Detta examensarbete ämnar besvara huruvida Tekla Structures kan fungera som ett lämpligt 3D-modelleringsprogram för konstruktionsgruppen Nyanläggning och Bro inom Grontmij Sverige. Med goda erfarenheter av Building Information Modeling, s.k. BIM, och 3D-modellering inom andra delar av Grontmij så fanns en önskan att optimera gruppens arbetsprocesser med den senaste kunskapen inom området. Arbetet har fokuserat på att praktiskt modellera en fallstudie baserat på ett av Grontmij tidigare genomfört anläggningsprojekt. För att säkerställa fallstudiens representativitet valdes en plattrambro med stor mängd armering som ansågs ha en komplex geometri vilket potentiellt skulle fördelaktigt kunna representeras i 3D. Vid skapandet av 3D-modellen och tillhörande ritningar delades processen in i tre steg; modellering, detaljering samt visualisering. Uppbyggandet av 3D- modellen påvisade unika för- och nackdelar i varje steg där också nedlagd arbetstid jämfördes med fallstudieprojektets tidplan. Resultaten visade att stegen modellering och detaljering (armering) uppvisade stora fördelar i relation till tidsåtgång. För steget visualisering, skapandet av 2D-ritningar enligt rapportens nomenklatur, var slutsatsen den omvända. Grontmij Nyanläggning och Bro rekommenderas därför att selektivt integrera Tekla Structures fördelar i sin framtida arbetsprocess samt fortsätta utvärdera programmet inom andra relaterade områden. / This thesis intends to answer whether Tekla Structures can function as a suitable 3D modeling software for the department of Transportation & Mobility within Grontmij Sweden. Given positive experiences from Building Information Modeling, so called BIM, and 3D modeling in other areas of Grontmij there was a desire to optimize the work processes of the department with the latest knowledge in the field. This report focuses on practical modeling of a case study, based on one of Grontmij’s previously conducted construction projects. To ensure a representative case study, a heavily reinforced slab-frame bridge was selected which was considered to have a complex geometry that potentially would be advantageously represented in 3D. The process of creating the 3D model and associated drawings was divided into three stages; modeling, detailing, and visualization. The construction of the 3D model demonstrated unique advantages and disadvantages in each stage where also this thesis’ work plan was compared with the case study’s time plan. The results showed that the steps modeling and detailing (reinforcing) showed benefits in relation to the time spent. For the visualization step, i.e. the creation of 2D drawings according to the terminology of this report, the conclusion was the opposite. Grontmij’s Transportation & Mobility department is therefore recommended to selectively integrate Tekla Structures’ advantages into their future work process and continue to evaluate the program in other related fields.

Complex spatial relationships and patterns in multivariate data are relatively simple to identify visually but di cult to detect computation- ally. For this reason, Anivis, an interactive tool for visual exploration of multivariate quantitative pure serial periodic data was developed. The data has four dimensions depth, laterality, frequency and time. The data was visualized as an animated heatmap, by mapping depth and laterality to coordinates in a pixel grid and frequency to color. Transfer functions were devised to map a single variable to color through parametric curves. Anivis implemented heatmap generation through both weighted sum and deconvolution for comparison reasons. Deconvolution exhibited a to have better theoretical and practical performance. In addition to the heatmap visualization a scatter-plot was added in order to visualize the causal relationships between data points and high value areas in the heatmap visualization. Performance and applicability of the tool were tested and verified on experimental data from the Karolinksa Institute’s Department of Neuroscience. / Komplexa spatiala mo ̈nster och fo ̈rh ̊allanden i multivariat data a ̈r rel- ativt sv ̊ara att identifiera via bera ̈kningar men simpla att identifiera vi- suellt. Att visualisera data fo ̈r denna typ av data-analys anva ̈nds ofta i m ̊anga olika typer av fa ̈lt. Detta motiverade utvecklingen av Anivis; ett interaktivt verktyg fo ̈r visuell utforskning av multivariat kvantitativ data av neural aktivitet. Anivis anva ̈nder sig av dataset baserade p ̊a experi- mentell data fr ̊an en forskningsgrupp p ̊a Karolinska Institutets Institution fo ̈r Neurovetenskap. Dessa fyrdimensionella dataset best ̊ar av ma ̈tningar fr ̊an neuroner i form av deras position, aktivitet i form av frekvens och tidpunkt. Denna data anva ̈nds fo ̈r att generera en animerad heatmap, da ̈r neuroners frekvensva ̈rden visas i form av f ̈arg. Frekvensva ̈rdena om- vandlades till fa ̈rgva ̈rden via ̈overg ̊angsfunktioner som kopplar numeriska va ̈rden till fa ̈rgva ̈rden via parametriserade kurvor. Anivis lyckades imple- mentera tv ̊a olika metoder f ̈or att generera heatmap, viktade summor och dekonvolution. Dessa tv ̊a metoder ja ̈mfo ̈rdes med varandra, varav dekon- volution visade sig vara den teoretiskt och praktiskt e↵ektivaste meto- den. Utvecklingen av Anivis visade a ̈ven behovet fo ̈r ett punktdiagram fo ̈r att visualisera f ̈orh ̊allandet mellan ma ̈tta frekvensv ̈arden och spatial frekvensfo ̈rdelning i heatmappen.

Finding the appropriate level of text for students with varying reading abilities is an important and demanding task for teachers. Radar chart visualisations of text complexity could potentially be an aid in that process, but they need to be evaluated to see if they are intuitive and if they say something about the complexity of a text. This study explores how visualisations of text complexity, in the format of radar charts, are interpreted, what measures they should include and what information they should contain in order to be intelligible for teachers who work with people who have language and/or reading diffi- culties. A preliminary study and three focus group sessions were conducted with teachers from special education schools for adults and gymnasium level. Through thematic analysis of the sessions, five themes were generated and it was found that the visualisations are intelligible to some extent, but they need to be adapted to the target group by making sure the measures are relevant, and that the scale, colours, categories and measures are clearly explained. / Det är både en viktig och krävande uppgift för lärare att hitta lämplig textnivå för elever med varierande läsförmågor. Radardiagramsvisualiseringar av textkomplexitet kan poten- tiellt stötta den processen, men de måste utvärderas för att undersöka om de är intuitiva, vilka mått som bör inkluderas samt om de säger något om komplexiteten av en text. Den här studien utforskar hur visualiseringar av textkomplexitet i form av radardiagram tolkas, vilka mått de bör inkludera samt vilken information de bör innehålla i syfte att vara begripliga för lärare som jobbar med elever med språk och/eller lässvårigheter. En förundersökning och tre fokusgruppsessioner utfördes, med lärare från särgymnasium och särvuxskolor. Efter tematisk analys av data från fokusgrupperna genererades fem teman. Reultaten visade att visualiseringarna var begripliga till viss del, men de behöver anpassas till målgruppen genom att se till att måtten är relevanta samt att skalan, färgerna, kategorierna och måtten är tydligt förklarade.

Uppsala Municipality has, through previous projects, tried to communicate information about public bathing sites on a map by having employees manually look up temperature readings before posting them on Facebook. The projects have shown to be an inefficient use of resources. Therefore, a user-friendly website has been built to visualise relevant information on 21 public bathing sites in Uppsala Municipality. By having access to temperatures in the water and air at bathing sites on the website, citizens, and tourists can make a more informed decision on which public bathing site they should travel to. Conducted user tests for the website show that 71.6% would use it before visiting a bathing site, and further, 20.6%, may use it. To supply the website with data, we developed an API, specifically a public data API. / Uppsala Kommun har genom tidigare projekt försökt att förmedla information om offentliga badplatser på en karta med hjälp av anställda som manuellt läser av värden för att sedan publicera dessa på Facebook. Detta har visat sig vara en ineffektiv användning av resurser. Därför har en webbsida byggts som visualiserar relevant information om 21 offentliga badplatser i Uppsala Kommun på ett användarvänligt sätt. Med webbsidan kan medborgare eller turister ta ett mer informerat beslut och semestra inom kommunen genom att ha tillgång till temperaturen i vattnet och luften vid badplatser. Utförda användartester visar att 71.6% kan tänka sig använda webbsidan, och 20.6% kan kanske tänka sig använda webbsidan inför ett badbesök. För att tillhandahålla information till webbsidan har en API utvecklats, specifikt ett öppna data API.

Närvaron på Internet har aldrig varit större och användningen av sökmotorer motsvarar en stor del av hur människor upptäcker tillgängligt innehåll på Internet. Innehållet som utgörs av hemsidor kategoriseras av sökmotorers automatiserade tjänster. Ett arbete för att förbättra hemsidors möjlighet att kategoriseras görs för att få ökad synlighet genom sökmotorer. Förbättrad synlighet kan också erhållas genom sökmotormarknadsföring, vilket är en strategi för att annonsera via sökmotorer. Genom sökmotorer finns verktyg som assisterar detta ändamål. Företaget som rapporten berör erbjuder tjänster både för sökmotoroptimering och marknadsföring. Problemet med företagets befintliga hantering är att det inte erbjuder tillräckliga möjligheter till analys av statistik för annonseringar på sökmotorerna. Begränsningarna kommer av att statistiken för företagets kunder är separerade på flera olika platser. Konsulter på företaget som ansvarar för vissa kunder får inte dela med sig av statistik för administrerade annonseringar till andra konsulter på företaget. Projektet syftar finna en metod för företagets anställda att göra bättre analyser av sökord och annonseringar. Metoden realiseras i en applikationsplattform, där de anställda erhåller en webbapplikation som kan användas för att finna relevant statistik. Med en kvalitativ metod samlas underlag om företaget och deras förväntningar på systemet in, den insamlade informationen används i den fas som mynnar ut i systemets framställning. Systemet utvecklas iterativt och implementeras sedan i företagets befintliga driftmiljö. Genom arbetet som gjorts i projektet har ett användbart system kunnat realiseras för relevanta användare på företaget. Applikationen erbjuder djupare insikt i vilka faktorer som bidrar till annonseringars framgång. Dock har framgången kring systemets införande inte kunnat mätas i tillräckligt stor utsträckning. En sammanfattning av studien bidrar till rekommendationer till framtida arbete. / Internet usage has never been greater. Search engines provide a gateway to discover content online. The content comes in the form of web pages, which are categorized by the automated services of a search engine. Certain steps can be taken to optimize the way web sites are categorized, all of which are done to improve the visibility on search engines. Another way to increase visibility of a web site can be achieved with search engine marketing. Search engine marketing describes the process of advertising content on search engines. Search engine providers have different tools that may assist the process of advertising. The company that this report concerns provides services in the areas of optimizing and advertising content on search engines. The problem manifests in the company’s current system, which doesn’t provide an acceptable way of analyzing statistics of their search engine marketing efforts. Employees involved with their respective customers may not share information about their strategies and statistics to co-workers. The purpose of the project is to define a method for the company and its employees to achieve a higher level analysis of keyword and advertisement data. The work is realized in a platform that provides employees a way to extract relevant statistics from a web application. A qualitative methodology is defined to collect descriptive information about the company’s processes and their expectations on the system to be developed. The system is developed in a series of iterations and is deployed on a server provided by the company. The efforts have resulted in a useful system that may provide employees with deeper insights as to which factors that might be key for the success of certain advertisement strategies. However, the effects of the system have not been measured to confirm if the method actually improved the company’s search engine marketing efforts. To conclude the study, a set of recommendations has been given for future work.

Denna uppsats omfattar en undersökning som gjordes mellan januari och april 2018. Undersökningen gjordes i syfte att ta reda på om det fanns någon korrelation mellan personers användande av träningsapplikationer och deras självrapporterade motivation, hälsa och generella välbefinnande. 14 personer deltog och delades in i två grupper, beroende på om de vid det tillfället använde en träningsapplikation eller inte. Undersökningen gjordes med hjälp av Googles nätbaserade enkät för att samla in data, och en litteraturstudie för att stödja analyserna och diskussionerna av datainsamlingens resultat. Från resultaten som vi fick ut kunde vi bland annat se att motivationen hos användarna av träningsapplikationer ökar om de kan se att de gör framsteg, och att beroende på kön och ålder så används träningsapplikationer annorlunda. / This paper contains the information and output from a inquiry done between January and April 2018. The inquiry was done with the purpose to find out whether there was any correlation between a person’s usage of a fitness application and that person´s perceived motivation, health and general well-being. 14 participants answered the inquiry and where divided into two groups, depending on how they answered when asked if they currently used a fitness application. The inquiries were conducted online through Google Survey in order to collect data about the participants, and literature reviews where conducted in order to support the analysis and discussions we made from the results of the collected data. From the results that we gathered we could, amongst others, form the analysis that individually adapted fitness applications and automated updates of the user’s results where what would get more participants to start using fitness applications.

In today’s turbulent business environment, an increasing number of businesses and organizations are finding themselves confronted with a crushing pressure to constantly reinvent themselves. Given such a business environment, coupled with high stakes and fierce competitiveness, it is quite unsurprising that most change efforts are reported to fail. Change communication, or rather the lack thereof, has been pointed out as one of the most important reasons. In recent years, many scholars have started to differentiate between participatory and programmatic change communication, elicited by a reconceptualization of change as continuous and emergent rather than episodic and planned. Participatory and programmatic are two diametrically different ways to approach change communication, and thus, they each require different tools, techniques and strategies. Several scholars have called attention to the shortage of tools, techniques and strategies suitable for participatory change communication in particular, however, empirical research remain scarce. At the same time, the data revolution is right upon us. Businesses that fail to harness the true potential of their data see themselves outcompeted by those who do. Even though data since long has been prophesied to transform management altogether, it is only in recent years that its application within the various subfields of management research has received serious attention by academia. However, the application of data in change management in general, and change communication in particular, has largely been left unaddressed.  In this thesis, we are exploring the role of data in the context of change communication through a case study at Skanska Rental, one of Sweden’s largest construction equipment rental companies. We delimit our study to only treat one of the most important aspects of data-driven communication; namely, data visualization. Our findings indicate that data visualization can facilitate change communication by encouraging it to be participatory. In particular, we find that data visualization has the merit of enthusing its audience, aligning the perception of the current state of affairs, reinforcing a data-driven culture, and facilitating interpersonal communication. We also call attention to three important considerations; (1) the democratization of data requires transparency trade-offs, (2) data visualization cannot replace interpersonal communication, but at most facilitate it, and (3) communication, although one of the most important, is not the sole precursor of successful change. We conclude our thesis by addressing the practical and theoretical implications of our conclusions, and lastly, by suggesting directions for future research in data-driven change communication. / I dagens turbulenta omvärld utsätts företag och organisationer för ett ständigt förändringstryck som inte visar några tecken på att avta. Givet ett sådant klimat, där mycket står på spel och där konkurrensen är förkrossande, är det inte förvånande att de flesta förändringsinitiativ misslyckas. Förändringskommunikation, eller snarare bristen därav, har ofta pekats ut som en av de viktigaste orsakerna till detta. På senare tid har många forskare börjat göra skillnad mellan två olika typer av förändringskommunikation: deltagande respektive programmatisk. Att betrakta förändringskommunikation genom denna dikotomi har föranletts av en ny syn på förändring i stort; snarare än att se förändring som episodisk och planerad har många forskare istället konceptualiserat förändring som kontinuerlig och framväxande. Olika tekniker, verktyg och strategier lämpar sig olika väl för de två olika typerna av förändringskommunikation. Många forskare har varnat för en bristande förståelse för i synnerhet de tekniker, verktyg och strategier som lämpar sig för den deltagande typen av förändringskommunikation. Under de senare åren har det förändringstryck många företag och organisationer står inför snarast ökat i styrka på grund av den datarevolution vi befinner oss mitt upp i. Trots att det sedan länge har förutspåtts att data har potentialen att vända spelplanen för företagsledning upp och ner, så är det bara på senare år som ämnet har åtnjutit företagsledningsforskningens fulla uppmärksamhet. Däremot finns det fortfarande ett underskott på akademisk forskning som adresserar hur data kan användas inom förändringsledning i allmänhet och förändringskommunikation i synnerhet. I denna masteruppsats utforskar vi den roll som data kan spela inom förändringskommunikation. Vårt empiriska material inhämtar vi genom en case-studie hos Skanska Rental, ett av Sveriges största uthyrningsföretag inom byggbranschen. Vi avgränsar vår studie genom att endast behandla en utav de viktigaste aspekterna av data-driven kommunikation, nämligen datavisualisering. Våra resultat indikerar att datavisualisering kan underlätta förändringskommunikation genom att göra den deltagande. I synnerhet finner vi att datavisualisering har potential att entusiasmera dess publik, linjera bilden av nuläget, förstärka en data-driven organisationskultur och fungera som en utgångspunkt för mellanmänsklig kommunikation. Vi identifierar också tre viktiga reservationer mot denna slutsats; (1) demokratisering av data fordrar ställningstagande gällande transparens, (2) datavisualisering kan inte ersätta mellanmänsklig kommunikation, och (3) kommunikation, om än viktig, är inte den enda förutsättningen för framgångsrik förändring. Vi avslutar vår uppsats med att adressera de praktiska och teoretiska implikationer som vår slutsats resulterar i, samt föreslår inriktningen för framtida forskning inom data-driven förändringskommunikation.

The construction industry has a great opportunity to streamline its operations even more by making greater use of the digital revolution. The industry today uses a lot of manual data management and analysis to get an overview of the business and to make decisions. This can be a time-consuming process that could be made more efficient through Business Intelligence (BI). BI is a technology that automatically, with the help of selected Key Performance Indicators (KPIs), shows the current status of how a business performs. This can allow managers and executives to make decisions easier and faster.This study examines which KPIs that are of common interest to companies and organizations in the construction industry as well as how these KPIs can be presented to the end users of a BI application. To investigate this, data is collected through literature studies and interviews, which results in a list of common KPIs for the industry. From this common list, a number of KPIs are selected to be visually represented.An analysis of the results, indicates that KPIs are of different importance and relevance depending on which sector of the construction industry the interviewee belongs to. There also appears to be sector-specific KPIs and the common list suggests that the profit margin is of great importance throughout the whole industry. KPIs can be represented in different types of charts and diagrams, depending on the purpose they hold, and should be designed so that they are intuitive and easy to understand. / Bygg- och hantverksbranschen har stor möjlighet att effektivisera sin verksamhet ännu mer genom att i större utsträckning utnyttja den digitaliserade utvecklingen. Branschen använder idag mycket manuell datahantering och manuell dataanalys för att få en överblick över verksamheten och ta beslut. Detta kan vara en tidskrävande process, som skulle kunna effektiviseras ytterligare genom Business Intelligence (BI). BI är en teknologi som automatiskt, med hjälp av valda nyckeltal (KPI:er), visar aktuell status på hur en verksamhet presterar. Detta kan göra att beslutsfattare kan fatta beslut enklare och snabbare.Denna studie undersöker vilka nyckeltal som är av gemensamt intresse för företag och organisationer i byggoch hantverksbranschen samt hur dessa nyckeltal kan presenteras för slutanvändarna av en BI-applikation. För att ta reda på detta samlas data in genom litteraturstudier och intervjuer, vilket resulterar i en lista över gemensamma KPI:er i branchen. Ur denna lista handplockas ett antal nyckeltal ut för att representeras visuellt.En analys av resultaten indikerar att nyckeltal är av olika vikt och relevans, beroende på vilken sektortillhörighet av byggoch hantverksbranschen den intervjuade tillhör. Det verkar även finnas sektorspecifika KPI:er samt att listan med de branchgemensamma nyckeltalen antyder att vinstmarginal är av stor vikt. KPI:er kan representeras i olika typer av diagram beroende på vilket syfte de innehar och bör designas så att de är intuitiva och lättförståeliga.

Today, agile development is broadly used within both small and large organizations worldwide. Transitioning to agile development in a large organization is a complex task that requires support from everyone in it. The Scaled Agile Framework (SAFe) is a framework meant to help integrate agile development within all parts of an organization. Regularly conducted assessments of how well an organization has integrated agile development can be a way to make sure the transition is happening as intended. These kinds of assessments are often called agile maturity assessments. SAFe includes such an assessment, but since the assessment is based on thoughts and reflections from members in the organization, doing the assessment can be difficult and may give unreliable results. This study aims to explore one way to support the assessment with objective data by generating visualizations of issue tracking data extracted from Jira and Github. The Inductive visual Miner, a plugin in the process mining software ProM, was used for the visualizations. A case study was conducted at the IT department of the Swedish Tax Agency. A slightly modified version of the methodology called the PM2 methodology was used to conduct the study. The modified methodology included six stages; a planning stage, a data extraction stage, a data processing stage, a mining and analysis stage, an evaluation stage and lastly, an improvement stage where an attempt was made to improve the visualizations based on the analysis and the evaluation. The planning stage was used to gain information about the work processes in the organization and what kind of data that may exist in the chosen data sources. A set of goal questions connected to the agile maturity assessment were generated, which the visualizations were expected to provide answers to. Data from six teams were then used to generate the visualizations. At first, the visualizations were explored and later evaluated in collaboration with the SCRUM-master in each team. The results in this study show that visualizations generated from issue tracking data using the Inductive visual Miner can be used to answer questions about time and order of events that are related to the agile maturity assessment within SAFe. However, additional analysis and reflections are needed to draw conclusions about the agile maturity from the information obtained from the visualizations. A set of requirements for the data used to generate this kind of visualizations is also proposed. The requirements were based on the results from all stages. / Agil utveckling används idag flitigt inom både små och stora organisationer över hela världen. Att gå över till agil utveckling i en stor organisation är en komplex uppgift som kräver stöd från alla inom den. Scaled Agile Framework (SAFe) är ett ramverk avsett att göra det lättare att integrera agil utveckling inom alla delar av en organisation. Regelbundet genomförda utvärderingar av en organisations användning av agil utveckling kan vara ett sätt att se till att övergången sker som planerat. Dessa utvärderingar kallas ofta agila mognadsmätningar. I SAFe ingår en sådan utvärdering, men eftersom utvärderingen baseras på tankar och reflektioner från medlemmar i organisationen kan det vara komplicerat att utföra utvärderingen och den kan ge icke pålitliga resultat. Syftet med denna studie är att utforska ett sätt att stödja den agila mognadsmätningen med objektiv data genom att generera visualiseringar av ärendehanteringsdata som extraherats från Jira och Github. En plugin kallad Inductive visual Miner i process mining-verktyget ProM används för denna visualisering. En fallstudie genomfördes på Skatteverkets IT-avdelning. En något modifierad version av metoden kallad PM2 -metoden användes för att genomföra studien. Den modifierade metoden inkluderade sex steg; ett planeringsskede, ett datautvinningsskede, ett databearbetningsskede, ett process mining- och analysskede, ett utvärderingsskede och slutligen ett förbättringsskede där ett försök till att förbättra visualiseringarna utifrån analysen och utvärderingen genomfördes. Planeringsstadiet användes för att få information om arbetsprocesserna i organisationen och vilken typ av data som kan finnas i de valda datakällorna. En uppsättning målfrågor kopplade till den agila mognadsmätningen formulerades. Detta var frågor som visualiseringarna förväntades ge svar på. Data från sex team användes sedan för att generera visualiseringarna. Visualiseringarna undersöktes först noggrant och utvärderades sedan i samarbete med SCRUM-mastern i varje team. Resultaten i denna studie visar att visualiseringar genererade från ärendehanteringdata med hjälp av verktyget Inductive visual Miner kan användas för att svara på frågor om tid och ordning av händelser i arbetsprocessen, som är relaterade till den agila mognadsmätningen inom SAFe. Ytterligare analyser och reflektioner behövs dock för att dra slutsatser om den agila mognaden utifrån informationen som erhålls från visualiseringarna. En uppsättning krav för den data som ska användas för att generera denna typ av visualiseringar föreslås också. Dessa krav är baserade på resultaten från alla steg i metoden.

Barn spenderar mycket tid i skolan. Det finns gott om forskning om trygghet och otrygghet i skolan, men de flesta studier fokuserar på klassrumssituationen, relationer mellan barnen eller med lärarna. I den här studien flyttar jag ut fokuset till skolgården, genom att göra en studie om skolgårdens gömda platser på Höjaskolan i Malmö I min studie visar jag att dessa platser kan användas för att bryta mot skolans regler och att detta kan skapa otrygghet för barnen. Samtidigt fungerar platserna som barnens egna platser och kan också vara spännande. Här kan man testa gränser, bryta mot skolans regler, vara för sig själv eller umgås med sina vänner. För att undersöka platser där barn gömmer sig på för att bryta regler har jag gjort en workshop med mellanstadieelever om trygga och otrygga platser på skolgården. Jag har även gjort en deltagande observation genom att hänga med högstadieeleverna på rasten. Jag har även använt mig av mina egna erfarenheter av att ha jobbat i förskoleklassen på Höjaskolan. För att genomföra min studie, använder jag Jeremy Tills begrepp hard space och slack space. Med hjälp av dessa begrepp kan jag se vilka karaktäristiska drag dessa gömda platser har. Jag har kommit fram till tre olika typer av platser där barn bryter regler; stationära, rörliga och skiftande platser som är både stationära och rörliga. Jag beskriver också vilka elever som attraheras av dessa gömda platser och vilka aktiviteter platserna stöttar. / Children spend a lot of time in schools. There is plenty of research on safe and unsafe in the school, but most studies focus on the classroom situation, relationships between the children and the teachers. In this study, I move the focus to the schoolyard, by doing and that may create unsafety for the children. Meanwhile these sites works as children’s own sites and can also be exciting. Here can children test the limits, breaking the school rules, be alone or socialize with their friends. To study sites where children are hiding in order to break the rules, I have done a workshop with middle school students on safe and unsafe sites in the schoolyard. I have also done a participant observation by hanging with high school students at the brakes. I have also used some of my own experience of having worked in the preschool class on Höjaskolan. To carry out my study, I use Jeremy Till concepts hard space and slack space. Using these concepts, I can see the characteristic features of these hidden sites. I will present three different types of sites; stationary, mobile and shifting sites that are both stationary and mobile. I also write about which students are attracted to these sites and what activities they support.