This study examined influential factors in upper secondary school teachers’ experiences ofgrammar education, and wishes teachers have regarding development opportunities within thegrammar. The purpose of the study was to find development opportunities within the grammar and develop both knowledges and experiences of the subject. The study was conductedthrough visual interviews of qualitative character, where the participating teachers constructedexperience curves of how their grammar experiences have been over the years and includedthe own schooling and teacher education as well as the years as a teacher. The teachers described the factors that affected the experience and which factors that would provide themwith even better conditions to drive a successful grammar education. The study showed thatthe teacher, the education and the personal relationship to grammar is recurrent themes in thenarratives. The first two mentioned are also recurrent when it comes to the question of wishesfor a developed grammar education / Denna studie undersökte påverkande faktorer i gymnasielärares upplevelser av grammatikundervisning och vilka önskemål lärare har gällande utvecklingsmöjligheter inom grammatiken.Studiens syfte var att hitta utvecklingsmöjligheter inom grammatiken och utveckla både kunskaper och upplevelser av ämnet. Studien genomfördes genom visuella intervjuer av kvalitativkaraktär, där de deltagande lärarna konstruerade upplevelsekurvor över hur deras grammatikupplevelser sett ut genom åren och inkluderade såväl den egna skolgången och lärarutbildningen som åren som verksam lärare. Lärarna beskrev de faktorer som påverkat upplevelsenoch vilka faktorer som skulle kunna ge dem ännu bättre förutsättningar för att driva en framgångsrik grammatikundervisning. Studien visade att läraren, undervisningen och det personliga förhållandet till grammatik är återkommande teman i upplevelseberättelserna. De tvåförstnämnda är även återkommande när det gäller frågan om vad som önskas för en utveckling av grammatikundervisningen.

Due to developments in visual technology, teachers and students are exposed to an increasing number of images in their everyday life, which also finds its way into the classroom. This study aims to contribute to further understanding of how knowledge and positions are constructed in visual meetings in the classroom by problematizing the discursive practice of visual art education in upper secondary school.  The study investigates how art teachers construct positions when talking about their choices of images for teaching and what kind of knowledge thereby is constructed as valuable. The study also analyzes how art teachers and students construct positions in visual meetings in the classroom and what kind of knowledge thereby is constructed as valuable.   The study is theoretically framed by theories and concepts in visual culture and Foucauldian discourse analysis. The concept visual meetings refers to how art teachers and students interact and make meaning when using images that the art teachers have chosen. The perspective of discourse analysis involves that classroom interactions are seen as expressions of knowledge and power in general and of prevailing views on visual art education in particular.  Data production is carried out through ethnography, which involves interviews with two art teachers and observations of eleven lessons in visual art classes at two upper secondary schools.  The results show that a dominating overall school discourse regulates how the art teachers and students are constructed as active/adult/experienced and passive/child/unexperienced subjects. One of the classroom practices is shown to prioritize position and knowledge constructions related to production of aesthetically pleasing images. The other classroom practice is shown to prioritize position and knowledge constructions related to image interpretation in terms of understanding cultures and contexts. Both classroom practices also show that despite the art teachers’ stated intentions in constructing independent and critically examining positions for the students, looking practices are formed in the classrooms that do not allow such positions for the students to any great extent.  The study concludes that the dominating discourses in these two classroom practices reveal régimes of truth that regulate what kind of knowledge constructions that are valued within these two examples of visual art education.

Language can create realities, and the totalitarian pigs in George Orwell’s Animal Farm tend to use language in order to control the oppressed animals’ minds and world view. Orwell’s dystopian fable Animal Farm repeatedly deals with manipulative language, and so an analysis of the animal characters’ language may help upper secondary students to understand themes such as the power of language and truth. Moreover, for students to understand the power of language and truth in Animal Farm more easily I, in this essay, argue that logic and epistemology might help. This logical and epistemological perspective can be seen as a philosophical perspective for English teachers and students when they discuss language and truth on the farm. Finally, this philosophical analysis of Animal Farm may also improve students’ logical reasoning skills and critical thinking.

This thesis aims at analysing the novel History Is All You Left Me by Adam Silvera using a queer phenomenological lens in order to reveal to what extent it depicts aspects of sexuality, consent and relationships in a non-heteronormative way. Furthermore, the thesis discusses different ways of making visible the effects of normativity on student’s learning and development through the proposed queer phenomenological pedagogy.  The literary analysis is conducted by implementing queer theory, queer phenomenology and reader-response to reveal and convey the above-mentioned aspects in a way that enables critical thinking from a non-heteronormative perspective. The pedagogical implications show how the different aspects of sex/sexuality, consent and relationships can be put in juxtaposition and evaluated to broaden the pupils’ understanding and perception. The thesis concludes that the novel History Is All You Left Me contain several examples of sexuality, consent and relationships, amongst others, in a non-heteronormative way, which can be put in juxtaposition in the classroom to further enable critical thinking regarding the topics. Furthermore, the thesis concludes that a queer phenomenological pedagogy can work against normalisation and for pupils finding or expressing their identity and uniqueness.

This licentitate thesis is a study of Upper-Secondary School stu-dents’ approach towards reading fiction in the school subject of Swedish from a socio-cultural perspective. Furthermore, the social context and its importance for the students’ reading situation has been mapped. The students participating in the study are all first-graders and boys, studying the Construction Programme. The empirical material consists primarily of oral statements made by the students concerning their perception of how to read fiction in school. Using the construct of Pierre Bourdieu and with the reception model of Kathleen McCormick as a point of departure, the repertoirs of the students are described and analyzed. This study shows that the students bring different representa-tions of their group belonging, which effect their approach to rea-ding fiction. It also shows that the students’ idea of what a reader is and their own reading ability create their approach to reading. Ad-ditionally, the students have problems to see the actual purpose of reading fiction in a school situation. The results of the study show that in order to read fiction success-fully in a classroom situation, the school has to discuss and chal-lenge the students’ views of group belonging. Furthermore the school must improve when it comes to illustrating the more precise purpose and meaning of reading fiction in the school subject of Swedish. The study shows that because of the students’ different approa-ches to reading fiction, they tend to do two types of reading, one in-dividual and one for the school . In the latter, the students are incli-ned to limit their reading potential. And this is the real challenge for the subject of Swedish, but also ultimately the school, to challenge the students to use their full reading potential. Finally, the results of the study is discussed in relation to the new curriculum of the subject of Swedish, as it is presented in the sylla-bus ”Gy 11”. ”Gy 11” has been implemented since the autumn of 2011. Additionally, the consequences of the decreased number of hours for the subject of Swedish is considered. There are, however, stil good possibilities for the Swedish school to enable the students to reach their full reading potential in a class-room sitution.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer. / The survey's aim is to find out how pupils consider laboratory experiments, within the matter of physics. We want to map pupil's views about the group work within it. Thus it can have importance for the pupil's activity and learning. In total 250 pupils in the compulsory education's latter classes and upper secondary pupils that study the matter of physics participated in the questionnaire survey. The result in the survey shows that the students think that it is interesting with laboratory work, they see to a certain extent links between their everyday existence and physics education and they think that they learn more through laboratory work. These views agree well with what didactics research considers being purposes with laboratory work.

Ett ämnesövergripande arbetssätt har både en lång historia och genererar goda resultat,trots detta förskjuts lärarnas uppdrag mot andra, i vissa fall disparata, arbetsuppgifter inom utbildningsväsendet. Hur kommer det sig, är ett ämnesövergripande arbetssätt för svårt? Eller finns det andra förklaringar, det är det som denna studie skall försöka att titta närmare på.Syftet med denna studie är att beskriva hur lärare på gymnasieskolans naturvetenskapliga- och teknikprogram uppfattar och realiserar ett ämnesövergripande arbetssätt. Studien har genomförts genom samtalsintervjuer med empiristyrd tematisk analys som metodramverk. Resultatet av studien visar att de teman som lärarna beskriver är: ämnen och kombinationer av dessa, arbetsformer, eleverna, lärarkollegiet, resultatet av ett ämnesövergripandearbetssätt samt förutsättningar. Samarbetet mellan lärarna är inte alltid smärtfritt, dock är brist på tid till samordning och planering det som framhålls som den största stötestenen, och tydligaste resultatet, för ett välfungerande ämnesövergripande arbetssätt. Eldsjälarnas betydelse är ytterligare ett resultat av studien. En slutsats är att informanterna inte naturligt sett eller tänkt på sin egen undervisning i flera ämnen som ett ämnesövergripande arbetssätt. Den vanligaste formen avämnesövergripande arbetssätt är projektformen.Ytterligare en slutsats finns i att: när uppföljningen sker är det är arbetsformen somutvärderas och inte elevernas kunskapsutveckling. / Interdisciplinary working methods has both a long history and generate good results and yet it has a relatively hidden position within the educational system. How come, is it too difficult? Or are there other reasons? This is the objective for this study.This study will describe the experiences teachers, in the upper secondary school, express while working within interdisciplinary working methods. The study has been performed by a number of interviews and analyzed with applied thematic analysis framework. The result of the study shows that the themes the interviewees describe are; the subjects and combinations of those, ways of working, the students, the colleagues, the results and the prerequisites. The collaboration between the teachers is not a walk in the park, however the lack of time to perform planning and coordination are the major obstacles preventing successful interdisciplinary working methods.The importance of the enthusiasts is another result of the study. One conclusion is that the informants do not naturally thought about their own teaching of several subjects as a cross-disciplinary approach. The most common form of interdisciplinary working method is the project form. Another conclusion is that: when the follow-up is done, it is the work method that is evaluated and not the students' knowledge.

Uppgiften var att rita ett gemensamt samlingsplats för lokala gymnasiestudenter på Slakthusområdet i södra Stockholm. Byggnaden ska också fungera som plats för olika kultur evenemang och aktiviteter. Det var lätt för mig att välja denna uppgift, eftersom gymnasiestudenter har inte tillgång till öppna studieytor på samma sätt som till exempel universitetstudenter, även om gymnasieutbildingen innebär också mycket eget studerande. När jag gick i gymnasiet så bodde jag nästan på det lokala biblioteket. För mig var det nästan ett annat hem där jag studerade och träffade gamla och nya vänner.  Trots att tomten på Slakthusområdet är ganska trång så ville jag skapa en öppen känsla och ett fritt flöde i byggnaden. Jag kom fram till triangel-formade våningsplan och stora trappor.  Det ska vara en harmonisk stämning i byggnaden för att det ska vara lätt att koncentrera sig och kunna fly vardags- och skolstress. Det finns undersökningar som visar att trä som konstruktionsmaterial har stressdämpande egenskaper och andra positiva hälsoeffekter och därför det kändes bra att använda trä i en läromiljö. Byggnaden bärs av limträpelare. Hisschakt fungerar som stabilisering. Träreglarna i fasaden stabiliserar byggnaden diagonalt. / The assignment was to design a studying centre for the local upper-secondary school students in Slakthusområdet, southern Stockholm. The building would be a place for studying as well as for different culture events and activities, including a library and a theater scene. For me it was easy to choose this specific task. High school students do not have open and  public places for studying like university students do. As a upper secondary school student I almost lived at the local library. I, as many many other students, studied there, met new and old friends and almost lived there.  The given site on an old industry area in southern Stockholm is quite small but I still wanted to have an open atmosphere and free flow in the building. That’s how the triangle-shaped floors and wide, open stairs were formed.  Wood as a construction material is noticed to have positive, stress-reducing features. That’s why it felt natural to use wood in a studying environment. The gluelam columns are load bearing. The elevator shaft in the middle as well as  diagonal wooden beams on the facade are stabilizing elements in the building.

A subset of Agenda 2030 (Colglazier 2015) is to ensure that all students get the skills needed to promote sustainable development. This study aims at examining Swedish upper secondary school experiences of teaching sustainable development. The purpose of this study is to investigate Swedish upper secondary schools and teachers’ thoughts and experiences of teaching sustainable development, thereby creating a basis for a distance course in say Learning for Sustainable Development. To investigate this, a cross-sectional study has been conducted consisting of interviews by a focus group consisting of principals and teachers from a secondary school and a principal from another upper secondary school. The results of this study revealed a number of different aspects that upper secondary schools experience can make difficult in learning about sustainable development, including its difficulty in defining and evaluating a value-based topic such as sustainable development. There were also a number of aspects that are important in designing a course in Sustainable Development, addressed to high school teachers, such as a clear gain for the participating upper secondary teachers and the ability to customize the content to their own subjects. / Ett delmål i Agenda 2030 (Colglazier 2015) är att säkerställa att alla studerande får de färdigheter som behövs för att främja hållbar utveckling. Denna studie ämnar att undersöka svenska gymnasieskolan erfarenheter av att undervisa om hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka svenska gymnasieskolor och lärares tankar om att undervisa i och om hållbar utveckling, och genom detta skapa ett underlag för en distanskurs i “Lärande för hållbar utveckling”. För att undersöka detta har en tvärsnittstudie utförts bestående av en genomförd workshop med rektorer och lärare från en gymnasieskola samt intervju med en rektor från ytterligare en gymnasieskola. I resultatet från denna studie framkom en rad olika aspekter som gymnasieskolor upplever kan försvåra vid lärande om hållbar utveckling, bland annat dess svårighet att definiera och hur man betygssätter ett värdebaserat ämne som hållbar utveckling. Det framkom även en rad aspekter som är viktiga vid utformning av en kurs inom “Lärande för hållbar utveckling” riktad till gymnasielärare, till exempel en klar vinning för de deltagande gymnasielärarna och möjlighet att anpassa innehållet till sina egna ämnen.

Syftet med detta examensarbete är att identifiera och ge en fördjupad förståelse för vilka utmaningar och styrkor som kan uppfattas från lärare och elever kring att programmering ska ingå som ett moment i matematikundervisningen på gymnasiet. Utöver detta avser arbetet att besvara vad det kan finnas för typer av utmaningar i att utforma en lektionssekvens som kopplar programmering och matematik till området kryptering i en klass som studerar matematik 5 och hur dessa utmaningar kan bemötas. Studien genomfördes dels i en gymnasieklass i årskurs 3 på teknikvetenskapsprogrammet och dels bland ett urval av matematiklärarna på skolan. Eleverna fick genomgå en lektionssekvens som behandlade kopplingen mellan RSA-kryptering, programmering och matematik. Denna lektionssekvens planerades och utfördes av rapportens författare. För lärarna presenterades därefter ett urval från denna lektionssekvens. Datan som ligger till grund för studien kommer ur intervjuer med grupper av lärare och grupper av elever var för sig. Utöver intervjuerna behandlades även de utmaningar som författarna själva upplevde med att planera och genomföra lektionssekvensen. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys där transkriberingarna delades in i styrkor och utmaningar, som sedan granskades närmare och kategoriserades utifrån vissa nyckelbegrepp. Ett antal styrkor skulle kunna användas för att motivera och stötta elever i att bemöta vissa utmaningar. Flera elever ansåg att det är viktigt att matematikundervisningen synliggör tillämpningar av matematiken och på så vis ger grund för framtida studier och arbete. De uttryckte även att detta är något programmering kan göra. Dessutom antyds omväxling vara en viktig faktor för motivation att lära matematik. Dessa styrkor kan spela en viktig roll för att identifiera olika kontexter inom programmering och matematik som upplevs relevanta för eleverna. Genom att sätta ämnesinnehållet i olika sammanhang skulle även utmaningen med att hjälpa elever att abstrahera sin kunskap kunna bemötas. Vissa elever upplevde en viss skepsis till att använda datorn i matematikundervisningen eftersom det kändes ovant och distraherande. Samtidigt lyftes styrkan att programmering ger grund för framtiden. Genom att poängtera hur datorn spelar en central roll inom tekniskt och matematisk arbete utanför skolan skulle eleverna lättare kunna se syftet med datorns införande i matematikundervisningen. Denna studie ger en insyn i några utmaningar som kan uppstå i och med att programmering ingår som ett moment i matematikundervisningen på gymnasiet och ger förslag på hur några av dessa skulle kunna bemötas. De uppvisade utmaningarna stämmer väl överens med vad tidigare forskning antyder och det verkar finnas ett stort behov av att finna lösningar till dessa. Vidare forskning inom detta område bör därmed fokusera på att öka insikt i hur utmaningarna kan hanteras på ett effektivt och effektfullt sätt. / The aim of this thesis is to highlight some of the challenges and advantages associated with the introduction of programming in mathematics in upper secondary school. In addition, the thesis aims to identify some of the challenges that arise when planning and implementing a lesson sequence that connects programming and mathematics to RSA cryptography. Furthermore, this thesis will suggest how these challenges can be dealt with. The study was conducted with students from a year 3 Engineering Sciences class and mathematics teachers in a Swedish upper secondary school. The students participated in a lesson sequence in level 5 mathematics (matematik 5) concerning RSA cryptography which was planned and executed by the authors of this thesis. The teachers were introduced to a reduced version of the sequence. Data were collected from interviews with groups of students and groups of teachers. As a supplement to the interviews, the authors give their own views on challenges that emerged when planning and implementing the lesson sequence and how some of these challenges were handled. Thematic content analysis was used for studying the interviews. The content of the interviews was divided into challenges and advantages and further categorized according to different key topics. The conclusion of this study was that some of the identified advantages could motivate students to cope with some of the challenges. According to several students, it is important that mathematics education cover applications in mathematics and prepare students for higher education and employment. The students expressed that programming could be used for achieving this. Additionally, variety is important for keeping the motivation to learn mathematics. These advantages could be useful when identifying contexts that connect programming and mathematics and is relevant for the students. Covering a concept in different contexts could also support students to decontextualize their knowledge. Some students were skeptical about using computers in math class since it was unfamiliar in that context and added a level of distraction. Nevertheless, the importance of programming for higher education and future employment was one of the advantages expressed by several students. Emphasizing the role of computers in employment within the fields of engineering and mathematics could raise the purpose of introducing the computer in math class. This thesis has given an insight of some challenges that arise when introducing programming in mathematics education in upper secondary school in Sweden. Furthermore, the thesis suggests how some of these challenges could be dealt with. These challenges correlate to previous research and there seems to be an urgent need to find solutions for these. Further research should aim to find efficient and effective approaches to these challenges.