Cette thèse ambitionne de faire la sociologie d'un mode d'engagement qui est aussi une forme de rapport spécifique au politique : le militantisme libertaire. Entendu au sens large, il s'agit de l'engagement dans des organisations horizontales (dépourvues de hiérarchie), autonomes des institutions de la démocratie représentative et pratiquant l'action directe (de la manifestation traditionnelle aux occupations et autres squats). C'est à travers l'étude des socialisations successives des militants (primaires, au sein de la famille, puis secondaires, dans les groupes de pairs et dans le collectif militant) qu'est envisagée la formation et le renforcement des dispositions des militants à l'investissement dans une organisation libertaire ainsi que leur acquisition progressive d'une culture politique et d'un rapport au politique spécifiques. Ces différentes socialisations contribuent à faire s'éloigner, au sein de la nébuleuse libertaire, les militants anarchistes et les activistes de la gauche radicale et alternative, qui développent des conceptions différentes de ce que doivent être l'action politique et ses finalités. En dépit de leurs importantes similitudes, anarchistes et radicaux se retrouvent dans des identifications collectives divergentes qui rendent difficile leur collaboration. Leur engagement, largement affranchi des contraintes collectives, traduit un rapport au groupe qui est lui aussi clairement lié à une culture spécifique et distincte, qui influence tant la pérennité des investissements individuels que la durée de vie des collectifs.

Cette thèse aborde la notion de style et de variation intra-locuteur, dans le cadre d'enquêtes sociolinguistiques menées auprès d'enfants âgés de 5 à 11 ans. Plusieurs approches méthodologiques, tant quantitatives que qualitatives, sont convoquées afin d'appréhender les représentations et les pratiques stylistiques d'enfants de l'école primaire. Plusieurs types de données ont été recueillis et analysés, notamment des discours sur la variation, des productions langagières au cours de jeux parodiques et des conversations ordinaires. L'influence conjointe du milieu social et des réseaux de socialisation scolaire est envisagée, dans une dynamique à la fois macro- et microsociale. Le processus de construction des représentations de la variation stylistique chez l'enfant est interrogé, ainsi que le phénomène de souplesse stylistique en tant que capacité, en partie consciente, à moduler son style au cours de l'interaction, à des fins à la fois adaptatives et proactives. Ces observations et réflexions sont mises en perspective avec des problématiques socio-éducatives liées à la mixité sociale des établissements scolaires et à la prise en compte de la variation en didactique du français.

<p>Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.</p>

<p>Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan.</p><p>Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild. Varje kategori har en teori knuten till sig. Till kategorin värderingar är det Thorleif Petterssons förklaring av Ronald Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” som används. När det gäller omsorg är det Carol Gilligans teori att omsorg är mognad. Gudsbild, här är det Ana-Maria Rizzutos förklaring till uppkomst och användning av gudsrepresentation.</p><p>Resultatet är att samtliga kvinnor anser att man måste vara ärlig mot sig själv trots att det kommer att innebära kompromisser när det gäller relationen till föräldrarna och kyrkan.</p>

<p>Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.</p><p>Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet. Mycket handlar i slutändan om människans och religionens anpassning till ett samhälle i förändring.</p>

Bei der hier vorzustellenden Arbeit handelt es sich um eine qualitative Langzeitstudie, die sich mit dem politischem Interesse von acht jungen Frauen in Brandenburg im Alter von 16 bis 20/21 Jahren, dem Alter, in dem sich die bisher ausgebildete individuelle politische Identität stabilisiert, beschäftigt. Die politische Identitätsbildung jugendlicher Schüler und Schülerinnen zu unterstützen, sie auf die Übernahme der Rolle eines mündigen Bürgers bzw. einer mündigen Bürgerin vorzubereiten und demokratisches Bewusstsein zu fördern, gilt als wichtiges Ziel politischer Bildung in der Bundesrepublik Deutschland. In diesem Konzept verbinden sich die aus psychologischer Sicht zu bewältigenden Entwicklungsaufgaben, die mit der Suche nach einem Platz in der Gemeinschaft (Erikson 1950, 1959, 1968) verbunden sind, mit einer Sicht des politischen Systems, nach der dessen Stabilität maßgeblich von der Legitimation seiner Mitglieder und deren Bereitschaft zur politischen Beteiligung abhängt (Easton 1965, 1975).<br><br> Die Herausbildung politischer Identität und die damit verbundenen Einstellungen und Verhaltensweisen Jugendlicher werden durch die Jugendforschung auf vielfältige Art und Weise untersucht. Nach dem politischen Identitätskonzept von Fend (1991) können politische Einstellungen und Verhaltensweisen nach affektiv-motivationalen, kognitiven und Verhaltensaspekten differenziert betrachtet werden. „Politisches Interesse“ kann als ein Konstrukt gesehen werden, welches im Schnittpunkt dieser drei Dimensionen liegt, da es sowohl motivationale, kognitive als auch handlungsbezogene Aspekte beinhaltet. Ihm kommt als motivationale Basis eine wichtige Bedeutung für die politische Exploration und politische Partizipation, und damit für die politische Identitätsentwicklung zu.<br><br> In empirischen Untersuchungen wird immer wieder festgestellt, dass das für die politische Identitätsentwicklung so bedeutsame politische Interesse bei jungen Frauen im Vergleich zu jungen Männern niedriger ausfällt. Junge Frauen zeigen eine geringere Bereitschaft, sich mit Politik zu beschäftigen, sie fühlen sich politisch inkompetenter und glauben in stärkerem Maße als ihre männlichen Altersgenossen, keinen Einfluss auf die Politik nehmen zu können (vgl. z.B. Fend 1991; Hoffmann-Lange 1995; Verba et al. 1995; Gille et al. 2000; Torney-Purta et al. 2001; Jugendwerk der Deutschen Shell 2000; 2002; Brandenburger Jugendlängsschnitt). Diese vorgefundenen Geschlechtsunterschiede werden auf unterschiedliche Art und Weise erklärt.<br><br> In der empirischen Jugendforschung wird im Allgemeinen eine Single-Item-Frage zur Erfassung von politischem Interesse genutzt. Diese kann nicht als ausreichend angesehen werden, wenn es darum geht, der These nachzugehen, dass weibliche Jugendliche nicht unbedingt politisch weniger, sondern politisch anders interessiert sind als männliche Jugendliche. Arbeiten, die das politische Interesse differenzierter erfassen, belegen dies bereits (vgl. z.B. Kuhn et al. 1998; Oesterreich 2002; Albert et al. 2003; Kuhn/Schmid 2004) <br><br> Diese Arbeit soll dazu beitragen, dass politische Interesse von weiblichen Jugendlichen mittels qualitativer Daten weiterführend zu erklären. Anhand verschiedener Fragen wird dem politischen Interesse weiblicher Gymnasiastinnen aus Brandenburg in seinem Zusammenhang mit dem Informationsverhalten und dem Stellenwert, den Vertrauen in Politik und gegenüber Politikern für die Jugendlichen hat, nachgegangen. / The essay (qualitative long term study) presents perspectives on the political interest of eight young women in the federal state of Brandenburg/Germany between the age of 16-21, an age by which they have achieved an individual political identity.<br><br> German politics aim at supporting, inspiring and preparing adolescents in order to create responsible citizens and to promote a democratic awareness. From a psychological perspective, this concept includes developmental tasks to be coped with as for example the search for a place in society (Erikson 1950, 1959, 1968) and an understanding of the political system as the warrant of stability depending on the legitimate members of the system and their readiness to participate in it (Easton 1965, 1975).<br><br> There are many different critical approaches towards understanding the development of political identity as well as the attitudes and behaviour of adolescents. According to the concept of identity developed by Fend (1991), political identity and behaviour are differentiated into affective-motivational and cognitive aspects. Political interest is attributed to both motivational and cognitive aspects and thus can serve as a central indicative concept for the process of the forming of a political identity. On the one hand, political interest constitutes an important motivational precondition to a maintained interest in political processes and participation. On the other hand, the motivation to stay informed about ongoing political issues promotes the perpetual increase of knowledge as well as the growth of the competence to analyse and act. <br><br> In empirical research, the political interest of young women, which is essential for the development of a political identity, has been repeatedly characterized as lower than that of young men. In comparison to their male contemporaries females show less motivation to deal with politics, they feel less politically competent and are more ready to believe in having no influence on politics (cp. Fend 1991; Hoffmann-Lange 1995; Verba et al. 1995; Gille et al. 2000; Torney-Purta et al. 2001; Jugendwerk der deutschen Shell 2000; 2002; Brandenburger Jugendlängsschnitt). These differences between the genders have received multiple explanations.<br><br> In empirical youth research, one particular question is generally used to assess political interest. Yet, this procedure is inadequate when it comes to finding evidence for the idea that female adolescents are not necessarily less interested in politics, but that they have a different kind of interest than their male counterparts. Essays that approach political interest in a more differentiated way have already provided evidence for this(cp. Kuhn et al. 1998; Oesterreich 2002, Albert et al. 2003, Kuhn/Schmid 2004).<br><br> This essay shall provide further insight into the political interest of female adolescents on the basis of qualitative data. Using different types of questions, the political interest of high school students in the federal state of Brandenburg, studying towards A-level is evaluated with regard to the behaviour concerning the level of concern, trust and appreciation invested in politics and politicians by female adolescents.

The primary aim of the study was to develop knowledge about how unaccompanied asylum-seeking children manage their life circumstances and challenges after being granted a residence permit and maturing into adulthood in Sweden. A second aim was to develop knowledge about the life circumstances of these children in their respective countries of origin, the motives behind their flight to Sweden, the means by which they came to Sweden.  The thesis is a ten-year follow-up study. The first set of data is clinical in nature: 100 unaccompanied children were interviewed shortly after their arrival. Ten years later a register study was made of these now young adults. The research group was now reduced to the 68 young adults who remained in Sweden after receiving their permanent resident permits. Twenty of them were chosen for a qualitative interview by means of strategic sampling. The unaccompanied asylum-seeking children who, ten years after becoming permanent residents, remained in Sweden have become established in a favourable life situation as young adults. The process of becoming established in Sweden from the stressing conditions in the country of origin is marked by both risks and possibilities that occur in periodical sequences in the life course of the unaccompanied asylum-seeking children.  The children/youths may have come alone, but they did not remain alone. A majority were taken in hand by relatives in Sweden who were links to the family’s transnational network. The other children who had no family with which to reunite sought to establish transnational links on their own. A transnational perspective can shed light on how these young adults have created cross-national networks and this appears to have been of decisive importance for their socialisation and favourable establishment in Sweden.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt. Studiens övergripande slutsatser är att idrottande barn och ungdomar anser att idrotten har en viktig plats i deras liv. De idrottar för att det är kul, för att hålla sig i form och för att de själva vill det. De träffar fler kompisar och får ett större socialt kapital. I idrotten finner de genom ledarna vuxna förebilder som de har en bra relation till, ett stort förtroende för och som lyssnar på dem. Ledarna anses som viktiga både för utövandet av sin idrott, men också i områden utöver idrotten, och är den person efter familjen, den närmaste släkten och kompisar som de anser vara allra viktigast för dem. Slutligen konstateras att även om skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning av idrotten och ledarna finns så är likheterna större än skillnaderna.

Le rôle de l'imaginaire ne semble pas - a priori - fondamental pour la dynamique de la motivation dans le contexte scolaire, c'est à dire dans un cadre envisagé en vue d'apprentissages par l'élève, de connaissances conformes à des programmes bien définis. Cependant on peut inverser cette perspective en concevant la motivation dans le cadre d'une réalisation de soi - dans le groupe et en fonction d'apprentissages répondant à des besoins créatifs spontanés. Les travaux effectués par Gilbert Durand sur l'Imaginaire - et en particulier sa conception des "structures anthropologiques de l'Imaginaire" - nous ont servi de fil conducteur théorique à partir duquel nous avons élaboré une méthodologie et réalisé une expérimentation dans différentes classes. Nous avons recueilli des données et analysé l'évolution de certaines situations scolaires individuelles et collectives. Au terme de cette recherche, nous constatons que si les contenus liés à une pédagogie de l'imaginaire restent importants, il apparaît surtout que c'est dans la régulation de l'espace-temps éducatif que se construit ou non la raison simultanée d'apprendre et de vivre ensemble Pour qu'une activité prenne du sens il faut en effet que soit combinées harmonieusement trois directions pédagogiques : la mise à l'épreuve individuelle, la participation au sein d'un groupe et la circulation de toute information dans le système apprenant qu'est la classe. Or cela correspond justement aux trois modes durandiens des structures de l'imaginaire : mode "héroïque", mode "mystique" et mode synthétique ou cyclique, trilogie constitutive des bases anthropologiques de la psyché, préfigurant dans son équilibre une éducation à visée socialisante et démocratique. L'hégémonie d'un modèle pédagogique - trop "héroïque par exemple - pourrait alors être envisagé comme facteur de séparation, d'échec scolaire, de fracture sociale...

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring. Eleverna i årskurs ett på Fordonstekniska programmet är också generellt sett positivt inställda till muslimer, medan eleverna i årskurs tre är mer negativt inställda till muslimer. Somliga elever i båda Fordonstekniska klasserna, i likhet med Naturvetenskapsklasserna, är negativt inställda till specifikt moskébygge, slöja samt muslimsk invandring. De flesta elever i dessa fyra klasser som har muslimska vänner visar på en positiv attityd gentemot muslimer.