I arbetets inledning presenterades att lärare kunde finna svårigheter med implementering av kamratåterkoppling i undervisningen. Studiens syfte var att uppnå en fördjupad förståelse angående lärares undervisning i kamratåterkoppling för grundskoleelevers skrivutveckling, samt vilken påverkan kamratåterkoppling gav på elevers skrivutveckling. De frågeställningar som examensarbetet utgick ifrån var: Hur undervisar lärare för kamratåterkoppling i grundskoleelevers skrivutveckling? samt Vad kan förklara hur kamratåterkoppling påverkar elevers skrivutveckling? Metoden för arbetet var en litteraturstudie. Data samlades in genom systematiska samt manuella sökningar. Sökningarna resulterade i elva vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet av studien visade att lärare kunde undervisa i kamratåterkoppling genom att modellera, använda tydliga utvärderingskriterier, implementera olika undervisningsstrategier samt ge elever tid att öva. Resultatet visade också att kamratåterkoppling hade en påverkan på elevers skrivutveckling i form av ökad förståelse i skrivförmågan. Dessutom påvisades sidoeffekter av implementeringen i form av att elever ökade sin kommunikativa förmåga och motivation till skrivning.

Undersökningen syftar till att studera hur lärare arbetar med återkoppling för att utveckla elevens skriftliga språkkunskaper i förhållande till kunskapskrav. Ett delsyfte är att även undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser med återkoppling på elevtexter som strategi för att utveckla elevens skriftliga språkkunskaper. Undersökningen utgår ifrån forskningsfrågorna om hur lärare tolkar Skolverkets kunskapskrav, hur lärare arbetar med återkoppling på elevtexter samt hur lärare uppfattar möjligheter och utmaningar med att ge återkoppling på elevtexter. Denna undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod, baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med yrkesverksamma utbildade lärare i ämnet svenska. Undersökningen visar att lärarna tolkar kunskapskraven likstämmigt, men upplever att de är komplexa. Vad gäller återkopplingen på elevtexter konstateras att lärarna anpassar arbetet med återkoppling efter tid, arbetsbelastning, men också utefter eleven och den aktuella skrivuppgiften. Gemensamt för lärarna i studien är att det uppfattas som viktigt att utveckla språket, samt att en sådan utveckling sker ligger hos både läraren och eleven. / This paper investigates how teachers work with feedback to improve the student’s written language, in relation to the syllabus. Moreover, this paper intends to distinguish what opportunitiesand challenges teachers face during their work with feedback regarding the student's writtenlanguage. The study emanates from the following research questions: How do teachers interpret the language criteria in the syllabus, how are the teachers working with feedback to improve students’ written language, and at last, what challenges and opportunities do the teachers experience during the work with feedback regarding the student's written language? The survey is based on a qualitative method, more specifically semi structed interviews with respondents teaching swedish in upper secondary school, in Sweden. The study shows that teachers tend to interpret the criteria in the syllabus uniformly, despite the complex formulations there are. It was also found that teachers’ feedback is adjusted to time, workload, but also the current writing assignment. The study also shows that the teachers interviewed, believes that the students’ development in written language is important and that both teachers and students are responsible for that such development is taking place

Tidigare forskning visar att de positiva effekterna av integrerad grammatikundervisning i förstaspråksämnet är avhängiga av att grammatikundervisningen är anpassad efter elevers behov och kunskapsnivå, vilket även är något som genomsyrar gymnasieskolans läroplan och en förutsättning för att kunna ge alla elever möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. När det gäller svenskämnet och elevernas skrivutveckling förväntas eleverna under sin gymnasietid lämna den mer talspråkliga stil de träder in i skolvärlden med och i stället utveckla en mer formell stil, varvid förmågan att ordna och skapa samband mellan olika satser blir en viktig aspekt för elever att utveckla och ett relevant innehåll för grammatikundervisningen att behandla. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken undersöka hur användning av textbindning i form av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer korrelerar med betyg i gymnasieelevers texter, för att på så vis se om textbindning är en kvalitetsmarkör som är relevant att behandla i grammatikundervisningen i svenskämnet. För att undersöka detta genomförs en kvalitativ och kvantitativ textanalys av gymnasielevers texter. Resultatet från denna textanalys visar att de aspekter av textbindning som tydligast korrelerar med betyg är användning av tema-rema-struktur, då markerat tema och temaprogression är drag som ökar succesivt med varje betygssteg. När det gäller användningav logiska betydelsemarkörer är resultaten inte lika tydliga då vare sig frekvensen av samordning eller underordning skiljer sig åt mellan de olika betygsstegen, medan användning av textuella satsadverbial, underordnade satser och utvidgade satser är ett drag som förekommer mer frekvent på betygssteget A än på betygsstegen C och E. Sammantaget visar detta att textbindning är en kvalitetsaspekt som är värd att arbeta med i svenskundervisningen då användningen av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer varierar med elevers kunskapsnivåer. De aspekter av textbindning som i denna studie visat sig sammanfalla med betyg och därmed anses vara angelägna att arbeta med i svenskundervisningen är främst användning av markerat tema och temaprogression. Men även underordnade satser och textuella satsadverbial är drag där det framträder en ökad användning i det högsta betygssteget och kan därmed också vara ett relevant innehåll att behandla i grammatikundervisningen kopplat till utveckling av elevers skriftliga kommunikativa förmåga.

Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.

Många lärare upplever att de digitala verktygen är motiverande, engagerande och främjar elevers skrivutveckling, men den stora frågan är om de verkligen gör det hos elever med koncentrationssvårigheter. Syftet med studien är därmed att undersöka några lärares upplevelser av hur digitala verktyg i skrivundervisningen främjar respektive hämmar skrivutvecklingen hos elever med koncentrationssvårigheter samt hur dessa lärare arbetar med digitala verktyg för de eleverna. Studiens syfte uppfylls med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare inom F-3. Lärarna i den här studien är till viss del eniga om det digitala verktygets påverkan på elever, men har ibland avvikande uppfattningar. En tematisk analys gjordes för att kunna kategorisera materialet och finna olika rubriker och underrubriker i resultatdelen i den här studien. Hela studien vilar på det sociokulturella perspektivet för att rama in teorier om elevers lärande. / Many teachers find that digital tools are motivating, engaging, and promoting their students’ writing development, but the question is whether this applies to students with concentration difficulties. The purpose of the study is thus to investigate some teachers' experiences of how the use of digital tools in writing education promote respective inhibit the development of writing ability among students with concentration difficulties and how teachers work with digital tools for those students. The purpose of the study is fulfilled with the help of semi-structured interviews with five active teachers in F-3. The teachers in this study are to some extent in agreement about the impact of digital tools for this group of students, but sometimes they disagree with each other. A thematic analysis was conducted to be able to categorize the material and find different headings and sub-headings for the results section of this study. The whole study rests on the socio-cultural perspective to frame theories about students' learning.

Den aktuella studien lyfter fram hur elever i behov av extra stöd utvecklar sitt skrivande med hjälp av digitala verktyg. Digitala verktyg är en del av undervisningen idag och blir ständigt en mer omfattande del eftersom digitaliseringen i samhället kontinuerligt utvecklas. Tidigare har digitala verktyg använts som ett hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter och därför är det väsentligt att undersöka hur stöttningen ser ut idag när samhället utvecklats och tillgången ökat. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med lärare och specialpedagoger samt tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den berör lärande. Dessutom relateras ramfaktorteorin till innehållet av denna studie eftersom andra faktorer utom lärarens kontroll påverkar undervisningen. Intervjuerna för fram lärares och specialpedagogers beskrivningar om arbetssätt och funktioner som de tillämpar i undervisningen. Resultatet visar möjligheter och utmaningar med tillämpningen av digitala verktyg. De främsta möligheterna är innehållet i elevers texter, bearbetande av texter, elevers motivation och ökad textproduktion. Utmaningen med arbetssättet är elevers distraktion vid användandet, lärares digitala kompetens och dessutom vikten av ett varierat arbetssätt. När lärare och specialpedagoger använder digitala verktyg som stöd för elever med skrivsvårigheter kan påverkan vara positiv om de har ett genomtänkt arbetssätt och ett tydligt syfte med tillämpningen. / The current study highlights how pupils in need of extra support develop their writing with the help of digital tools. Digital tools are part of today´s teaching and continuosly becoming a bigger part, due to overall development of digitalization in society at large. In the past, digital tools have been used as an aid for pupils with writing difficulties and therefore it is important to examine what the support looks like in school today, when society has developed and the accessibility has increased. A qualitative study has been conducted through interviews with teachers and special educators. The sociocultural theory is considered in this study because it is a theory about learning. In addition, the frame factor theory is related to the content of this study, since other factors outside teacher´s control affect the teaching. The interviews with the respondents present different methods of teaching and functions of digital tools that the teachers and the special educators apply in teaching. This study also presents opportunities and challenges with using digital tools, the main possibilities are the content of pupil´s texts, the processing of texts, pupils´ motivation and increased text production. The main challenge with digital tools in writing is the pupils´ distraction when they use the tool, the teacher´s digital qualification and the importance of varied working methods. When teachers and special educators use digital tools as a support for the pupils with writing difficulties the impact can be positive if they have a well though through approach and a clear purpose with the usage.

Digitaliseringen har fått ett större utrymme i skolans undervisning och kan leda till förändringar i skrivundervisningen. Elevers röster och åsikter behöver tas i beaktande när skrivundervisningen planeras. Syftet med studien är att belysa elevers uppfattningar om skrivutveckling, skrivundervisning samt analoga och digitala skrivverktyg. För att besvara syftet användes frågeställningarna; Hur upplever elever skrivundervisning och syftet med skrivandet och vilka erfarenheter och uppfattningar har elever av olika skrivverktyg? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem elever genom en semistrukturerad intervju som sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Studien tar sin utgångspunkt i Simple View of Writing. Resultatet redovisas genom fyra rubriker som är kopplade till studiens syfte; Skrivundervisning och skrivutveckling, skrivsituationer, skrivverktyg och elevers uppfattning av redigering med olika skrivverktyg. Resultatet påvisar att eleverna inte har så stor kunskap om sin skrivutveckling och varför de lär sig skriva. Resultatet visar dessutom att elever mestadels använder lärplattan när de skriver. / Digitization has been giving a lot more room in the education system. This might lead to changes in the writing classes. Therefore, the opinions of pupils need to be considered when planning writing classes. The aim of this study is to investigate how pupils perceives writing development, writing education as well as analog and digital writing tool. To achieve the goal of this study the following questions were asked; How do pupils experience writing classes and the purpose of writing, also what experience do pupils have of different tools of writing? Five pupils were interviewed through a semi-structured interview which later was transcribed and analyzed based on a thematic analysis. The study is based on Simple View of Writing. The results are reported through four headings that are linked to the purpose of this study: Writing education and writing development, writing situations, writing tools and students’ understanding of editing with different writing tools. The result shows that the pupils have little knowledge about their writing development and why they learn to write. Also, the result shows that most of the writing is done on the learning board.

The purpose of this study is to investigate task types in learning materials for Swedish in school year 3. The research questions are: 1. Which types of assignments for reading and writing tasks are included in the learning materials? 2. What are the purposes of the reading and writing tasks in the learning materials? 3. How do the tasks in reading and writing assignments relate to High Literacy? The study is limited to three learning materials, each consisting of a workbook and a textbook. A total of 1032 assignments have been examined. The theoretical framework consists of Bakken and Andersson-Bakken ́s (2016) division of task types, Gee ́s (2007; 2015) theories about literacy as social practice, Ivanič ́s Pedagogical Framework for Writing and Langer ́s (2001; 2017) theories about kinds of reading and High Literacy. The results of the study show that closed reading tasks for fiction texts are common, while open reading tasks for non-fiction texts are few. Narrative, open tasks dominate the writing assignments. Reading and writing tasks to practice skills are common, while reading and writing tasks that involve social interaction are rare. Reading and writing tasks that train critical thinking are extremely rare. Several data points to opportunities for learning materials to support learners towards High Literacy within their zone of proximal development. Didactic implications are that future learning materials have the potential to convey reading and writing as multimodal, social activities, where skill training is integrated with holistic deep learning through a variety of functional contexts. / Syftet med studien är att undersöka uppgiftstyper i tre läromedel i svenska för årskurs 3. Forskningsfrågorna lyder: 1. Vilka uppgiftstyper för läs- respektive skrivuppgifter ingår i läromedlen? 2. Vilka syften har läs- respektive skrivuppgifterna i läromedlen? 3. Hur förhåller sig läs- och skrivuppgifterna till High Literacy? Materialet avgränsas till läromedlens arbetsböcker och läseböcker. Sammanlagt har 1032 läromedelsuppgifter undersökts. Studiens teoretiska inramning är Bakken och Andersson-Bakkens (2016) indelning av uppgiftstyper, Gees (2007, 2015) teorier om litteracitet som social praktik, Ivaničs (2004) skrivpedagogiska ramverk samt Langers (2001; 2017) teorier om läsarter och High Literacy. Resultaten visar att slutna läsuppgifter till skönlitterära texter är vanliga, medan öppna läsuppgifter till sakprosa är få. Öppna skrivuppgifter med narrativ skrivart dominerar skrivandet. Uppgifter som tränar färdigheter är vanliga, medan uppgifter som rymmer socialt textarbete är sällsynta. Uppgifter som tränar kritiskt tänkande är ytterst ovanliga. Flera uppgifter visar på möjligheter för läromedel att stötta inlärare mot High Literacy och deras närmaste utvecklingszon för lärande. Didaktiska implikationer är att framtida läromedel har potential att i högre grad förmedla läsande och skrivande som multimodala, sociala aktiviteter, där färdighetsträning integreras i större helheter och funktionella sammanhang.

Few studies address feedback and teaching methods that lead to good writing development in primary school. The purpose of this thesis was to contribute knowledge about the teaching of story writing in primary school through a learning study in which peer feedback was implemented. The research questions guiding this thesis were: What are the critical aspects of the learning object?, How can these critical aspects be highlighted in teaching to make the learning object visible? and In what ways and with whom does scaffolding occur in story writing? To collect data for the study, qualitative methods such as structured observation, collected student narratives and worksheets from peer feedback were utilized through a learning study based on variation theory and complemented with sociocultural concepts. The results of the study showed that few students revised their stories after peer feedback was implemented. Furthermore, the critical aspects of the learning object identified in the study were the use of punctuation, basic writing rules and chronological order. The critical aspects could be highlighted in teaching to make the learning object visible through modeling and working with peer feedback. To support story writing, teachers could offer students scaffolding through support images, asking questions, providing feedback and modeling. However, the results also indicated insufficient scaffolding where teachers provided feedback that did not meet the students' needs. Finally, students could become ‘the more competent peers’ for each other by acting as role models and supporting each other by actively interacting and sharing explanations and thoughts.

Abstract The aim of this study was to investigate how a group of pupils developed in their written language in grade 5. The study proceeds from my hypothesis that a number of textual variables, such as average text length, average sentence length, the average length of the initial clause constituent, and the proportion of long words, ought to rise during a term. The material consists of over 600 texts written by 14 pupils. All the texts are analysed with the LIX tool available on the Internet. The texts are entered into the LIX counter which then returns a value for the studied variables. This procedure was performed for all the variables except initial clause constituent length. That is instead calculated manually by counting the number of words per initial clause constituent. The result shows that all the variables except the proportion of long words increase during the term. The average text length is the variable with the most noticeable increase during the whole term. The proportion of long words, however, did decrease during the same period. The results also show a great correspondence with earlier research on upper secondary pupils’ writings. This means that the group of 11 years old multilingual pupils in this study write with the same proficiency as 16–19 years old pupils, as regards the variables average text length, average sentence length and the average length of the initial clause constituent.