Sammanfattning Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka hur lärare relativt deras utbildningsbakgrund och erfarenhet av skolpraktik beskriver balansen mellan handskrift respektive datorskrift i tidig skrivundervisning, och med detta bidra till befintlig forskning inom området. Tre forskningsfrågor har formulerats och för att besvara dem har jag i datainsamlingen använt mig av semistrukturerade individuella intervjuer med utbildade yrkesverksamma lärare. Vid databearbetningen har jag använt en fenomenografisk analysmodell inom ett handlingsteoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärare med stöd av sin utbildning men än mer genom beprövad erfarenhet balanserar användandet av handskrift respektive datorskrift i sina klassrum mycket olika men att de motiverar sina val av metoder på samma grunder. Lärare tar stöd i forskning när de designar sin undervisning och uppger att eleverna har god måluppfyllelse för skrivning i slutet av årskurs tre, både gällande handskrift och datorskrift. Lärares egna beskrivningar av deras skrivundervisning är att eleverna genom valda metoder uppmuntras att känna skrivglädje och även om lärandet sker på olika sätt leder processen till att varje enskild elev får lyckas och känna tilltro till sin språkförmåga. Resultatet visar också att lärare anser att samtliga metoder egentligen är bra, att förutsättningen för elever att lyckas nå kursplanens uttalade mål är att läraren är engagerad, tror på sin metod samt lyckas entusiasmera eleverna. / Abstract The purpose of the study is through a qualitative method to investigate how teachers, relative to their educational background and experience of school practice, describe the balance between handwriting and computer writing in early writing instruction, and thereby contribute to existing research in the field. Three research questions have been formulated and to answer them, I have used semi-structured individual interviews with trained professional teachers in the data collection. In the data processing, I have used a phenomenographic analysis model within an action theoretical framework. The results show that teachers, with the support of their education but even more through proven experience, balance the use of handwriting and computer writing in their classrooms very differently, but that they justify their choice of methods on the same grounds. Teachers plan their teaching with support in research and state that the pupils have good goal fulfillment for writing at the end of year three, both in terms of handwriting and computer writing. The teachers' own descriptions of their writing instruction are that the pupils are encouraged to feel the joy of writing through chosen methods, and even if the learning takes place in different ways, the process leads to each individual pupil succeeding and feeling confident in their language ability. The results also show that teachers believe that all methods are really good, that the prerequisite for pupils to succeed in achieving the stated curriculum goals is that the teacher is committed, believes in his method and succeeds in enthusing the pupils.

Overcrowded emergency departments (EDs) are a critical problem in healthcare, and emerging technology presents new solutions to this problem. One solution is ambulatory in-home services, like Mobile Integrated Health (MIH) programs, offering care to patients inside of their homes using telehealth technology. For an ambulatory in-home service to cross the chasm and be accepted by a larger population, two aspects have to be investigated and developed for an earlystage implementation: 1) The product offering, and 2) stakeholder attraction. A case of a newly developed MIH program has been studied with the purpose to understand what aspects should be prioritized in the development of an ambulatory in-home service, such as the MIH program. Firstly, the product offering should have a niche approach using early triaging, to ensure that its selling promise gets fulfilled. Secondly, the generic product should consist of basic services that can be expanded after the service has proven trialability. However, the potential of the product should be researched and presented to the management with a realistic selling promise commitment. Lastly, the complexity, mostly associated with administrative tasks, should be minimized. To further increase the adoption rate, knowledge exchange with other programs should be utilized. Moreover, the study shows evidence that both patients and providers have a high satisfaction associated with ambulatory in-home services, and that they have a relative advantage in comparison to an ED visit. The diffusion will mostly be through word-of-mouth, making the product offering even more important. To achieve maximum diffusion the patients and providers have to know that the service is available to other individuals in their social system. During the early stages of adoption, external influence will also play an important role in creating awareness. Moreover, loyalty and continuous use of the service have to be promoted. / Överbelastade akutmottagningar är ett kritiskt problem i sjukvård, och utvecklingen av ny teknikger en lösning till detta problem. En lösning är akuta hemtjänster, liksom "Mobile Integrated Health" (MIH) program, som erbjuder vård till patienter inuti deras hem genom att använda "telehealth" teknologi. För att en akut hemservice ska korsa spridningsklyftan och bli accepterad av en större befolkning måste två aspekter undersökta och utvecklade i ett tidigt stadie: 1) produkterbjudande och 2) intressentattraktion. I denna studie har ett nyutvecklat MIH program studerats med avsikten att förstå vilka aspekter som ska prioriteras under utvecklingen av en akut hemtjänst, liksom MIH programmet. För det första så måste produkterbjudandet ha en nischad strategi, som använder sig av tidig triage för att säkerhetsställa att säljlöftet genomförs. För det andra så ska den generiska produkten bestå av bastjänster, vilka kan expanderas efter att provbarhet har bevisats. Dock så ska den potentiella produkten undersökas och presenteras för ledningen med ett realistiskt säljlöfte. Slutligen så ska komplexiteten, som är mestadels kopplad till administrativa uppgifter, minimeras. För ytterligare ökning av spridningsfrekvensen så ska kunskapsutbyten med andra program utnyttjas. Fortsatt, så visar studien på att både patienter och vårdgivare har en hög belåtenhet kopplat till akuta hemtjänster, och att de har en relativ fördel i jämförelse med besök på akutmottagningar. Spridningen sker mestadels genom "word-of-mouth" vilket gör produkterbjudandet ännu viktigare. För att nå maximal spridning måste patienter och vårdgivare veta att tjänsten är tillgänglig för andra individer i deras sociala system. Under den tidiga adoptionsfasen, är extern influens också viktigt för att sprida medvetenhet. Även lojalitet och fortsatt användning av tjänsten måste framhävas.

Med nya utmaningar för att tillgodose behoven av tjänligt dricksvatten hos konsumenter över hela världen krävs innovativa tekniker för övervakning av vattenkvalitet. I det här projektet undersöktes ett nytt instrument som detekterar och klassificerar partiklar i dricksvatten med hjälp av maskininlärda modeller. Målet var att utvärdera dess användbarhet som ett onlinesystem för tidig varning på Norrvattens reningsverket och ledningsnät. Utvärderingen utfördes som två separata delar: (1) en översiktlig analys av data som tidigare samlats in av tre instrument placerade på Norrvattens reningsverk och ledningsnät med målet att hitta trender och definiera tröskelnivåer, och (2) genom att utföra spikningsexperiment i instrumentet med kända föroreningar i laboratoriemiljö. Föroreningarna som undersöktes var E. coli, B. megaterium, humussyror, cyanobakterier av stam Synechocystis PCC 6803, och biofilm. Flödescytometri genomfördes på samma föroreningar för att möjliggöra jämförelser. Dataanalysen visade att instrumentet kan upptäcka säsongsvariationer i partikelnivåer. Dessutom har det partikelklasser som inte varierade med dessa fluktuationer vilket gör dem lovande som oberoende parametrar i ett varningssystem. Det fanns dock indikationer på att instrumentet kan göra oförutsedda klassifikationer av partiklar utifrån skillnader i sammansättningen mellan träningsdatats vatten och vattnet på Norrvatten. De laborativa experimenten visade att instrumentet kunde detektera alla föroreningar som testades, även vid cellantal på några få hundra celler/mL. Det kunde jämföras med flödescytometern, där det nya instrumentet kunde upptäcka halter av cyanobakterier under detektionsgränsen för flödescytometern, vilket indikerar en hög känslighet. Därför drogs slutsatsen att instrumentet har potential som tidigt varningssystem, men dess användbarhet hos Norrvatten är begränsad i dess nuvarande tillstånd på grund av de oförutsedda klassificeringarna av partiklar i deras vatten. / With emerging challenges in ensuring safe supplies of drinking water to consumers worldwide, there is a need for innovative technologies for water quality monitor- ing. In this project, an instrument which can detect and classify particles in drinking water using machine-learned models was investigated. The aim was to assess its usefulness as an online, early warning system in the drinking water treatment plant and distribution system at Norrvatten. The assessment was conducted as two separate parts: (1) an analysis of data previously collected by three instruments located around Norrvatten’s plant and distribution system, with the aim of finding trends and creating baselines, and (2) by conducting spiking experiments in the instrument using known contaminants in a lab environment. The contaminants tested were E. coli, B. megaterium, humic acids, cyanobacteria Synechocystis PCC 6803, and biofilm. Flow cytometry was performed on the same contaminants to enable comparison. It could be concluded from the data analysis that the instrument can detect seasonal trends in particle levels. In addition, there are classes of particles which are not subject to these fluctuations, making them promising as independent parameters in a warning system. There were however indications that the instrument can make unexpected classifications of particles due to differences in composition in the training data water and the water at Norrvatten. The lab experiments showed that the instrument could detect all contaminants tested, even cell numbers of a few hundred cells/mL. Comparing with flow cytometry, the novel instrument could detect concentrations of cyanobacteria below the detection limit of the flow cytometer, indicating a high sensitivity. It was concluded that the instrument has properties desired in an early warning system, but its usefulness at Norrvatten is limited in its current state due to the unexpected classifications of particles in their water.

This essay aims to contextualize the placement of deviant and atypical graves within the landscape of Västerbotten county in Sweden, in relation to the contemporary Christian cemeteries from the Middle Ages to the year 1960. To understand the need and reasoning for deviant and atypical graves from a religious standpoint several medieval laws are studied, such as the Cannon law of the Catholic church, the Swedish medieval landscape laws, and the Norwegian medieval regional laws. The revision and the annulment of the medieval laws are also taken into consideration to understand how the regulations surrounding deviant and atypical graves changes over time in Sweden and Norway. To build an understanding how deviant and atypical graves has been utilized in Västerbotten county throughout history, ethnographic and historical literature is studied. Geographical and historical contexts are also considered to contextualize the placement of the graves within the landscape. The placement of Churches and cemeteries within the landscape over time is also studied to understand how the need for atypical graves changed over time.

Kognitiv sjukdom är ett globalt hälsoproblem och antalet insjuknade personer kommer medtiden att öka i takt med den åldrande befolkningen. De upplevelser som anhöriga till personermed tidigt debuterande kognitiv sjukdom under 65 år har kan skilja sig från de upplevelsersom anhöriga till personer med debut över 65 års ålder har. Det behövs därför en ökadkunskap inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten om anhörigas behov av stöd ochinformation för att främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med ennärstående som diagnostiserats med tidig debuterande kognitiv sjukdom. Metoden somanvändes för att besvara syftet var en strukturerad kvalitativ litteraturöversikt med systematiskmetodologi baserat på kvalitativa artiklar, vilka söktes i två databaser.Resultatet är baserat på 15 artiklar som analyserats genom integrerad analys vilka utmynnadei två huvudkategorier; Upplevelsen av förändrad livssituation och livsvillkor och Vikten avomgivningens stöd. Resultatet diskuterades mot Doris Carnevali omvårdnadsmodell som teoretiskutgångspunkt. Resultatet visar på svårigheterna med att erhålla en diagnos för kognitivsjukdom i ung ålder samt bristen på den kunskap och stöd som de anhöriga behöver för atthantera de livsförändringar som uppstår. Slutsatsen var att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom med tidig debut under 65 årsålder mötte flera känslomässiga, praktiska och ekonomiska utmaningar som kunde ha ennegativ inverkan på hälsan. Stödet till anhöriga behöver förbättras inom hälso- och sjukvårdenoch ute i samhället för att minska stigmatiseringen och öka välbefinnandet. Genomsjuksköterskans specialistkompetens inom vård vid kognitiv sjukdom kan individanpassatstöd, kunskap och information ges till anhöriga och närstående, för att underlätta och förbättraderas livssituation och välbefinnande. / Dementia represents a global health challenge, and its incidence is expected to rise with the aging population. The experiences of individuals with early-onset dementia under the age of 65 may differ from those of individuals with onset after the age of 65. Therefore, there is a pressing need for increased awareness within healthcare and social services regarding the caregivers' needs for support and information to promote health and well-being. The aim of this literature review was to elucidate caregivers' experiences of living with a relative diagnosed with early-onset dementia. The method employed to address this aim was a structured qualitative literature review using systematic methodology based on qualitative articles sourced from two databases. The results are derived from the analysis of 15 articles, employing an integrated analysis approach that resulted in two main categories: Experience of altered life situation and conditions and Importance of environmental Support. These findings were discussed in the context of Doris Carnevali's nursing model as a theoretical framework. The results highlight the challenges associated with obtaining a diagnosis of dementia at a young age, as well as the lack of knowledge and support needed by caregivers to manage the life changes that ensue. In conclusion, caregivers of individuals with early-onset dementia under the age of 65 encountered numerous emotional, practical, and economic challenges that could adversely affect their health. Support for caregivers needs to be improved within healthcare and society to reduce stigma and enhance well-being. Through the nurse's specialist competence in care for dementia, individually tailored support, knowledge and information can be given to relatives and close friends to facilitate and improve their living situation and well-being

Bakgrund   Muskuloskeletala systemet, även benämnt som rörelseapparaten, kräver alltid postoperativ omvårdnad efter operation i de nedre extremiteterna. En viktig aspekt av vårdprocessen är personcentrerad omvårdnad, som betonar vikten av preoperativ information, postoperativ rehabilitering och aktiv patientmedverkan. Tidig mobilisering efter operation är avgörande för att minska risken för komplikationer och förkorta sjukhusvistelsen, samtidigt som det finns en strävan att förbättra patientens livskvalitet och återställa funktion. Denna studie fokuserar på att analysera den postoperativa vården efter ortopedisk kirurgi. Syfte  Syftet var att belysa postoperativ vård efter ortopedisk kirurgi. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixad design. Artiklarna valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet sammanställdes med hjälp av två huvudkategorier: Tidig mobilisering och Vårdandets perspektiv. Resultatet visade att tidig mobilisering är fördelaktigt i det tidiga stadiet av postoperativ omvårdnad då det påskyndar rehabiliteringen, förbättrar behandlingsprocessen och sänker vårdkostnaderna. Dessutom framhölls vikten av väl anpassad patientinformation för att stärka den personcentrerade vården. Det är avgörande att vårdgivarna anpassar informationen för att optimera varje patients behandlingsupplevelse och resultat. Slutsats Denna litteraturöversikt understryker vikten av tidig mobilisering efter ortopedisk kirurgi för att påskynda patientens återhämtning, förkorta sjukhusvistelser samt minska smärta, vilket förbättrar både fysiska och psykiska utfall. Genom att implementera ett personcentrerat förhållningssätt som anpassade smärtbehandlingsprotokoll och grundlig preoperativ utbildning kan vårdgivare övervinna hinder som åldersfaktorer och rörelserädsla. Tidig mobilisering, som en del av ERAS-program, visar även ekonomiska fördelar genom minskade vårdkostnader och effektivare resursanvändning, vilket gör det till en kritisk komponent i postoperativ vård. / Background The musculoskeletal system always requires postoperative care after surgery in the lower extremities. An important aspect of the care process is person-centered nursing, which emphasizes the importance of preoperative information, postoperative rehabilitation, and active patient participation. Early mobilization after surgery is essential to reduce risk of complications and shorten the hospital stay, while striving to improve the patient's quality of life and restore function. This study focuses on analyzing the postoperative care after orthopedic surgery. Aim The aim was to shed light on postoperative care after orthopedic surgery. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The articles have been quality checked based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were compiled with the help of two main categories: Early Mobilization and the Nursing perspective. The result showed that early mobilization is beneficial in the early stage of postoperative care that accelerates rehabilitation, improves the treatment process and lowers costs. Additionally, the importance of well-adapted patient information to strengthen person-centered care was highlighted. It's critical that caregivers adapt the information to optimize each patient's treatment experience and outcomes. Conclusions This literature review highlights the importance of early mobilization after orthopedic surgery to accelerate recovery, shorten hospital stays, and reduce pain, improving both physical and psychological outcomes. Implementing person-centered approaches such as customized pain management protocols and thorough preoperative education, caregivers can overcome barriers like age factors and movement fear. Early mobilization, as part of ERAS, also demonstrates economic benefits through reduced healthcare costs and more efficient resource usage, making it a critical component of postoperative care.

Over the last ten years, there has been an incremental growth of mobile network data traffic. The evolution leading to the development of 5G stands as a testament to the increased demands for high speed networks. Channel coding plays a pivotal role in 5G networks, making it possible to recover messages from errors introduced when sent through the network. Channel decoding is however a time consuming task for a receiver, and making optimization to this process could therefore have a significant impact on receiver processing time. Low-Density Parity-Check (LDPC) codes are one of the channel coding schemes used in the 5G standard. These codes could benefit from parallel processing, making Graphics Processing Units (GPUs) with their parallel computation abilities a possible platform for effective LDPC decoding. In this thesis, our goal is to evaluate a GPU as a platform for 5G LDPC decoding. The LDPC codes adhering to the 5G standard belong to the Quasi-Cyclic LDPC (QC-LDPC) subclass. Optimizations targeting this subclass, as well as other optimization techniques, are implemented in our thesis project to promote fast execution times. A GPU-based decoder is evaluated against a Central Processing Unit (CPU)-based decoder, written with Compute Unified Device Architecture (CUDA) and C++ respectively. The functionally equivalent decoders implement the layered offset Min-Sum Algorithm (MSA) with early termination to decode messages. Execution time for the decoders were measured while varying message size, Signal-to-Noise Ratio (SNR) and maximum iterations. Additionaly, we evaluated the decoders with and without including early termination, and also evaluated the GPU-decoder when it was integrated into a MATLAB 5G channel simulator used by Tietoevry. The results from the experiments showed that the GPU-based decoder experienced up to 4.3 times faster execution than the CPU-based decoder for message sizes ranging from 3000-12000 bits. The GPU-based decoder however experienced a higher baseline execution time, making the CPU-based decoder faster for smaller message sizes. It was also concluded that the benefit of including early termination in the decoder generally outweighs the cost of additional processing time. / Under de senaste tio åren har det skett en gradvis ökning av datatrafik i mobilnät. Utvecklingen som lett till framtagandet av 5G står som ett bevis på de ökade kraven på höghastighetsnätverk. Kanalkodning spelar en avgörande roll i 5G- nätverk, vilket gör det möjligt att återställa meddelanden från fel som uppstår när de skickas genom nätverket. Kanalavkodning är dock en tidskrävande uppgift för en mottagare, och optimering av denna process kan därför ha en betydande inverkan på mottagarens exekveringstider. LDPC-koder är en av de kanalkoder som används i 5G-standarden. Dessa koder kan dra nytta av parallell bearbetning, vilket gör GPUs med deras parallella beräkningsförmåga till en möjlig plattform för effektiv LDPC- avkodning. I denna masteruppsats är vårt mål att utvärdera en GPU som en plattform för 5G LDPC- avkodning. LDPC-koder som följer 5G-standarden tillhör underklassen QC-LDPC. Optimeringar som riktar sig mot denna underklass, samt andra optimeringstekniker, implementeras i vårt avhandlingsprojekt för att främja snabba exekveringstider. En GPU-baserad avkodare utvärderas mot en CPU-baserad avkodare, skrivna med programspråken CUDA respektive C++. De funktionellt likvärdiga avkodarna implementerar den lagrade offset MSA med tidig terminering för att avkoda meddelanden. Exekveringstiden för avkodarna mättes medan meddelandestorlek, SNR och maximalt antal iterationer varierades. Vi utvärderade också avkodarna med och utan att inkludera tidig terminering, samt utvärderade GPU-avkodaren när den integrerats i en MATLAB 5G-kanalsimulator som används av Tietoevry. Resultaten från experimenten visade att den GPU-baserade avkodaren hade upp till 4.3 gånger snabbare exekvering än den CPU-baserade avkodaren för meddelandestorlekar mellan 3000 och 12000 bitar. Den GPU-baserade avkodaren hade dock en högre baslinje för exekveringstiden, vilket gjorde den CPU-baserade avkodaren snabbare för mindre meddelandestorlekar. Det konstaterades också att fördelen med att inkludera tidig terminering i avkodaren i allmänhet överväger kostnaden för ytterligare bearbetningstid.

Examensarbetet utgår ifrån en kommun vars sjukfrånvarostatistik är bland de högsta i landet. Vi har fått möjlighet att undersöka i vilken grad kommunens chefer känner till och arbetar efter uppsatt policy i rehabiliteringsärenden, deras attityd gentemot denna samt om och i förekommande fall, vad de anses saknas i policyn. Vi har även att undersökt vilka faktorer som har en positiv inverkan på rehabiliteringsprocessen. Teorin utgår från faktorer som enligt forskning visat sig ha en positiv inverkan på långtidssjukskrivna, exempelvis arbetsanpassning, tidig återgång i arbete samt social kontakt mellan arbetsgivare och sjukskriven. Metoden har främst utgått från ett kvantitativt förhållningssätt, då vi använt enkäter för att samla in material till undersökningen. Samtidigt finns kvalitativa drag då materialet både analyserats kvantitativt samt kvalitativt. Resultatet visar att cheferna till stor del känner till och arbetar efter kommunens policy. Cheferna visar en positiv attityd till att erbjuda medarbetare förändringar som innebär en snabbare återgång i arbete men inser även att det kan finnas begränsningar både i arbetets karaktär samt kommunens resurser. Slutsatserna visar att kommunen har flera möjligheter att förbättra sitt rehabiliteringsarbete för att möjliggöra till att medarbetaren snabbare kan återgå i arbete. De behöver bland annat utbilda sina chefer i presenterade faktorer som har positiv inverkan på rehabilitering samt samverkan. / The master thesis is based on a municipality whose sickness absence statistics are among the highest in the country. We have had the opportunity to investigate whether the municipality's managers work according to established policy in rehabilitation cases, as well as the attitude towards this and what they consider missing. We have also studied which factors have a positive impact on the rehabilitation process. The theory is based on factors that, according to research, have shown a positive impact on long-term sick leave, such as job adaptation, early return in work and social contact between employers and employee on sick leave. The method has primarily been based on a quantitative approach, we used surveys to collect material. At the same time there are qualitative features when the material is analysed both qualitative and quantitative. The results show that managers largely know and work according to the municipality´s policy. The managers also show a positive attitude to offer employees changes that mean a faster return to work, but also realize that there may be limitations in both the work´s nature and the municipality's resources. The conclusion shows that the municipality has several possibilities for change in order to improve their rehabilitation efforts to improve the opportunities for employees to return to work faster. One suggestion is to train their managers in presented factors that have a positive impact on rehabilitation.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva variationer av lärarnas uppfattningar om läsundervisning i grundsärskolan. Den valda metoden för studien är fenomenografi. En fenomenografisk studie beskriver hur människor uppfattar ett fenomen i sin miljö. Sex lärare som för närvarande arbetar med läsundervisning i grundsärskolan har intervjuats. En fenomenografisk analys i sex steg har använts för att analysera intervjuerna.  Resultatet i studien redovisas i tre olika utfallsrum. I utfallsrummen beskrivs lärares uppfattningar av sitt ansvar, lärares uppfattningar av god läsundervisning och lärares uppfattningar av utmaningar i grundsärskolan. Slutligen beskriver denna studie hur lärare uppfattar sitt uppdrag, vad de anser vara viktiga inslag i läsundervisning och hur lärare uppfattar elevernas förmåga att lära sig läsa. En viktig slutsats är att de intervjuade lärarna anser att det är viktigt att tro på elevers förmåga att lära sig att läsa. En annan slutsats är att undervisningen bör planeras utifrån elevers intressen. Nuvarande forskning om lärares läsundervisning har diskuterats liksom om läroplanen främjar elevers läsutveckling. / The purpose of this study is to examine and describe variations of teachers' perceptions of readinginstruction in the compusory school for pupils with learning disabilities. The chosen method of the study is phenomenography. A phenomenographical study describes how people perceive a phenomenon in their environment. Six teachers currently working with reading instruction in the compusory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. A six-step phenomenographical approach has been used to analyze the interviews. The results of the study are reported in three different outcome spaces. In the outcome spaces describes the teachers’ perceptions of their responsibility, teachers’ perceptions of good reading instruction and teachers' perception of challenges in the compusory school for pupils with learning disabilities. Finally this study describes how teachers perceive their mission, what they deem as key elements of reading instruction and how teachers perceive students' ability to learn to read. An important conclusion is that the interviewed teachers mean that it is important to believe in pupils' ability to learn to read. Another conclusion is that they also favor work planned around student's interests. Current research on teachers´ reading instruction are discussed as well as if the curriculum directing today's training school promotes students reading skills.

Bakgrund: Att vara partner till en person med obotlig cancer i den tidiga palliativa fasen, kan bli en omfattande livsförändring, associerat med en lång sorgeprocess. Cancern kan leda till bland annat en känsla av begränsad tid, sorg och ökad risk för ohälsa, om stöd inte erbjuds. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara partner till en person med obotlig cancer, i en tidig palliativ fas. Metod: Narrativ design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod och dataanalys i form av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Innehållsanalysen ledde fram till tre huvudkategorier med tillhörande tolv underkategorier. Den första huvudkategorin – ”Partnern hyser egna tankar och känslor” – avser partnerns egna tankar och känslor under sjukdomsförloppet, som inbegriper underkategorierna ”En pendel ensam mellan hopp och hopplöshet”, ”En oviss framtid”, ”Varför händer det här mig?” och ”Viktigt att ha någon”. Den andra huvudkategorin – ”Partnern ser den vårdade personen på olika sätt” – beskriver partnerns perspektiv till den vårdade personen, och omfattas av underkategorierna ”Jobbigt att stå bredvid obotlig cancer”, ”Känner inte igen personen”, ”Relationens upp- och nedgångar” och ”Kan ibland se förbi sjukdomen”. Den tredje, och slutgiltiga, huvudkategorin – ”Partnern och den vårdade personen bär på tankar och känslor tillsammans” – utgår från partnern och den vårdade personens gemensamma tankar och känslor, och innefattar underkategorierna ”En kamp tillsammans”, ”En gemensam pendel mellan hopp och hopplöshet”, ”Viktigt att ta tillvara på de bra stunderna” och ”Vara den bärande väggen för varandra”. Slutsats: I den tidiga palliativa fasen av obotlig cancer, genomgår partnern många känslomässiga påfrestningar, varpå stöd blir en nödvändighet för att underlätta bearbetningen under sjukdomsförloppet. Ett av målen med palliativ vård, är att partnern får stöd och information. Emellertid, får partnern sällan det stöd som erfordras. Av den anledningen, behövs mer kunskap och spridning av den om partnerns upplevelser.