Vår arbetslivserfarenhet är att lärares bedömning präglas i stor omfattning av summativ karaktär. Med utgångspunkt från detta är syftet med examensarbetet att undersöka vad lärare besitter för attityder, upplevelser och erfarenheter gentemot formativ bedömning i svenskundervisningen med fokus på skrivutveckling. Undersökningen är både av kvantitativ och kvalitativ art. Data samlades in via enkäter från två lärargrupper på Facebook. Det teoretiska perspektiv som legat till grund för studien var det sociokulturella perspektivet med fokus på begrepp såsom till exempel stöttning, zonen för den proximala utvecklingszonen och mediering. Resultatet i vår studie visade att lärarna i stor omfattning hade en positiv syn till att använda sig av formativ bedömning. Lärarna poängterade betydelsen av variation i undervisningen där olika bedömningsmetoder och arbetssätt synliggjordes. Det åskådliggjordes positiva och negativa aspekter med tillämpningen av formativ bedömning, där till exempel tidsaspekten var av betydande faktor. Avslutningsvis framhävde lärarna att formativ bedömning genererar i positiva effekter på elevernas skrivutveckling.

The purpose of this study is to examine teachers' thoughts about literature conversations. The study amied to find out what theachers think a succsessful literature conversation look like, what opportunities and challenges the method has and what significance the literature conversation has for students' development of reading comprehension. To collect data for the study, semi-structured interviews were conducted with ten certified and active teachers who teaches in grades 4-6. The study is based on Lev Vygotsky's theories of learning, which means that people learn in interaction with others. The results of the study show that teachers believe that the literature converastion is the method that benefits students the most when it comes to developing reading comprehension. The teachers believe that in a successful literature conversation the students learn from each other. This should be done in small groups as the students get a greater opportunity to exspress their thoughts and opinions about the text. The literature conversation is important for students' development of reading comprehension. In conversations, the studnets can help each other to get further in their cognitive thinking. This can be linked to the zone of proximal development, which is a concept in the sociolultural theory of learning and means that children learn in interaction whit others. / Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om litteratursamtal. Undersökningen syftar till att ur, ett lärarperspektiv, ta reda på hur lärare anser ett lyckat litteratursamtal ser ut, vilka möjligheter och utmaningar metoden har samt vilken betydelse litteratursamtalet har för elevers utveckling av läsförståelse. Till undersökningens datainsamling genomfördes semistrukturerade intervjuer med tio legitimerade och verksamma lärare i årskurs 4–6. Undersökningen utgår ifrån Lev Vygotskijs teorier om lärande vilket innebär att människor lär i samspel med andra. Undersökningens resultat visar att lärare anser att litteratursamtalet är den metod som gynnar eleverna mest när det kommer till utveckling av läsförståelse. I ett lyckat litteratursamtal får eleverna möjlighet till att lära av varandra. Detta bör ske i grupp då eleverna får en större möjlighet till att utrycka sina tankar och åsikter kring texten de har läst. Littertursamtalet har en stor betydelse för elevers utveckling av läsförståelse. I samtalet kan eleverna hjälpa varandra att nå längre i deras kognitiva tänkande. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utvecklingszonen som är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i samspel med andra.

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker. / Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

Denna studie avser att belysa hur lärare i årskurs 1 undervisar sina elever i läsinlärning. Studien kommer att synliggöra metoder och läromedel som lärare använder sig av för att skapa rätt förutsättningar för alla elever. Vi belyser även utmaningar som lärare anser sig möta i sitt arbete med elever i läsundervisningen, samt om lärarna själva är i behov av stöd. Materialet till denna studie har samlats in genom en enkätundersökning vilken har försett oss med både kvantitativ samt kvalitativa data. Vi har i vår analys av insamlat data utgått från en tematisk analys samt innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att lärare idag anser att de behöver använda sig av olika metoder och material för att möjliggöra för alla elever i klassen att utvecklas inom läsinlärning. Vidare visar resultatet att lärare är i behov av stöd i sitt arbete med läsundervisningen.

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare i grundskolan tänker och arbetar med hjälp av olika metoder och arbetssätt för att motivera elever till att läsa. I studien genomfördes kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med hög nivå av standardisering. Åtta legitimerade lärare deltog i undersökningarna. Intervjuerna genomfördes på plats med lärarna och dokumenterades med lämplig teknik. Genom den kvalitativa undersökningen har kunskapen kring syftet stärkts då informanterna framfört hur de arbetar med olika arbetssätt och metoder.  Sammanfattning av resultatet är att majoriteten av lärarna använder sig att det sociokulturella perspektivet i undervisningen, eleverna lär av läraren och eleverna lär av varandra. Lärarna har en gemensam syn på att ansvaret ligger hos skolan att lära eleven att läsa samt motivera den till att läsa. Högläsning och textsamtal är två metoder som lärarna i studien använder sig mest av och de är överens om att dessa två metoder har stor betydelse för att motivera eleverna till att läsa i de yngre åren. I resultatet framkom det även att lärarna arbetade med olika uppgifter om och kring läsningen för att motivera eleverna. Samtliga lärare påpekade att för att kunna motivera eleverna till läsning så måste eleverna omges av böcker. Biblioteket och bibliotekarier var därför något som lärarna gemensamt tyckte var grunden för att kunna motivera eleverna till att läsa. / The purpose of the study is to find out how teachers in primary school think and work using different methods and working methods to motivate students to read. In the study, qualitative investigations were carried out in the form of interviews with a high level of standardization. Eight licensed teachers participated in the interviews. The interviews were conducted on site with the teachers and documented using appropriate technology. Through the qualitative investigation, knowledge about the purpose has been strengthened as the informants presented how they work with different working methods and methods.  The summary of the results is that the majority of teachers use the sociocultural perspective in teaching, the students learn from the teacher and the students learn from each other. The teachers have a common view that the responsibility is on the school to teach the student to read and to motivate them to read. Reading aloud and text conversation are two methods that the teachers in the study use the most, and they agree that these two methods have a big importance in motivating students to read in the younger years. The results also revealed that the teachers worked with various tasks about and around reading to motivate the students. All the teachers pointed out that in order to motivate the students, they must be surrounded by books. The library and librarians were therefore something that the teachers jointly thought was the basis for being able to motivate the students to read.

The purpose of this thesis is to investigate how preschool teachers work with language development regarding children who speak Swedish as their mother tongue as well as children with other first language. This thesis will also examine how the teachers look upon their mission to help the children in their language development both regarding the Swedish language as well as a pontential other first language. The results are based on a qualitative study with semi structured interviews and proceeds a sociocultural perspective based on the theories of Vygotsky. Nine teachers were interviewed. They work at four different preschools where the children who attend are between one and five years old. The results show that the teachers who participated in the study work with language development in the Swedish language with both planned activities and spontaneous by communicating with the children, and that they use the samr work methods regardless of the children's mother tongue. / Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskollärare arbetar språkutvecklande både med barn som har svenska som modersmål och med barn som har annat förstaspråk, samt hur förskollärarna ser på möjligheter och svårigheter i sitt uppdrag att hjälpa barn i sin språkutveckling både i det svenska språket samt deras förstaspråk. Resultaten bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer och utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och scaffolding i fokus. Nio förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor som har barn i åldrarna ett till fem år intervjuades. Resultaten visar att förskollärarna i studien arbetar språkutvecklande både i planerade aktiviteter med olika sorters material samt spontant genom att kommunicera med barnen. De visar också att informanterna arbetar på samma sätt med språkutveckling oberoende av barnens modersmål.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka faktorer som NO-lärare i årskurs 7-9 upplever som viktiga för elevers förståelse vid undervisning kring begreppen oxidation och reduktion. Studien behandlar kemiundervisning utifrån tre olika nivåer, kritiska för förståelsen av ämnet kemi (Den kemiska tripletten) samt att inlärning sker i en social kontext. Studien utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Intervjuer genomfördes med fem olika högstadielärare för att klargöra vilka uppfattningar som finns kring undervisningen av begreppen. Studiens resultat pekade på tre svårigheter i samband med undervisningen av begreppen: svårigheter för eleverna att förstå begreppen genom den submikroskopiska nivån, begreppen kräver omfattande förkunskaper och betydelsen av att koppla kemiska begrepp till vardagen. De slutsatser som framkom handlar om användandet av bra förklaringsmodeller för att kunna uppfatta den submikroskopiska nivån, att använda vardagliga exempel som en viktig faktor samt slutsatser kring betydelsen av strategier för bestämning av förkunskaper och därmed göra förändringar i den egna undervisningspraktiken.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka klasslärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, med fokus på hur de arbetar med motivation till att läsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med åtta klasslärare. Det kan konstateras att lärarna lyfter olika faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, och att de arbetar med att väcka och upprätthålla motivationen på olika sätt. Utifrån en fenomenografisk ansats och analys har fem beskrivningskategorier framkommit. Dessa är: läs- och språkkunnighet, material och medier, läsande förebilder, incitament och studiemiljö. Beskrivningskategorierna betraktas som variationer på lärarnas sätt att se på elevers motivation till att läsa. Inom ramen för fenomenografin kan såväl läs- och språkkunnighet som material och medier anses vara de mest framträdande av beskrivningskategorierna. Läs- och språkkunnighet tycks vara den beskrivningskategori där lärarna är mest enhälliga, medan material och medier är den kategori som är mest uttömmande. Det är även dessa kategorier som tydligast går att härleda till elevers motivation till att läsa. / The purpose of this study is to examine primary school teachers’ perceptions about which factors that affect pupils’ motivation to read, with focus on how the teachers work with the motivation to read. The purpose is answered through qualitative, semi-structured, interviews with eight teachers.  It can be established that the teachers raise different factors that affect pupils’ motivation to read, and that they work with awakening and sustaining the motivation in different ways. Through a phenomenographic approach and analysis, five description categories have emerged. These are: literacy and language proficiency, materials and media, reading role models, incentives, and study environment. The description categories are considered variations of the ways that teachers view pupils’ motivation to read.  Within the scope of phenomenography, literacy and language proficiency, as well as materials and media, can be considered the most prominent of the description categories. Literacy and language proficiency seems to be the description category where the teachers are most unanimous, while materials and media is the most extensive category. These are also the categories that most clearly can be associated with pupils’ motivation to read.

Samhället är väldigt digitaliserat och digitala lärresurser har fått ett stort utrymme på skolan i nästan alla årskurser. Syftet med att använda digitala lärresurser är för att stötta eleverna i deras lärande och utveckling. Digitala lärresurser har ytterligare ett syfte som är att underlätta lärarens arbete. I denna studie kommer en systematiskt litteraturstudie att göras för att undersöka vad tidigare forskning som har fokuserat på digitala lärresurser i matematikundervisning kommer sammanställas. digitala lärresurser inom matematikundervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka användningen av digitala lärresurser under matematikundervisningen samt hur den kan främja elevers lärande. Studien kommer även att ta del av användningen av digitala lärresurser utifrån sociokulturella perspektivet. Resultaten av de sammanställda forskningarna visade att digitala lärresurser av olika slag kan främja elevernas lärande på olika sätt. Det främjar bland annat motivation till lärande, engagemang, problemlösningsförmåga, algebraiska tänkande, tal beräkningar, mönsterigenkänning m.m. Resultatet har även visat att en stor del av bakomliggande aspekter som kan hindra att elevers lärande främjas genom digitala lärresurser är lärarnas brist på kunskap gällande användning av materialet. / Society is highly digitalized and digital learning resources have been given a large space at school in almost all grades. The purpose of using digital learning resources is to support students in their learning and development. Digital learning resources have another purpose, which is to facilitate the teacher's work. In this study, a systematic literature study will be done to investigate what previous research that has focused on digital learning resources in mathematics education will be compiled. digital learning resources in mathematics teaching. The purpose of this literature study is to investigate the use of digital learning resources during mathematics teaching and how it can promote student learning. The study will also considerthe use of digital learning resources based on the socio-cultural perspective. The results of the compiled research showed that digital learning resources of various kinds can promote students' learning in different ways. Among other things, it promotes motivation for learning, commitment, problem-solving skills, algebraic thinking, number calculations and pattern recognition. The results also show that a large part of the underlying aspects that can prevent students' learning from being promoted through digital learning resources is the teachers' lack of knowledge regarding the use of the material

Studien syftar till att undersöka muntlighet i läroböcker där fokus ligger på vilket utrymme muntlighet får och vilka muntliga uppgifter som förekommer i läroböckerna samt vilka likheter och skillnader det finns i läroböckerna sinsemellan. Läroböckerna kommer att jämföras och undersökas i skriftliga respektive muntliga uppgifter som finns i förhållande till varandra. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på samspelet mellan individer vilket är väsentligt när det kommer till muntlighet. Teorin innefattar även mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen samt scaffolding, alla dessa är centrala begrepp som behövs till vår studie som undersöker muntlighet. För att kunna utföra studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys samt inslag av kvantitativ metod i undersökningen. Resultatet visar att de analyserade läroböckerna inte innehar ett stort inslag av muntliga uppgifter. De framgår även i resultatet att hela läromedlet bör användas tillsammans för att få in all muntlighet som är avsett för läromedlet.