The modern swedish atheism is led by Christer Sturmark, chairman of Humanisterna, the swedish humanists. In this essay I study the epistemology of Christer Sturmark to find out on what basis he makes his assumptions about knowledge, faith, belief and his view that scientism is the only way to reach real knowledge. I present a closer historical look at the research about and philosophy of epistemology in general and then I analyze Christer Sturmarks book "Tro och Vetande 3.0 - Upplysning i det 21:a århundradet" and compare the views presented in that book to historical and contemporary philopsohers and religous scholars to extract the epistemology of Christer Sturmark, as it is presented in his book. To gain a more thorough understanding of his epistemolgy, I then compare his view to the swedish churchs´view of God as omnipotent. Finally I present a conclusion about the nature of Christer Sturmarks epistemology, if it is logically consistent and how it relates to the way humans can organize their understanding of the world.

I denna studie undersöker vi hur sex svenska dagstidningar konstruerar vetande om konflikten mellan Byggarbetareförbundet och Byggindustrierna under avtalsrörelsen 2016. I tidigare forskning presenterar vi studier om media och dess inflytande och makt, dess kopplingar till den svenska staten och organisationer. Som teoretiskt ramverk använder vi Foucaults teorier om makt och vetande i denna studie. Undersökningsmetoden för studien är kvalitativ dokumentstudie med tematisk textanalys. De tidningar som undersökts i denna studie är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Dagens industri, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Analysen av konflikten i de utvalda tidningarna visade dels att olika aktörer medverkande i konstruktionen av vetande om konflikten, och dels att det vetande som konstruerades i stor utsträckning var homogent men ändock inte fullständigt homogent vad gäller alla tidningar och aktörer. Konstruktionen av det vetande som presenteras i denna studie kan endast sägas vara representativt för de undersökta tidningarna.

Denna uppsats behandlar ämnet Ingemar Hedenius och hans syn på kristendomen och religion. Dessa två frågeställningar är vad uppsatsen är byggd på. Vilken filosofisk kritik har riktats mot Hedenius behandling av gudsbegreppet? Hur ska denna kritik mot Hedenius värderas? Vilken roll spelar retorik i Hedenius argumentering? Jag har besvarat dessa frågor med hjälp ifrån relevant litteratur, videoklipp samt sökt information på nätet. Hedenius valde på ett provokativt vis skriva en bok om tro och vetande, dels för att filosofi intresserade honom men också som revolt mot sina föräldrars kristna tro. Han möttes av mycket kritik för sin bok men stod upp för sina åsikter och argumenterade gärna för dessa. Slutsatsen jag har kommit fram till genom detta arbete är att Hedenius bakgrund spelar en ganska stor roll till varför han valde att börja med religionskritik samt att hans sätt att framföra kritiken var speciell och kontroversiell för hans tid.

Studien syftar till att genom deltagande observationer undersöka och analysera hur ämnesområden, makt och vetande synliggörs och osynliggörs i förskolans undervisning. Analysen tar en poststrukturalistisk ansats och vi analyserar fyra observationer genomförda med papper och penna. Michel Foucaults tankar kring diskurs, institution, makt samt vetande utgör centrala teoretiska begrepp i analysarbetet. Studiens resultat pekar mot att undervisningens innehåll, arbetsformer, plats, undervisningsgrupp och start beslutas av förskolläraren. Därav kan förskolläraren förstås ha mer makt i undervisningens inledning. Matematik, teknik, språk, tradition och musik synliggörs som innehåll, i undervisningen används ämnesspecifika termer. Skapande i bild och form utgör i samtliga fall arbetsformen, undervisning utan bild och form osynliggörs. Omsorg och lek förekommer som innehåll och aspekter i undervisningen. Maktrelationerna förändras under undervisningsförloppet, barnen tar successivt större utrymme i både handlingar och samtal om vetande. Studien resulterar i en slutsats om att undervisningens maktrelationer är föränderliga och vetandet förhandlingsbart. / This study aims to investigate and analyze how subject content, power and knowledge are made visible and invisible in pre-school teaching through participatory observations. The analysis takes a poststructuralist approach and we analyze four observations carried out with paper and pen. Central theoretical notions in the analysis work has been Michel Foucault's thoughts on discourse, institution, power and knowledge. The study's results indicate that the content of the teaching, the work methods, teaching place, teaching group and start is decided by the preschool teacher. Hence, the role of the preschool teacher can be understood to possess more power in the introduction of teaching. Mathematics, technology, language, tradition and music are made visible as teaching content; in the teaching, subject-specific terms are used. In all cases the work methods was constituted by creation in image and form, hence teaching without image and form became invisible. Care and play occured as content and aspects in the teaching. The power relations change during the course of the teaching, the children gradually take up more space in both actions and conversations about knowledge. The study results in a conclusion that the power relations of the teaching are changeable and the knowledge negotiable.

<p>Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan <em>tänka </em>oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig. Det ontologiska gudsbeviset fick kritik av Gaunilo för sin användning av begreppet ”väsen”, som denne tyckte var alltför luddigt och svårhanterligt. Andra bevis och argument som tas upp i uppsatsen är det moraliska argumentet, det kosmologiska gudsbeviset och det analoga teleologiska gudsbeviset. Det moraliska argumentet menar att den moral som vi alla har inom oss grundar sig i en objektiv moralisk lag, som i sin tur är instiftad av Gud själv. Det kosmologiska gudsbevisets främsta förespråkare är Thomas av Aquino, och arabiska filosofer som gav sin version namnet Kalams kosmologiska gudsbevis. Båda dessa har sin utgångspunkt i att universum en gång började existera, och att det därför måste ha en orsak till sin existens (kausalitetsprincipen), alltså har någon/något skapat det med en avsikt. Det analoga teleologiska gudsbeviset kallas även designargumentet, och pekar på att eftersom hela tillvaron är så delikat utformad och anpassad så att liv kan uppstå och överleva, måste det finnas en skapare, en ”designer” bakom, och denna skapare är Gud. Den mesta av kritiken dessa argument fått grundar sig i att kritikerna ansett att premisserna varit ologiska, eller att dess förespråkare använt begrepp som varit irrationella och/eller oklara. Det begrepp som jag ändå fann mest logiskt var det kosmologiska gudsbeviset, då främst Kalams version. Detta eftersom jag anser att det inte går att argumentera mot kausalitetsprincipen. På frågan om det är väsentligt med ett bevis för Guds existens, måste jag ändå svara nej. Det må var en kul tanke att leka med; går det att bevisa att han verkligen finns? Men i slutändan så är det ändå så att den kraft som tron ger, övervinner alla logiska förklaringar och bevis.</p>

<p>Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet.</p><p>Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.</p>

Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig. Det ontologiska gudsbeviset fick kritik av Gaunilo för sin användning av begreppet ”väsen”, som denne tyckte var alltför luddigt och svårhanterligt. Andra bevis och argument som tas upp i uppsatsen är det moraliska argumentet, det kosmologiska gudsbeviset och det analoga teleologiska gudsbeviset. Det moraliska argumentet menar att den moral som vi alla har inom oss grundar sig i en objektiv moralisk lag, som i sin tur är instiftad av Gud själv. Det kosmologiska gudsbevisets främsta förespråkare är Thomas av Aquino, och arabiska filosofer som gav sin version namnet Kalams kosmologiska gudsbevis. Båda dessa har sin utgångspunkt i att universum en gång började existera, och att det därför måste ha en orsak till sin existens (kausalitetsprincipen), alltså har någon/något skapat det med en avsikt. Det analoga teleologiska gudsbeviset kallas även designargumentet, och pekar på att eftersom hela tillvaron är så delikat utformad och anpassad så att liv kan uppstå och överleva, måste det finnas en skapare, en ”designer” bakom, och denna skapare är Gud. Den mesta av kritiken dessa argument fått grundar sig i att kritikerna ansett att premisserna varit ologiska, eller att dess förespråkare använt begrepp som varit irrationella och/eller oklara. Det begrepp som jag ändå fann mest logiskt var det kosmologiska gudsbeviset, då främst Kalams version. Detta eftersom jag anser att det inte går att argumentera mot kausalitetsprincipen. På frågan om det är väsentligt med ett bevis för Guds existens, måste jag ändå svara nej. Det må var en kul tanke att leka med; går det att bevisa att han verkligen finns? Men i slutändan så är det ändå så att den kraft som tron ger, övervinner alla logiska förklaringar och bevis.

Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet. Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.

The aim of this thesis is to study how self presentations and reflexive writing work as displaying identity in the school context. In the curriculum from 1994 and the current curriculum (GY11) for the Swedish upper secondary school, identity making is central in how the subject Swedish  is defined. It is through language and different media the student will strengthen her individual and cultural identity. The material consist of students’ texts, inspirational texts and an assignment from the national test 2008 in the subject Swedish from upper secondary school. I examine how these texts provide a context for the student's own self presentation. I see this as a situation of interaction between the school as an institution and students’ writing. The study is discourse analytical where self presentations produced within the school are linked to a societal and historical context, based on theories on reflexivity and modernity, communication and enterprise culture and individualization/subjectivity and power. The methodological tools are primarily drawn from Systemic Functional Grammar and Narrative analysis. The results indictate a clear interaction when it comes to content as well as form between self presentation / life story and the construction of the assignment and the inspirational texts that the school provides. The discursive practice has great impact on the students’ own stories about themselves, and shows how the students handle the the discursive framework and the prerequisite provided from the school. The study's main contribution to school and writing research is to show how this is carried out.

The Fifty Shades-trilogy by E. L. James has become a cultural phenomenon, and is widely debated as such. The main issue of the debate is often concerning the story’s relation to women’s position in society. Common standpoints are that it is either contributing to women’s sexual liberation or that it perpetuates violence against women. The story is also considered to be of poor literary quality. In my thesis, I seek for approaches to understand the story beyond polarisation. I am performing a reparative reading of the first novel of the trilogy, Fifty Shades of Grey, through Michel Foucault’s notions of knowledge, power and pleasure. The purpose is to examine how these work in relation to each other, and how they relate to the presentation of sexuality and subjectivity in the novel. Furthermore, I engage in dialogue with previous research on Fifty Shades in the feminist field. In my analysis, I illustrate how knowledge, power and pleasure are synergetic and under constant negotiation. They are woven together and move between characters, laying the foundation for the subjects and their sexualities. I demonstrate how the power relations operate in multiple directions between Christian, Ana and Ana’s friend Kate, which is something that Ana shows awareness of. Further, I find that a conflict between mind and body occurs. Ana assumes the position of the knowing subject, through which she approaches corporality, and thereby gains new independence. Finally, I reflect on corporality’s intrusion of language in relation to the (de)valuation of the literary quality of the novel. As a question to bring to future studies, I ask whether the reading of Fifty Shades of Grey might be understood as consumption of body rather than consumption of literature, sexism or heteronormativity. / Fifty Shades-trilogin av E. L. James har blivit ett populärkulturellt fenomen som omdebatterats kraftigt. Temat för diskussionerna gäller ofta berättelsens förhållande till kvinnors sociala position i samhället. Vanliga åsikter är att den antingen bidrar till kvinnors sexuella frigörelse eller att den normaliserar våld mot kvinnor. Berättelsen anses även vara litterärt undermålig. I denna uppsats söker jag efter sätt att förstå berättelsen utanför polariseringen.  Jag genomför en reparativ läsning av trilogins första del, Fifty Shades of Grey, genom Michel Foucaults begrepp vetande, makt och njutning. Syftet är att undersöka hur begreppen fungerar i relation till varandra samt hur de förhåller sig till framställningen av sexualitet och subjektivitet i romanen. Jag går även i dialog med tidigare forskning om Fifty Shades i det feministiska fältet.  I min analys belyser jag hur vetande, makt och njutning samverkar med varandra och är under ständig förhandling. De rör sig mellan karaktärerna och vävs ihop till ett nät som lägger grunden för subjekten och sexualiteterna. Jag visar hur maktrelationerna är verksamma åt flera håll mellan Christian, Ana och Anas vän Kate, vilket Ana genom berättelsen också är medveten om. Jag finner även att det uppstår en konflikt mellan sinne och kropp. Ana intar rollen som ett det vetande subjektet. Genom denna roll närmar hon sig kroppsligheten, i vilken hon finner ny självständighet. Avslutningsvis reflekterar jag över kroppslighetens inträngande i språket, i relation till (ned)värderandet av romanens litterära kvalitét. Inför framtida studier ställer jag frågan om läsandet av Fifty Shades of Grey skulle kunna förstås som konsumtion av kropp snarare än som konsumtion av litteratur, sexism eller heteronorm.