Vi lever i ett samhälle som inom många områden präglas av multimodalitet, och där text innefattar mer än enbart skrivna och tryckta verbalspråkliga texter. Begreppet text har fått en vidgad innebörd och innefattar numera texter där flera teckensystem samspelar (Selander & Kress, 2010), det vill säga multimodala texter. Den nya innebörden av text kan komma att utmana skolans textpraktiker och dess traditionella syn på text och bedömning. Vårt syfte är att undersöka vad lärare tar fasta på vid bedömning av multimodala texter som kombinerar skrift och bild. Vi utgår från den sociosemiotiska teorin samt den multimodala teorin när vi analyserar insamlade bedömningar av lärare samt semistrukturerade intervjuer. Våra undersökningsresultat antyder att lärare saknar verktyg för bedömning av multimodala texter. Dels för att lärare på fältet har en traditionell syn på bedömning av elevtexter. Dels på grund av sättet det multimodala perspektivet kommer till uttryck i skolans styrdokument. Våra undersökningsresultat visar att lärare behöver utveckla ett gemensamt metaspråk i klassrummet, genom vilket eleverna blir medvetna om sitt eget lärande under själva arbetsprocessen. Metaspråket i klassrummet kan fungera som ett verktyg vid bedömningssamtal.

I denna uppsats undersöks vilka modelläsare som skapas i nio olika rekryteringsinlägg på Försvarsmaktens Instagram-konto. Undersökningen tar avstamp i en multimodal textanalys som baseras på systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar att de modelläsare som konstrueras i grunden delar samma egenskaper – de är handlingskraftiga, drivna och initiativtagande, men utöver det konstrueras varje modelläsare med unika egenskaper och förutsättningar. Resultatet visar även att det finns skillnader på hur modelläsare konstrueras beroende på om värnplikten är vilande eller aktiv. Gemensamt för samtliga modelläsare är att relationen till Försvarsmakten bygger på att Försvarsmakten erbjuder något som modelläsaren söker.

Den här uppsatsen undersöker hur vida två olika läromedel (”En läsande klass” och Läsförståelse start”) använder sig av text och bildsamspel och ifall detta kan främja elevernas inlärning. Med hjälp av multimodala verktyg såsom ideationell, interpersonell och textuell så undersöks dessa aspekter. Studien undersöker också vilka läsförståelsemöjligheter som dessa läromedel erbjuder. Bägge läromedlen har använt bilder som ett visuellt understöd för att förtydliga textens innehåll. De använder också bilderna för att förmedla detaljer som inte nämns i texten. De läsförståelse möjligheter som läromedlen används sig av är gemensam diskussion i klassen angående texten utifrån fem olika dockor/områden (”En läsande klass”). Det andra läromedlet har använt sig av ett flertal olika texttyper där eleven sedan svara på frågor och påstående utifrån det lästa.

I den här uppsatsen undersöks tecken på ålderism i deckarbokomslag. Hur fiktiva, äldre människor porträtteras påverkar bilden av äldre i samhället. I den här analysen upptäcktes en skillnad när det kommer till hur åldersgrupper representeras och att äldre människor tilldelas vissa egenskaper. Troligtvis för att göra dem intressanta. Gruppen människor sätts på så sätt djupare in i fack av stereotyper vilket bidrar till att förutfattade meningar förstärks. En grundregel inom visuell kommunikation är att vara medveten om vad som kommuniceras ut och varför. Att vara medveten om hur ålderism kan uttryckas ger därför kunskap om hur detta kan undvikas.   Analysen utgår ifrån sociosemiotik, diskursteori och representationsteori för att undersöka samspelet mellan skaparens beslut och mottagarens uppfattning och på så sätt ta reda på vad som representeras. Materialet i analysen kommer ifrån tre olika topplistor och bokförlag för att få en spridd och rättvis representation av omslag till deckarböcker. Analysen går igenom gemensamma uttryck tillsammans med en djupare analys av omslagen innehållande pensionärer. På så sätt svarar den här uppsatsen på vad omslagen säger om samtidens diskurs och vad vi kan se för spår av ålderism i denna typ av media.  Medieproduktionen Omslag: att representera berättelsen i bild är ett arbete där omslag till deckarböcker skapas med hjälp av semiotik och representationsteori.

Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka modaliteters samspel i tre SO-läroböcker för årskurserna 1–3 i avsnitt avsedda för religionskunskap.  SO- läroböckerna är utgivna under läroplanerna Lpo94, Lgr11 och Lgr22. Studien har även som syfte att analysera eventuella likheter och skillnader som förekommer i samspelet mellan läroböckernas utvalda modaliteter med avsikt att diskutera och synliggöra eventuella förändringar som skett under revideringarna av läroböckerna. Studien diskuterar ytterligare den didaktiska potentialen utifrån analysens resultat. De två forskningsfrågorna som används för att besvara studiens syfte är: Hur samspelar textens olika verbala delar med varandra och med bilderna? Och Hur har samspelet mellan texters verbala delar och bilder i läroböcker, med tre olika utgivningsår, förändrats?   Studiens utgångspunkt är andra steget i Danielsson och Selanders Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter (2014). Det andra steget i modellen behandlar samspel mellan textens delar i läroböcker. Studien har även det sociosemiotiska samt det designteoretiska multimodala perspektivet som utgångspunkt.  Studiens resultat visar att samtliga läroböckerna innehåller semiotiska modalitet som samspelar med varandra. Verbala textslag som exempelvis rubriker, faktarutor, brödtexter, teckningar, symboler och fotografier återfinns i samtliga läroböcker och dessa samspelar väl sinsemellan. I de tre utvalda läroböckerna framgår det exempelvis av resultatet att fotografier, teckningar och symboler tillför information och samspelar med tillhörande bildtexter och brödtexter. Brister i samspelet har tilläggsvis observerats i samtliga läroböcker. Dessa brister är exempelvis rubriker och brödtexter som inte samspelar med varandra samt dekorativa bilder som inte tillför information till de verbala textslagen. Det förekommer likheter i de modaliteter som läroböckerna innehåller samt i hur dessa modaliteter samspelar med varandra. Skillnader i modaliteternas samspel mellan samtliga läroböcker är emellertid inte lika påtagliga. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att samtliga böckers modaliteter samspelar väl och att det inte skett en signifikant förändring i de använda modaliteterna och dess samspel i de reviderade läroböckerna. Studiens resultat och analyser är följaktligen av relevans då lärare bör medvetandegöras om vilka modaliteter som samspelar med varandra, hur lärare kan använda sig av dessa modaliteter i undervisningen för att möjliggöra lärandet hos eleverna.

Syftet med studien är att genom kritisk granskning få en fördjupad förståelse av fristående gymnasieskolors multimodala kommunikation på sina hemsidor gentemot grundskoleelever och deras vårdnadshavare. Avsikten är att jämföra de friskolor i Stockholmsområdet som hade högst respektive lägst meritvärde för antagning höstterminen 2019. För att undersöka detta används multimodal analys av tio fristående gymnasieskolors hemsidor. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier med en bakgrund i sociosemiotisk teori. I resultatet framkommer att skolorna i gruppen med högst antagningsgräns ofta använder liknande semiotiska resurser vilka skiljer sig från de skolor med lägst antagningsgräns som inom sin grupp använder sig av semiotiska resurser som liknar varandras. De olika skolorna riktar sin kommunikation till olika grupper av elever och vårdnadshavare. Alla skolor använder sina egna semiotiska resurser för att skapa mening. Kombination av de semiotiska resurserna på en skolas hemsida skapar en viss förståelse hos betraktaren. / The purpose of this study is to achieve a greater understanding of multimodal communication towards prospective students and their guardians on webpages of independent upper secondary schools in Sweden. The intention is to compare independent schools in the Stockholm area which had the highest as opposed to the lowest limit of admission in the autumn of 2019. To investigate this, multimodal analysis of the websites of ten independent upper secondary schools is used. The results are presented in different categories based on social semiotic theory. Furthermore, the results show that the schools in the group with the highest admission limit often use similar semiotic resources and that they differ from the schools with the lowest admission limit. This group on the other hand, use semiotic resources that are similar to one another. The different schools direct their communication towards different groups of students and guardians. Schools use several individual semiotic resources which create understanding in combination with each other.

Syftet med den här studien är att ge en bild av hur tre punkter kan fungera i en multimodal text i form av en bilderbok för barn. Fokus ligger på hur tre punkter skapar olika funktioner dels inom skriften, mellan satser och meningar, dels i samspelet mellan text och läsare. Studien utgår från teorierna sociosemiotik och systemisk-funktionell grammatik. Vidare tillämpas en multimodal textanalys med analysredskap från systemisk-funktionell grammatik. För att kunna svara på studiens frågeställningar undersöks textens textuella och interpersonella struktur. Resultatet visar att tre punkter kan markera gränser och samband inom skriften, att tre punkter kan bidra till prosodiska effekter, att tre punkter visuellt och spatialt kan peka både framåt och bakåt och att tre punkter kan skapa interpersonella relationer med läsaren. Studiens resultat visar också att tre punkter fungerar på flera olika sätt i en och samma position för att skapa flera olika funktioner.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den sociokulturella och sociosemiotiska teorin undersöka hur sex stycken lärare i årskurs 1–3 resonerar kring visuella representationers agens i svenskundervisning och hur de menar att deras undervisning om visuellt meningsskapande ser ut. Tidigare forskning beskriver ett komplicerat förhållande till de visuella representationernas funktion i svenskundervisningen, de beskrivs både som ett tillägg och som ett viktigt redskap för lärande. Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där elevtexter som informanterna tagit med sig har fungerat som utgångspunkt i samtalen. Empirin analyserades genom tematisk innehållsanalys med våra forskningsfrågor som kategorier. Resultatet visar hur de olika informanterna förhåller sig till visuella representationer i undervisningen och det framgår en skillnad mellan hur lärare talar om de visuella representationernas agens i förhållande till olika ämnen. Resultatet visar även att informanterna finner att de visuella representationernas funktion är viktig på lågstadiet och något som tillskrivs hög agens, men att hur de talar om dem är komplext.

I detta examensarbete undersöks frågan om vad elever väljer att representera i en egenproducerad teckning när de ska bearbeta en naturvetenskaplig faktatext. Arbetet undersöker även möjliga anledningar till att elever representerar vissa element före andra samt hur eleverna själva kan uppleva ritandet som arbetsform. Studien i arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med 11 elever från en femteklass. Eleverna intervjuades enskilt där de fick rita fritt samtidigt som de lyssnade på en faktatext om hjärnan. Därefter ställdes frågor till eleverna om teckningen och elevens upplevelser. Resultatet indikerar att elever använder bilder för att skapa helhetsbilder av det aktuella ämnet samt för att knyta ihop sin förståelse av kunskapen med omvärlden. Däremot visade resultatet även att elever som upplevde att deras förmåga att rita var undermålig, eller att själva ritandet var ointressant, inte upplevde samma positiva effekt för lärandet som övriga elever gjorde. Ritandet var också svårt att använda för eleverna när de skulle bearbeta okänd fakta eller svåra begrepp. Slutsatsen av arbetet är att ritandet bör få ta minst lika stor plats som traditionella text- och talbaserade aktiviteter i klassrummet, men att ritandet ska ses som en förmåga som eleverna behöver få träning och stöttning i. / This thesis examines the question of what pupils choose to represent in a pupil-produced drawing when they are going to process a scientific factual text. The thesis also explores possible reasons why pupils represents certain elements before other as well as how the pupils themselves experiences drawing as a work form. The study in this thesis builds upon semi-structured interviews with 11 pupils from a fifth grade. The pupils were interviewed individually where they would draw freely while listening to a factual text about the brain. Then questions were asked to the pupils about the drawings and the pupils’ experiences. The result indicates that pupils use images to create holistic images of the subject in question and to link their current understanding of the subject to the outside world. However, the result also showed that pupils who felt that their ability to draw was substandard, or that the drawing itself was uninteresting, did not experience the same positive effects on learning as other pupils did. Drawing was also difficult to use for pupils if they had no prior knowledge of the subject at hand, or if the concept was too difficult to understand. The conclusion of the study is that drawing should be given as much space as traditional text- and speech-based activities in the classroom, but also that drawing should be seen as a ability that pupils need training and support in to unlock the work forms learning potential.

Syftet med studien är dels att undersöka hur Min Doktor och 1177 kommunicerar via sina webbsidor och applikationer, dels hur användaren upplever kommunikationen. För att uppnå studiens syfte kommer en sociosemiotisk multimodal analys tillämpas för att undersöka hur semiotiska resurser skapar betydelse för användaren. Tre fokusgrupper i olika åldrar kommer även intervjuas för att få kunskap kring användarens upplevelse av kommunikationen. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är digitalisering, digital hälsokommunikation och sociosemiotik. Genom ett sociosemiotiskt perspektiv undersöks hur aktörerna skapar en kommunikativ relation till användaren samt vad som presenteras som mest relevant på deras webbsidor och applikationer. Dessa kommunikativa praktiker kan sedan spegla sig i vad aktörerna använder för strategiska val inom hälsokommunikation.  Undersökningen påvisar att det finns en stor medvetenhet hos användarna hur aktörerna kommunicerar. Till exempel uppmärksammades kontraster, bilder och tilltal och vad det i sin tur ger för betydelse till användaren. En av de mest intressanta faktorerna som uppkom i studien är att samma kommunikationsstrategier ofta används av aktörerna. Det gäller både när det kommer till att uppmärksamma något speciellt och hur de skapar en relation till användaren. Dock skiljer sig syftet bakom dessa. Min Doktor använder olika kommunikationsstrategier för att få människor att använda deras tjänster, medan 1177 arbetar med samma typ av strategier men för att främja hälsa. Användarens uppfattning av aktörernas kommunikativa praktiker har ofta varit samstämmig. Dock visar resultatet att det också kan finnas skillnader i hur budskap tolkas i relation till aktörernas intentioner. / The purpose of the study is partly to investigate how Min Doktor and 1177 communicate via their web pages and applications, and partly how the user experiences the communication. To achieve the purpose of the study, a sociosemiotic multimodal analysis will be applied to investigate how semiotic resources create meaning for the user. Three focus groups of different ages will also be interviewed to gain knowledge about the user's experience of communication. The theoretical starting points for the investigation are digitization, digital health communication and sociosemiotics. Through a sociosemiotic perspective investigates how the actors create a communicative relationship with the user and what is presented as most relevant on their web pages and applications. These communicative practices can then be reflected in what strategic choices in health communication the actors use.    The survey shows that there is a great awareness among users of how the actors communicate. For example, attention was paid to contrasts, images and appeals and what that in turn mean for the user. One of the most interesting factors that emerged in the study is that the same communication strategies are often used by the actors. This applies both when it comes to drawing attention to something special and how they create a relationship with the user. However, the purpose behind these differs. Min Doktor uses different communication strategies to get people to use their services, while 1177 works with the same type of strategies but to promote health. The user's perception of the actors' communicative practices has often been consistent. Yet the results show that there can also be differences in how messages are interpreted in relation to the actors' intentions.