Sammanfattning Studien syftar till att utifrån ett lärarperspektiv belysa elevers inflytande vid undervisning i grundsärskolan. I studien undersöks hur några lärare i grundsärskolan definierar begreppet elev­inflytande, hur lärarna beskriver att de skapar förutsättningar för elevinflytande i sin under­visning samt vilka utmaningar lärarna beskriver att de möter i sitt arbete. Studien har gjorts med en kvalitativ forskningsansats där nio lärare som undervisar i grundsärskolan har intervjuats.  Studiens teoretiska ramverk är Shiers delaktighetsmodell (Shier, 2001). Med utgångspunkt i delaktighets­modellen har fem begrepp använts för att analysera intervjuerna utifrån öppningar, möjligheter, skyldigheter, resurser och utmaningar. Samtliga lärare i studien definierar elevinflytande som att eleven ska ges möjlighet att vara en del av beslutsprocessen för att kunna påverka undervisningen. Knappt hälften av lärarna beskriver denna definition i kombination med att elevinflytande även innebär att bli lyssnad på.   En god relation mellan lärare och elev visar sig vara en framgångsfaktor för elevinflytande i studiens resultat. Förmågor som lärarna behöver besitta är viljan till lyhördhet, öppenhet samt att visa tillit till elevens förmåga. En viktig del i lärarnas beskrivning av arbetet för elev­inflytande är att varje elev blir lyssnad till, även om hen inte alltid får sin vilja igenom. Elevernas bristande kommunikativa och kognitiva färdigheter ses som en tydlig utmaning för elev­inflytande. Den individuella elevens förutsättningar till inflytande beror helt på lärarens förmåga att tolka dess intentioner. Resultatet synliggör behovet av stödstrukturer exempelvis bildstöd som en förutsättning för elevens möjligheter att kunna göra aktiva val och delta i demokratiska processer. Organisatoriska faktorer såsom skolans lokaler och personaltillgång framträder i resultatet som viktiga förutsättningar för hur lärarna kan få elevinflytande att komma till stånd. Undermåliga förutsättningar gällande dessa faktorer leder istället till utmaningar för lärarna samt begränsar elevinflytande. / Abstract The study aims to highlight, from a teacher's perspective, the influence students may have on teaching practice in compulsory school for students with intellectual disability (ID). Moreover the study examines how teachers in  compulsory school for students with ID define the concept of student influence, the teachers’ descriptions of how they create conditions for students to influence their teaching practice, and what challenges the teachers define in this area of work. The study has been accomplished through a qualitative research approach where nine teachers teaching in compulsory school for students with ID have been interviewed.  The study's theoretical framework is based on Shier's participation model (Shier, 2001). Based on the participation model, the following five concepts have been used to analyse the interviews; openings, opportunities, obligations, resources, and challenges. All teachers in the study define student influence primarily based on a description where the student must be given the opportunity to actively be part of decision-making in order to influence teaching practice. Less than half of  teachers' definitions also describe a combination of being given the opportunity to be able to influence via participation in decision-making processes, as well as a student influence that incorporates being listened to and actively being asked for their opinion. The study shows that a good relationship between teacher and student is a vital factor for successful student influence. Abilities that teachers need to possess are perceptiveness, openness, and the capacity to show confidence in the student's own ability. An important part of the teachers' description of laying the ground for positive student influence is that each student is listened to, even if they do not always get their way. Student lack of communicative and cognitive skill is described as a clear challenge for student influencing ability. Subsequently, the individual student's potential for influence depends on the teacher's ability to interpret their intentions. It becomes visible in the results how important different support structures, such as image support and/or word support, constitute a prerequisite for the student's ability to make active choices and participate in democratic processes. Organisational factors such as the school's premises and staff availability are prominent in the results as important factors for how teachers can stimulate student influence. Poor conditions regarding these factors, on the other hand, lead to challenges for teachers and limit student influence.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikteorilärare förhåller sig till lektionsinnehåll, elevinflytande och återkoppling i en skolform utan läroplan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kunskap och kunskapstradering mellan människor. Datainsamlingen är gjorde genom semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetats genom tematisk analys. I arbetets resultatdel presenteras lärarnas tankar kring ämnet musikteori samt hur de jobbar med lektionsinnehåll och elevinflytande. Det framkommer att samtliga lärare jobbar mycket med praktiska övningar till vilka också är kopplade till elevernas aktuella repertoar. Vidare framkommer också att alla tre lärare använder sig av skapandeuppgifter för att omsätta teori i praktiken. I diskussionen lyfts ett slags rundgång där det förs en argumentation huruvida lärarna bär med sig värderingar och idéer från sin egen studiegång vid kulturskolan till musikhögskolan, för att sedan återföra dessa till kulturskolan igen som examinerade lärare. I diskussionen framgår också att musikteori (som skolämne) står i förändring och där både elevinflytande ökar och där innehållet alltmer går från ett genremässigt, klassiskt innehåll till ett elevrelaterat innehåll där eleverna får jobba med den musik de själva spelar, eller är intresserade av. / The purpose of this study is to investigate how music theory teachers relate to lesson content, student influence and feedback in a non-curriculum school format. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on knowledge trading between people. The data collection is done through semi-structured interviews which are then processed through thematic analysis. In the results section of the work, the teachers' thoughts on the subject of music theory and how they work with lesson content and student influence are presented. It appears that all teachers work a lot with practical exercises which are also linked to the students' current repertoire. Furthermore, it appears that all three teachers use creative tasks to put theory into practice. In the discussion, an argument is made as to whether the teachers carry values and ideas from their own course of study at the Swedish kulturskola to the music college, in order to then bring these back to the kulturskola again as qualified teachers. The discussion also shows that music theory (as a school subject) is changing in that there is not only an increase in student influence, but also the content is increasingly moving from a genre-wise, classical content to a student-related content where the students have to work with the music they themselves play, or are interested in.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna.  Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.

Bakgrund: Denna litteraturstudie grundar sig i det utvecklande problemområdet som är att elevers psykiska hälsa försämras i svenska skolor. Dagens elever lider av en ökad frekvens av psykiska problem, som exempelvis psykosomatiska problem, stress och prestationsångest.Syfte: Syftet var att belysa vad som främjar psykisk hälsa i en skolkontext hos ungdomar i årskurs fem till nio. Metod: Metoden gick ut på att göra en systematisk litteraturöversikt i databaserna Cinahl och PsycInfo. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien för att få en bredare överblick i området. Litteraturöversikten inkluderade studier som fokuserade på hälsofrämjande insatser som berör elever i årskurs fem till nio. Litteraturöversikten exkluderade studier som fokuserar på psykisk ohälsa och elever som gick i tidigare eller senare årskurser. I metoden gjordes en tematisk analys (a simplified approach) med induktiv ansats. Resultat: Den tematiska analysen genererade två teman. Det första är vad som skapar en hälsofrämjande skolmiljö och det andra temat är fördelar av hälsofrämjande insatser. Det som identifierats skapa en hälsofrämjande skolmiljö är att låta eleverna lära sig praktiskt, att ha eleverna arbeta i grupp och att ge eleverna ansvar. Ytterligare uppmärksammades det att pojkar har ett större behov av motiverande insatser och att flickor har en större behov av insatser för ökad stresshantering. De fördelar som det hälsofrämjande arbetet leder till var att eleverna utvecklade hälsosammare vanor, fick en ökad självmedvetenhet hos eleverna, en djupare hälsokunskap och en starkare självtillit. Slutsats: Det hälsofrämjande interventionerna visade sig innehålla psykisk aktivitet, sociala relationer och elevinflytande. Dessa interventioner var positiva för elevernas psykiska hälsa, vilket belyser vikten av att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt i skolan. Detta bör dock vara ett komplement till det patogena perspektivet för att öka bredden av förståelsen för elevers hälsa. Hur dessa perspektiv ska samarbeta behövs det ytterligare forskning kring. / Background: This literature study has its foundation in the developing problem that is that students’ mental health wellbeing is deteriorating within Swedish schools. The students are currently suffering from an increased rate of mental health problems such as, but not limited to, psychosomatic problems, stress, and performance anxiety. Aim: The aim is to showcase what supports mental health wellbeing withing a school context for students attending grade five to nine. Method: The method consisted of first doing a systematic literature review within the databases Cinahl and PsycINFO. Both qualitative and quantitative articles were included in the study to achieve a wider view of the relevant area. The literature review included studies with a focus on health promoting contributions for students between the grades five to nine. The literature review excluded studies with a focus on mental illness and students who attended grades above or belove five to nine. The method was done with a simplified approach with an inductive approach. Results: The thematic analysis generated two themes. The first being what creates a health promoting school environment and the second theme being the advantages of health promoting contributions. What creates a health promotion school environment was identified as allowing the students to learn with hands-on activities, having the students work in groups and allocating responsibilities to the students. A difference between the genders was also identified, boys were observed to have a higher need for promoting motivation, while the girls had a higher need for an increase in ability to handle stress. The advantages brought to life with the health promoting interventions were identified as the students developing healthier habits, an increased self-awareness within the students, a deeper understanding of health and a stronger self-efficacy. Conclusion: The health promoting interventions were identified to mainly contain physical activity, social relationships, and student influence. These interventions where positive for the student’s mental health wellbeing, which showcased the need for health promotion within schools. It should also be noted that these results focusing on health promotion, should not be used alone, they should be used in combination with results based on mental illness. So that both sides of the mental health spectrum are partaking and complementing each other, which should lead to a wider and deeper understanding about students’ mental health. Although how to best incorporate both these views within the area of student mental health, there is still a need for further research.

Ett övergripande mål för gymnasieskolan har länge varit att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Därför gäller numera att elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetssätt skall vara viktiga principer i undervisningen. Syftet med studien är att studera elevernas inflytande i centrala undervisningsfrågor. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är: - Hur sker val av innehåll och arbetssätt och vilket utrymme ges åt elevernas inflytande? Förekommer det någon skillnad mellan olika ämnen? - Vilka kunskaper och vilket lärande lyfts fram och efterfrågas av elever respektive lärare i situationer då respektive grupp har inflytande över innehållet? - Hur uppfattar eleverna möjligheten till inflytande i olika arbetssätt? - Vilka faktorer uppfattar elever och lärare har betydelse för elevernas inflytande över val av innehåll och arbetssätt? Resultaten visar att kursplanerna har stor betydelse för innehållet i undervisningen. Elevernas möjlighet till inflytande kommer till uttryck bl. a. genom att påkalla handledning, avgöra svårighetsgrad på arbetsuppgifter och konstruera instuderingsfrågor. Förutsättningarna för att påverka kvaliteten på kunskaper och lärande varierar med ämnets legitimitet, elevernas studiekompetens och möjlighet till interaktion med läraren. Elevernas utrymme för eget ansvar, deras möjlighet till handledning och en variation avseende gruppsammansättning, arbetssätt och beslutsfattande är viktiga faktorer för att eleverna skall känna sig motiverade och intresserade av arbetet i skolan. Det visar sig finnas flera faktorer som inverkar negativt på elevernas möjlighet till inflytande exempelvis stoffträngsel och otillräckliga baskunskaper. Eleverna påtalar behovet av undervisning och handledning för att komma vidare i sina studier och kunna utöva inflytande. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till John Deweys utbildningsfilosofiska tankar och relateras till läroplanen som styrfaktor, erfarenheten som grunden för undervisningens innehåll, frihet och möjlighet till växande och handledning som en nödvändig interaktion. / One of the overarching goals of Swedish upper secondary education is to foster students to become citizens in a democratic society. It is, therefore, essential that the students learn to take responsibility for planning and carrying through their studies. The aim of this study is to investigate whether students have any influence on central teaching matters such as the choice of subject matter and working methods and what types of knowledge and learning students and teachers, respectively, request in situations where either of these groups is in charge of the contents. The study is based on field work, interviews and document analysis and it is carried out in one upper secondary vocational class. The results demonstrate that the syllabi are very important for the contents of teaching. The students‘ opportunities to influence the choice are expressed, for instance, in asking for tutoring, in deciding the level of task difficulty, and in constructing advance questions. The conditions for influencing the quality of knowledge and learning vary with the legitimacy of the subject, the study competence of the students, and their possibilities to interact with the teacher. The students‘ possibilities to take responsibility and to be supervised by the teacher, as well as a variation as regards group composition, working methods, and decision making are important factors for the students to be motivated for and interested in schoolwork. There seems to be several factors that are important for the students‘ possibilities to influence, e.g., crowding of contents, and insufficient basic knowledge, and the students also comment on the need of teaching and tutoring in order for them to get further in their studies. In conclusion, the results of the study are discussed in relation to John Dewey’s educational philosophy, i. e. the national curriculum, experiences - the point of departure of the contents of teaching, freedom and opportunities to grow, and tutoring - the necessary interaction.

The purpose of the study was to investigate the special teacher's work with participation in compulsoryspecial schools for children with intellectual disability. The study also highlighted how the special needs teacher ensures that the student feels involved. Participation is a concept that is complex and can be interpreted in different ways depending on the context. In this study, participation was about being part of a context and by making one's voice heard. The empirical material was collected via semi-structured interviews with special teachers. A total of eight interviews were conducted with special teachers from four different special schools. The starting point has been the socio-cultural perspective where the keyis that learning, and development arise in interaction with each other. The study also had a relational perspective, where the meeting between student and teacher and the surrounding environment are contributing factors for school success. The results showed that structure and clarity in the teaching were conducive to students' participation as well as an adapted learning environment. The lesson content was individually based according to the students' conditions and needs, and student influence was considered by all teachers to be important from a participation perspective. The results indicated that student influence at the special primary school was often about different arranged choices where students, for example, choose the order in which tasks are to be performed. Students' participation is dependent on the teachers creating conditions for the students to feel involved in their learning environment. The teachers agreed that participation was about giving students the opportunity to participate in a social interaction with friends and the creation of relationships. Participation in the special primary school was also very much about the teacher capturing the student's interests and opinions in the teaching. Being involved could look different depending on the student's conditions and needs. Sometimes it was about participating in a group work or participating through parallel play. For some teachers, it was about making interpretations for the students who lacked verbal language. / Syftet med studien var att undersöka speciallärarens arbete med delaktighet i grundsärskolan. Studien belyste även hur specialläraren säkerställer att eleven känner sig delaktig. Delaktighet är ett begrepp som är komplext och kan tolkas på olika sätt beroende på kontext. I denna studie handlade delaktighet om att ingå i ett sammanhang och att göra sin röst hörd. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med speciallärare som var verksamma i grundsärskolan inriktning ämnen och ämnesområden. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med speciallärare från fyra olika grundsärskolor. Utgångspunkten har varit det sociokulturella perspektivet där det centrala är att lärande och utveckling uppstår i samspel tillsammans med varandra. Studien hade även ett relationellt perspektiv, där mötet mellan elev och lärare och den omgivande miljön är bidragande faktorer till skolframgång. Resultatet visade att struktur och tydlighet i undervisningen var främjande för elevers delaktighet likväl som en anpassad lärmiljö. Lektionsinnehållet var individanpassat efter förutsättningar och behov och elevinflytande ansågs av samtliga lärare vara viktigt ur ett delaktighetsperspektiv. Resultatet indikerade att elevinflytande på grundsärskolan ofta handlade om olika arrangerade val där elever exempelvis väljer i vilken ordning uppgifter ska utföras. Elevers delaktighet är beroende av att lärarna skapar förutsättningar för att eleverna ska känna delaktighet i sin lärmiljö. Lärarna var eniga om att delaktighet handlade om att eleverna ska få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapandet av relationer. Delaktighet i grundsärskolan handlade även i mångt och mycket om att läraren fångar upp elevens intressen och åsikter i undervisningen. Att varadelaktig kunde se olika ut beroende på elevens förutsättningar och behov. Ibland handlade det om delaktighet i ett grupparbete, eller att delta genom parallell lek. För några lärare handlade det om att göra tolkningar för de elever som saknade verbalt språk.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att bidra med kunskap om elevers uppfattningar om vilka faktorer i undervisningen som främjar deras välbefinnande. Genom att låta elever beskriva den undervisning som de anser främjar deras välbefinnande finns en förhoppning om att bidra med värdefull kunskap som kan tillföra förståelse för hur undervisningen skulle kunna utvecklas för att främja elevers välbefinnande. ● Vilka faktorer i undervisningen upplever elever främjar deras välbefinnande? Teori Studiens teoretiska ansats har sin utgångspunkt i det psykologiska perspektivet med betoning på det kognitiva. Teorierna beskriver den syn på eleven, lärande och välbefinnande som används i studien. Metod Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av tio niondeklassare från en kommuns fyra högstadieskolor. Intervjuerna genomfördes dels digitalt och dels i fysiska träffar. Intervjuguiden bestod av tre frågor och följdfrågor av sonderande karaktär. Resultat Studiens resultat visar att de faktorer i undervisningen som eleverna upplever främjar deras välbefinnande är: tillgänglighet, variation, valmöjlighet, att få vara aktiv och självständig, positiva sammanhang, kreativa arbetssätt, utmanande uppgifter, tillfälle till återhämtning, tillitsfulla, vägledande och uppmuntrande relationer och att få känna sig kompetent. När undervisningen innehåller dessa faktorer känner de starkt engagemang och välbefinnande. Ett genomgående tema urskiljde sig: variation och engagemang genom delaktighet och inflytande. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen ska tillsammans med elevhälsan främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Här har specialpedagogen en viktig funktion när det gäller att definiera och skapa en gemensam kunskap om och förståelse för vad ett hälsofrämjande perspektiv och förhållningssätt är. Ett viktigt förändrings- och utvecklingsarbete för specialpedagogen är att tillsammans med lärarna organisera för en hälsofrämjande undervisning där eleverna ges stor möjlighet till delaktighet och inflytande. Undervisningens utformning och elever som blir lyssnade på är en nyckel i arbetet med att främja elevers välbefinnande.

I läroplanen står det att lärarna har ett ansvar att föra in elevinflytande i undervisningen men då styrdokumenten inte skriver fram hur detta ska möjliggöras i praktiken, kan detta skapa en osäkerhet hos lärarna hur de ska välja att möjliggöra detta i undervisningen. Utifrån tidigare forskning kan vi utläsa att lärarna uttrycker elevinflytande som en svårighet då detta blir upp till var och en att tolka. I denna empiriska studie är syftet att undersöka hur lärare möjliggör elevinflytande i SO-undervisningen men även vad elevinflytande kan bidra till och om det kan uppstå konsekvenser. För att kunna besvara detta syfte behövde vi få ta del av erfarenheter av både lärare och elever och det gjordes via intervjuer. Då erfarenhet, tolkning, sociala interaktioner och relationer är bidragande faktorer till att möjliggöra elevinflytande, valde vi att koppla in hermeneutiken, det sociokulturella perspektivet och lärare-elevrelation(TSR) då dessa teorier utgår från dessa. Resultatet av vår data analyserades sedan utifrån dessa tre teorier. Slutsatsen för denna empiriska studie blev att frågan gällande hur lärare möjliggör för elevinflytande i SO-undervisningen är komplext och läroplanen är svårtolkad. Men när det väl förs in i SO-undervisningen kan det visa på positiva effekter då resultat visat på att elever blir mer motiverade och presterar bättre när elevinflytande möjliggörs i SO-undervisningen.

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium. Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning. Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning. Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort. / Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Undersökningsobjektet utgörs av lärares samtal om den egna undervisningen. Huvudfrågan som ställs är hur innehållsnarrationerna förhåller sig till spänningsfältet mellan ett innehåll som betonar ett kanonliknande nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll. Datainsamlingen har skett med hjälp av individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, där respondenterna bestod av fem historielärare på grundskolans högstadium. Kriteriet vid urvalet var, förutom att vara behörig lärare, var att ha stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser. Med utgångspunkt i frågeställningarna har det empiriska materialet hanterats i två steg. Dels en inledande inventering av de innehållsnarrationer som lärare talar om, dels en analys för att förstå lärares val av innehåll på grundval av klasskontext. Studiens resultat visar att allt innehållsval oberoende av klasskontext utgår från den traditionella västerländska berättelsen, eller det ”dominerande narrativet”. Utifrån två olika klasskontexter visar studien följande resultat: Då klassen bestod av en låg andel elever med bakgrund i andra länder öppnas narrativet upp med Europa som naturlig geografisk avgränsning och där svensk historia finns med som strimma. Den traditionella kronologiska tidsanvändningen är en bland flera andra sätt att bruka tid. Det traditionella innehållet behandlas stundtals utifrån andra perspektiv och andra fokus. Exempelvis samtalas om ett innehåll med större fokus på social historia och genusfrågor. Trots förändringar befinner sig innehållet inom ramen för det dominerande narrativet, vilket kan uttryckas som en majoritetsanpassning i relation till klassrumskontexten. Då klasser tvärtom bestod av en hög andel elever med bakgrund i andra länder inbjuds eleverna själva till att bidra med egna narrationer. Detta blir ett av flera sätt där det dominerande narrativet öppnas upp. Det ges även exempel på sammanhängande teman, såväl som delar av sådana, som öppnar upp narrativet. En minoritetsanpassning åstadkommes även genom att elever själva konstruerar metanarrationer, vanligtvis med temats innehåll som grund.