BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs. Vi är intresserade av att undersöka hur barn och pe-dagoger uppfattar leken samt om det finns någon skillnad mellan barns och pedagogers syn på lekens betydelse i förskolan och skolan.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen berättar om verkliga aktiviteter och händelser när det talar om om leken, dels den fria och den styrda leken. Leken enligt barnen och pedagoger är något lust-fyllt och motiverande. Pedagogerna anser även att samspelet har en viktig roll i barnets vardag och att leken utvecklar lärandet.

Detta arbete behandlar upplevelsen av vad den fria respektive styrda leken lär elever på fritidshemmet utifrån elevernas eget perspektiv. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers upplevelser av synligt och osynligt lärande i den fria och styrda leken på fritidshemmet. Frågeställningarna för studien var: ”Vad upplever elever att de lär sig under fri lek och vad upplever elever att de lär sig under styrd lek”. Vi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bygger på intervjuer med nio barn i åk tre som är inskrivna på samma fritidshem. Vår teoretiska utgångspunkt har varit pragmatisk lärandeteori samt begreppen explicit och implicit lärande. Resultatet visar att eleverna inte alltid uppfattar sitt lärande i leken oavsett om leken är fri eller styrd. Lärandet är i stora delar osynligt för flera elever i vår studie. Det synliga lärandet handlar främst om praktiskt och socialt lärande. En slutsats av vår studie är att fritidslärare behöver bli bättre på att sätta ord på och synliggöra för eleven vad denne lär i leken.

Sammanfattning Studien handlar om leken som är en central del i förskolans vardag. Syftet med studien är att undersöka förskollärares deltagande i barns lek, hur förskollärare ser på sin egen roll och vad deras deltagande har för betydelse för barns lärande. Vi redogör även för vad det är som gör att det sker hinder och avbrott i barns lek. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa strukturerade intervjuer. 10 förskollärare från två kommunala förskolor intervjuades.  Resultatet redovisas i olika teman som framkom under intervjuerna. Studiens resultat visar att lek och lärande hör ihop. Förskollärarna reflekterar kring sitt deltagande i barns lek och varför de sker avbrott. Resultatet visar även att fri- och styrd lek får lika stort utrymme i förskolans vardag samt att båda har en betydande roll.

Sammanfattning:Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor. I examensarbetets resultat kan vi se att de pedagoger vi intervjuade anser att strävansmålen inte inverkar på den fria leken. Vi kan också se att dokumentationen vad gäller strävansmålens uppfyllelse är tidskrävande. Pedagogerna upplever att Lpfö98 rev.10 är konsekvent, tydlig och ger förutsättningar för en bra verksamhet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers syn på den fria leken. Uppsatsen utgår från pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger på en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig på forskningsområden som rör barns utveckling och lärande genom leken. Resultatet visar på olika möjligheter för pedagogen att använda leken och för att stödja och hjälpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lärande. Studien visar även att pedagogerna anpassar verksamheten efter barnens behov och därför inte arbetar efter en särskild mall i det utvecklande arbetet. Det sociala samspelet barnen emellan är centralt i verksamheten medan pedagogerna har ett stort ansvar och spelar en väsentlig roll i lärandet. Pedagogerna arbetar med att stimulera, uppmuntra, bekräfta och stödja barn att utveckla sig i sin lek och sitt samspel med andra.

Denna studie undersöker hur fritidslärarna resonerar kring lek samt deras roll i barnens lekaktiviteter. Genom en kvalitativ forskningsstudie baserad på semistrukturerade intervjuer av sex fritidslärare som arbetar på olika skolor har vi försökt att närma oss lek som metod och hur lärare uppfattar och använder lek i sin praktik. Resultaten av studien belyser den spontana lekens betydelse i det sociala samspelet för att barn ska känna sig som en del av gruppen. Vad beträffar lärarens roll framställer resultaten den noggranna balansen mellan att stödja den spontana fria leken samtidigt som lek introduceras som en pedagogisk metod som kan vara av betydelse för barns interaktion och mediering av samhällets normer. Det mesta i denna studie tyder på att lek inte är fri utan snarare står i en nära relation till den miljö som omger barn vilket gör att leken blir mer styrd än fri. Leken framställs i resultaten som en process där barn är viktiga medaktörer. Fritidslärarens ansvar för att skapa en passande lekmiljö och deras roll i att styra leken för att garantera ett förutbestämt resultat blir framträdande. Lek blir i detta avseende ett viktigt redskap som kan hjälpa läsaren att förstå hur dessa processer fungerar och kan utvecklas till en effektiv metod inom fritidshemmets verksamhet.

Syftet med detta arbete är att undersöka elevers delaktighet eller icke-delaktighet i organiseringen av både fri och styrd lek i fritidshem samt att utforska elevernas upplevelser av dessa former av lek. Genom att fokusera på vad som engagerar eleverna och hur de upplever både friheten i obegränsad lek och strukturen i mer riktade lekaktiviteter, syftar studien till att ge en djupare förståelse för elevernas perspektiv. Respondentgruppen består av 16 elever från två olika skolor samt genomfört observationer på respektive skola. Båda skolorna är kommunala och belägna i södra Sverige. Studien visar att det finns olika lekmiljöer och aktiviteter som väcker elevernas engagemang och ger dem positiva lekupplevelser. Å andra sidan finns det också faktorer som leder till brist på engagemang och negativa upplevelser. En avgörande faktor för elevernas engagemang är om de upplever leken eller aktiviteten, oavsett om den är fri eller styrd, som intressant och lustfylld. Dessutom har sociala relationer betydelse för att skapa positiva upplevelser av aktiviteter och för om eleverna väljer att engagera sig eller inte. Elevers engagemang i lek minskar när den inte upplevs lustfylld och när det finns begränsningar i var de kan vistas och i vilken lek/aktivitet de kan delta i. Att bli tvingad att delta i aktiviteter som eleverna kanske inte vill vara med i samt att bli grupperad med elever man inte har någon relation gynnar inte elevernas engagemang och upplevelser av lek.

The purpose of my study is to examine how four teachers reflect on free play and controlled play in preschool. What are their reflects concerning free play, controlled play and children’s development and education. The main focus of this research is the experiences of the teachers and I compare their perspectives against each other regarding free and controlled play. To be able to realize this study, I propose the following questions: What kind of vision does the teacher have concerning free play and controlled play? According to the teacher, how does playing affect the children? Which development areas are affected by participating in the play? This is a qualitative study, based on interviews with four teachers from two different preschools. My theoretical approach to this is Vygotskij theories which are used to analyze the collected data. The result obtained is according to two teachers. They thought that the result of controlled play was positive. Meanwhile, two other teachers meant that the combination of free and controlled play should be used as a complement to children’s development and learning. The four teachers have different experience regarding what they think is good for the Childers development and education.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare resonerar kring barns fria lek. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet av studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärare använder den fria leken som ett redskap för barnens utveckling och lärande. Förskollärares inställning att agera i en stöttande och guidande roll i barnens fria lek är även något som framkommer i resultatet. Även hur förskollärare intar en observerande roll och hur de väljer att träda in i den fria leken är något som framkommer i resultatet. Studiens slutsats visar på hur förskollärare genom att inta en observerande roll kan uppmärksamma hur barns fria lek utvecklas. Att träda in i en fungerande lek är något som de gärna inte gör utan att ha belägg för det, som en förskollärare uttryckte: ”…om leken flyter på och man ser att det sker på allas villkor och man ser att det blir en bra lek, så behöver ju inte jag gå in och störa den”.

Studiens syfte handlar om att se hur skillnad mellan fri och styrd lek gestaltas samt påverkar barnens sociala relationer och deras intellektuella samt fysiska utveckling genom att undersöka rastverksamheten. Vi valde kvalitativ metod som vi applicerade genom semistrukturerade intervjuer och observationer. Det empiriska materialet analyserade vi genom att använda oss av fenomenografisk analysmetod. Utifrån vår analys kom vi fram till ett resultat som visade på att den fria leken främjar barnens fantasi och kreativitet. Eleverna lär sig även att kunna inkludera varandra samt kunna se och agera utefter lekens ramar samt signaler. Den styrda leken däremot främjar barnens intellektuella förmågor genom att eleverna får lära sig om turtagning, regler, normer, hur man ska bete sig när man vill hoppa in eller ur en lek samt utveckling av deras sociala relationer. Vår slutsats är att i rastverksamheten bör det finnas en balans kring hur mycket fri lek och styrd lek eleverna har eftersom de lär sig om olika saker. Vi ser även den vuxnas roll som oerhört viktig då pedagogen är den som ska skapa denna balans och stötta eleverna under rastverksamheten. / The purpose of our study is to see how the difference between free and controlled play is embodied and affects the children's social relations and their intellectual as well as physical development by examining the resting activities. We chose the qualitative method that we applied through semi-structured interviews and observations. We analyzed the empirical material by using phenomenographic analysis method. Based on our analysis, we came up with a result that showed that free play promotes children's imagination and creativity. Students also learn to be able to include each other and to see and act along the game's frames and signals. The controlled game, on the other hand, promotes the children's intellectual abilities by allowing students to learn about taking turns, rules, norms, how to behave when they want to jump in or out of a game, and developing their social relationships. Our conclusion is that in the break operations there should be a balance around how much free play and controlled play the students have as they learn about different things. We also see the role of adults as extremely important as the educator is the one to create this balance and support the students during the break.