag och organisationer har utnyttjat digitaliseringen genom automatisering av processer, effektivisering och minskning av kostnader. Revisionsbyråer är inget undantag och har även dem utnyttjat och tagit del av digitaliseringens framfart och den utveckling som sker. Genom att tillämpa och implementera nya digitala verktyg kan företag automatisera vissa arbetsmoment, insamla och analysera stora mängder data. Vidare har digitaliseringen påverkat arbetsmarknaden genom att nya arbetsmöjligheter utformats eller att befintliga arbetsroller förändrats till följd av digitaliseringen. För att få en ökad förståelse kring hur revisionsprocessen och revisorer påverkats av digitaliseringen har studien utgått efter att undersöka detta fenomen mer djupgående genom att fördjupa sig inom artificiell intelligens, Big data och robotisk processautomation. Studien har således utgått efter detta som syfte och utvecklat tre frågeställningar för att besvara studiens syfte. Studien har använt sig av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer för att undersöka fenomenet. Det som undersöks är hur digitaliseringen påverkat revisionsprocessen och revisorns roll, vilka effekter och skillnader som uppstått, fördelar och nackdelar med digitaliseringen samt framtida utsikter för hur digitaliseringen kan komma att påverka revisionsprocessen och revisorns roll. Resultatet indikerar på att digitaliseringen påverkat revisionsprocessen och revisorsrollen genom olika sätt. Studiens resultat presenterar att digitaliseringen påverkat genom att revisionen övergått från pappershantering till digital hantering och lagring, nya digitala verktyg som uppstått som automatiserar, förenklar, underlättar revisionen och revisorns uppgifter samt att digitaliseringen förbättrar revisionens kvalité. Resultatet visar även att digitaliseringen ökat betydelsen av digitala samtalsverktyg för att hålla kontakt med kollegor och kunder vilket ses som effektiviserande, tidssparande, miljövänligt och ekonomiskt gynnsamt. Resultatet visar även negativa sidor med digitaliseringen som säkerhetsaspekter, sociala aspekter samt brister inom lagstiftning och regelverk. Studien visar slutligen att digitaliseringen kan komma att påverka revisionen ytterligare, särskilt med artificiell intelligens och automatisering, och många revisorer ser optimistiskt på digitaliseringen och revisionens framtid. Denna studie är skriven på svenska. / Digitalization is a well-known phenomenon that has developed at a rapid pace in recent decades and has had a major impact on the outside world and affected people both privately and at work. Companies and organizations have taken advantage of digitalization by automating processes, streamlining and reducing costs. Audit firms are no exception and have also taken advantage of and taken part in the progress of digitalization and the development that is taking place. By applying and implementing new digital tools, companies can automate certain work steps, collect and analyze large amounts of data. Furthermore, digitalization has affected the labor market by creating new job opportunities or changing existing work roles as a result of digitalization. In order to gain a greater understanding of how the audit process and auditors have been affected by digitalization, the study has been carried out after investigating this phenomenon more deeply by delving into artificial intelligence, Big data and robotic process automation. The study has therefore proceeded according to this as its aim and developed three questions to answer the study's purpose. The study has used a qualitative method through semi-structured interviews to investigate the phenomenon. What is investigated is how digitalization has affected the audit process and the auditor's role, what effects and differences have arisen, advantages and disadvantages of digitalization, and future prospects for how digitalization may affect the audit process and the auditor's role. The results indicate that digitalization has affected the audit process and the auditor's role in various ways. The results of the study present that digitalization has affected the audit by moving from paper handling to digital handling and storage (digitization), new digital tools that have emerged that automate, simplify, facilitate the audit and the auditor's tasks, and that digitalization improves the quality of the audit. The result also shows that digitalization has increased the importance of digital communication tools to keep in touch with colleagues and customers, which is seen as efficient, timesaving, environmentally friendly and economically beneficial. The result also shows negative aspects of digitalization such as security aspects, social aspects and shortcomings in legislation and regulations. Finally, the study shows that digitalization may further impact auditing, especially with artificial intelligence and automation, and that many auditors are optimistic about digitalization and the future of auditing. This study is written in Swedish.

Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen går väldigt snabbt och framväxande teknologier utgör en stor påverkan på revisionsbranschen och revisorers arbete. Enklare arbetsuppgifter automatiseras och revisorns arbete innefattas allt mer av analyser och bedömning av revisionsbevis. Det kan innebära att revisorns involvering i revisionsprocessen minskar och att revisorsyrket riskerar att förändras i grunden eller till och med försvinna till följd av automatisering. Samtidigt medför teknologin att revisorn kan spendera mer tid på värdeskapande arbetsuppgifter som kan förbättra revisionskvaliteten och öka revisorns komfort. Förändringarna som teknologin medför ställer krav på att revisorn anpassar sitt arbete till att använda teknologi, samt ställer krav på revisionsbranschen, däribland standardsättare och revisionsbyråer, att anpassa standarder, regler och riktlinjer för att stödja revisorer i deras användning av teknologi.  Syfte: Syftet med studien är att kartlägga i vilken utsträckning framväxande teknologier används av revisorer och utforska hur revisorer upplever att revisionsprocessen och deras komfort påverkas av sådana teknologier. Metod: Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med tvärsnittsdesign. Använd primärdata utgörs av enkätsvar från revisionsmedarbetare i Sverige.  Resultat: Resultatet indikerar att revisionsmedarbetare, vid användning av framväxande teknologier, upplever att revisionsprocessen förbättras och att deras komfort ökar. Därtill tyder resultatet på att revisionsmedarbetare upplever att det finns ytterligare faktorer som påverkar revisionsprocessen och komforten, såsom revisionsbyråns riktlinjer för användning av teknologi och revisionsmedarbetarens kunskaper inom teknologi. Resultatet indikerar även att revisionsmedarbetares användning av teknologi generellt är låg och någon skillnad mellan större och mindre revisionsbyråer har inte identifierats. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att fokusera på revisorns perspektiv på framväxande teknologiers påverkan på revision. Kunskap om hur revisionsprocessen och revisorns komfort påverkas bidrar till att revisionsbranschen generellt och revisionsbyråer specifikt, kan hantera utmaningarna och tillvarata möjligheterna som framväxande teknologier medför, inte minst för att stödja och vägleda revisionsmedarbetare i dess användning av teknologin. / Background: The technological development is very rapid and emerging technologies have a major impact on the auditing industry and the auditor’s work. Simpler tasks are being automated and the auditor's work is increasingly consisting of analyzes and assessment of audit evidence. This may indicate that the auditor's involvement in the audit process decreases and that the audit profession risks being replaced as a result of automation. At the same time, the technology means that the auditor can spend more time on value-creating tasks that can improve the quality of the audit and increase the auditor's comfort. The changes that technology entails mean that the auditor needs to adapt his/her work to using technology, and require that the auditing industry, including standard setters and audit firms, adapts standards, rules and guidelines to support auditors in their use of technology. Purpose: The aim of the study is to map the extent to which emerging technologies are used by auditors and to explore how auditors perceive that the audit process and their comfort are affected by such technologies. Method: The study is quantitative and has a deductive approach with cross-sectional design. Primary data is based on survey responses collected from audit staff in Sweden.  Results: The results indicate that audit staff, when using emerging technologies, experience that the audit process is improved and that their comfort increases. In addition, the results indicate that audit staff perceive that there are additional factors that affect the audit process and their comfort; the audit firm’s guidelines for the use of technology and the audit staff’s knowledge of technology. The results also indicate that auditors’ use of technology is generally low and that it does not differ between larger and smaller auditing firms. Contribution: This study contributes to the literature by focusing on the auditor's perspective on the impact of emerging technologies on auditing. Knowledge of how the auditing process and the auditor's comfort are affected contributes to the auditing industry in general and auditing firms specifically being able to manage the challenges and take advantage of the opportunities that emerging technologies bring to the industry, auditing firms and auditors.

Bakgrunden till detta examensarbete tar avstamp i automatiseringens utbredning inom välfärdssektorn. En aktiv digitaliseringspolitik bedrivs på nationell nivå där argument som effektivitet och rättssäkerhet motiverar implementeringen av ADM, eller automatiserat beslutsfattande. Dock har denna politik en inverkan på det sociala arbetets handlingsutrymme och hur det bedrivs. Syftet med studien är därmed att undersöka hur automatiserat beslutsfattande påverkar biståndshandläggares handlingsutrymme. Metodansatsen i examensarbetet är en litteraturstudie av kvalitativ karaktär vars empiri utgörs av vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sedan studeras med hjälp av tematisk analys, där vi utifrån extrakt i datamaterialet ringat in återkommande mönster och generella temana. Resultaten analyseras och diskuteras utifrån nyinstitutionell teori och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Våra fynd pekar på att automatiserat beslutsfattande ökar såväl som minskar handlingsutrymmet samt i de flesta fall medfört en organisatorisk uppdelning av försörjningsstödet, där handläggare får antingen mer klienttid eller fler ärenden att övervaka. Vidare visar resultaten att arbetsmarknadsåtgärder i många fall förflyttats från handläggare till jobbcoacher. Utifrån vår teoretiska analys drar vi slutsatsen att automatiserat beslutsfattande utesluter och/eller omdefinierar Lipskys handlingsutrymme. Vi kommer även fram till att det höjer rättssäkerheten samt både kan öka och inskränka möjligheten till relationsskapande. Avslutningsvis kan automatiserat beslutsfattande förstås som en nödvändighet utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Dagens samhälle utvecklas i snabb takt och i samband med digitaliseringen uppstår nya tekniker som kan effektivisera, förbättra och förenkla arbetet inom verksamheter. En av dessa tekniker är Robotic Process Automation (RPA) som handlar om att automatisera enkla och monotona verksamhetsprocesser med tydliga regler. Implementeringen av RPA kan innebära både möjligheter och utmaningar som kan komma bli avgörande för tillvägagångssätt inom verksamheter. I nuläget existerar begränsad information kring hur RPA kan implementeras effektivt inom specifika verksamheter. Hälso- och sjukvården består i dagsläget av många processer som lämpar sig för automatisering, vilket kan frigöra tid för vårdpersonalen till mer kvalitativ vård. Samtidigt finns det utmaningar med att tillämpa ny teknik inom sjukvården, vilket inkluderar juridik, organisatoriskt motstånd och tekniska hinder. I syfte att undersöka fenomenet där RPA tillämpas inom sjukvården kommer följande studie undersöka frågeställningen: Vilka möjligheter och utmaningar förekommer vid implementering av RPA inom hälso- och sjukvården? I syfte att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ ansats använts. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlades empiriskt datamaterial in och kompletterades även med övrig dokumentation från sjukhuset. Det analyserade resultatet medförde övergripande teman som präglade diskussionens utformning. Följande studie visar möjligheter och utmaningar som förekommer före, under och efter implementeringen av RPA inom ett svenskt sjukhus. Studiens slutsats visualiserar identifierade möjligheter och utmaningar, vilket bland annat belyser användarinvolvering, ökad digital nyfikenhet och prioritering av interna resurser. I och med den begränsade forskningen som existerar inom området förvä / Today's society is developing at a rapid pace and in relation with digitalisation, new technologies are emerging that can streamline, improve and simplify the work within organizations. One of these technologies is Robotic Process Automation (RPA), which is about automating simple and monotonous business processes with clear rules. The implementation of RPA can present both opportunities and challenges that may be crucial for business operations. Currently, limited research exists on how RPA can be implemented effectively within specific organizations. The healthcare sector currently consists of many processes suitable for automation, which can free up time for healthcare professionals to provide more quality care with patients. At the same time, there are challenges in applying new technologies in healthcare, which include law, organizational resistance and technical barriers. In order to investigate the phenomenon where RPA is applied within healthcare, the following study will investigate the issue: What opportunities and challenges exist when implementing RPA in healthcare? In order to answer the research question, a qualitative approach has been used. With the help of semi-structured interviews, empirical data material was collected and also supplemented with other documentation from the hospital. The analyzed result led to overall themes that characterized the design of the discussion. The following study shows opportunities and challenges that occur before, during and after the implementation of RPA within a Swedish hospital. The study's conclusion visualizes identified opportunities and challenges, highlighting, among other things, user involvement, increased digital curiosity and prioritization of internal resources. With the limited research that exists in the field, the study is expected to contribute to new information for future implementations within the same context.

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens.  I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt.  Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet.  Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet. / This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition.  In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative.  The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction.  The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.

<p>A thesis study investigating the development and evaluation of a computer vision (CV) system for a manufacturing assembly task is reported. The CV inference results are compared to a Manufacturing Process Plan and an automation method completes a buyoff in the software, Solumina. Research questions were created and three hypotheses were tested. A literature review was conducted recognizing little consensus of Industry 4.0 technology adoption in manufacturing industries. Furthermore, the literature review uncovered the need for additional research within the topic of CV. Specifically, literature points towards more research regarding the cognitive capabilities of CV in manufacturing. A CV system was developed and evaluated to test for 90% or greater confidence in part detection. A CV dataset was developed and the system was trained and validated with it. Dataset contextualization was leveraged and evaluated, as per literature. A CV system was trained from custom datasets, containing six classes of part. The pre-contextualization dataset and post-contextualization dataset was compared by a Two-Sample T-Test and statistical significance was noted for three classes. A python script was developed to compare as-assembled locations with as-defined positions of components, per the Manufacturing Process Plan. A comparison of yields test for CV-based True Positives (TPs) and human-based TPs was conducted with the system operating at a 2σ level. An automation method utilizing Microsoft Power Automate was developed to complete the cognitive functionality of the CV system testing, by completing a buyoff in the software, Solumina, if CV-based TPs were equal to or greater than human-based TPs.</p>