Studiens syfte är att undersöka hur lärare och speciallärare i årskurs F-3 arbetar med läsutveckling bland elever i lässvårigheter. För att kunna besvara studiens syfte har tre frågeställningar framställts. Den första frågan är vilka arbetssätt lärare och speciallärare använder i undervisningen för att stödja elever i lässvårigheter. Den andra frågan är hur lärare och speciallärare planerar undervisningen för elever i lässvårigheter och den tredje frågan är hur lärare och speciallärare arbetar för att stärka motivation och självbild för elever i lässvårigheter. Lärares uppfattningar om deras arbete med läsutveckling bland elever i lässvårigheter undersöks i studien för att uppnå studiens syfte. Det empiriska materialet samlades in med kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt ett målinriktat urval för att kunna uppnå studiens syfte och frågeställningar. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien där lärandet sker tillsammans med andra. Resultatet i studien visar på komplexiteten att identifiera elevers lässvårigheter samt hur lärarna arbetar för att synliggöra lässvårigheterna. Det framkom också vilka arbetssätt lärarna använder i undervisningen för att stödja elever i lässvårigheter samt vilka arbetssätt som ger effekt på elevernas läsutveckling. Avslutningsvis visar resultatet på att lässvårigheter kan påverka elevens motivation och självbild och att lärarna arbetar på olika sätt för att stärka dessa. / The purpose of this study is to examine how teachers and special teachers in Preschool Class and Primary Years 1-3 work with pupils in reading difficulties. The study has three main questions: What working methods do teachers and special teachers use to foster reading difficulties, how do teachers and special teachers plan the teaching for students in reading difficulties and how do teachers and special teachers work to strengthen the motivation and improve the self-perceptions of pupils in reading difficulties? The collection of empiric data used the qualitative method with semi structured interviews with five teachers. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The social cultural perspective is the foundation for this study, where learning takes place together with other. The result exposes the complexity identifying pupils reading difficulties and also how teachers work to visualize pupils in reading difficulties. Furthermore, the study highlighted methodologies and adaptations used by teachers during teaching to support pupils in reading difficulties, also identify the most efficient methodology developing the pupil’s reading ability. Finally, the result indicates reading difficulties affects the pupil’s motivation and self-perceptions and that teachers approaches this in different ways with the objective to strengthen the pupil.

Resultaten från PISA undersökningen 2018, i relation till undersökningen som utfördes 2015, visar att elevernas attityd till läsning blivit allt mer negativ och att läsandet har minskat, särskilt bland elever i Sverige. Trots fortbildningar vad gäller att utveckla lärares didaktiska förhållningssätt för att skapa goda förutsättningar för elever att utvecklas till goda läsare, är det någonting som går fel i barnens möte med litteraturen i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs 6 beskriver sin upplevelse och uppfattning av litteraturundervisningen i ämnet svenska och vilka arbetssätt som eleverna anser har en positiv respektive negativ påverkan på deras motivation samt läsintresse. Studien utgår från självbestämmandeteorin och datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats.  Resultatet visar en variation av arbetssätt som elever uppskattar mer och mindre i litteraturundervisningen. Gemensamt för hur eleverna beskrev litteraturundervisningen var att valet av bok, läsmiljön, förtydligande av syftet med läsningen samt att meningsfulla uppgifter är avgörande för inställningen till aktiviteten. Det framkom att om betydelsen av skönlitteratur inte reflekteras i klassrummet, reflekteras värdet av läsningen inte heller hos eleverna, vilket i sin tur får konsekvenser för deras motivation. / Results from the PISA survey 2018, in relation to the survey conducted in 2015, show that students’ attitudes to reading have become increasingly negative and that reading has decreased, especially among students in Sweden. Despite continuous education in terms of developing teachers’ didactic approaches to create good conditions for everyone to develop into good readers, something goes wrong in the children’s encounter with the literature in school. The purpose of the study is to investigate how students in year 6 describe their experiences and perceptions of literature teaching in the Swedish subject and which working methods the students consider has a positive and negative impact on their motivation and interest in reading. The study is based on the self-determination theory and data collection was achieved through semi-structured interviews based on a qualitative approach.  The results show a variation of which working methods students appreciate in literature teaching. Common to how the students describe the literature teaching was that the choice of book, the reading environment, clarification of the purpose with the reading and that meaningful assignments are crucial for the attitude to the activity. The results indicate that if the importance of fiction is not reflected in the classroom, the value of reading is not reflected in the students either, which in turn affects their motivation.

I dagsläget tas enbart hänsyn till variation i geometri. Detta leder till att moduler som levereras inom kort befinner sig längst ner i högen. Projektet handlar om att göra en nulägesbeskrivning och analys för att hitta slöserier samt en studie över hur en lageryta ska formas för att utnyttjas maximalt.  Teori i form av kurslitteraturen i och vetenskapliga artiklar har tillämpats i rapporten. Teorin omfattar lagerstyrning och lagerutformning för ena frågeställningen och lean för den andra frågeställningen. Datainsamlingen har gjort med hjälp av en kvalitativ metod, då personalen har intervjuats. Med hjälp av teorin har förbättringsförslag för företaget tagits fram. Svar på de två olika frågeställningarna har framställts. Företaget har många faktorer som resulterar i en ineffektiv modulhantering och det som påverkar mest är informationsflödet. Företaget uppmuntras till att utnyttja lagerpersonalens kompetens och förbättra informationsflödet. / The report is an analysis of the current situation at the warehouse at the company Vossloh nordic switch systems in Örebro. Vossloh Nordic Switch Systems manufactures prefabricated switches for the railway industry. The switches consist of two to three modules weighing between 6 to 25 tons depending on the type of module. In accordance with the customer contract, Vossloh produces and stores the switches until the customer wants them to be delivered, this leads to the switches spending a long time in the warehouse. Since switches cannot be installed during the colder period out in the field, the company has high and low seasons regarding deliveries of switches. The company has an internal goal to even out the finished goods inventory and believes that free stacking of the switches leads to safety risks. The free stacked modules are in a random order and this leads to many unnecessary lifts, from which the staff collects from the module piles. Due to inadequate information flow, the various factors for the modules are not taken into account. The company has four factors that result in the modules lying here wildly.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om läs- och skrivsvårigheter hos elever på mellanstadiet och hur mellanstadielärare uppger att de arbetar med dessa elever. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är kognitiva processer och läsningens fem utvecklingsdimensioner. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförs för att samla in data. Resultatet visar att mellanstadieelevers svårigheter är läsförståelse, fonologisk medvetenhet, avkodning, stavning och grammatik. När lärare upptäcker läs- och skrivsvårigheter tar de direktkontakt med elever, anpassar materialet efter elevers behov, tar kontakt med speciallärare eller specialpedagog och kontaktar vårdnadshavare. Resultatet visar även att mellanstadielärare använder sig av grupp- och pararbeten, en-till-en undervisning, motivationsskapande undervisning, undervisning som är fokuserad på språk- och läsförståelse och digitala verktyg. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver varierad undervisning och olika arbetsmetoder för att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Om eleverna tidigt och utifrån sina egna behov får hjälp, stöttning och anpassningar kan det hjälpa dem att komma ur dessa svårigheter.

Many pupils all over the world might experience foreign language anxiety which has a majorimpact on pupils’ development. Because of this, and because of personal experiences of thesubject, the aim of this thesis was to investigate teachers’ experience of foreign languageanxiety and motivational factors regarding Swedish pupils in grade 1-3. This study investigatedhow the teachers notice pupils who have foreign language anxiety and how they manage towork with them to make them motivated. The focus has been on the oral parts of the Englishsubject. The study was conducted by interviewing six teachers from different schools inSweden. Semi-structured interviews were made with teachers who had experience of the subjectto develop a deeper understanding of their experience and working methods. To analyze theresults, cognitive motivation theory and Skinners behavioristic theory have been used assupport. The results showed that foreign language anxiety is a common challenge in school andthat it can depend on what grade the pupils were in. Some of the participating teachers find itdifficult to manage to work with these pupils since they do not specifically know how to adaptthe teaching to the pupils so they will be able to overcome their anxiety. However, the resultshave showed that the teacher-pupil relationship and the classroom environment play a big rolewhen it comes to foreign language anxiety. / <p>Engelska</p>

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare i grundskolan tänker och arbetar med hjälp av olika metoder och arbetssätt för att motivera elever till att läsa. I studien genomfördes kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med hög nivå av standardisering. Åtta legitimerade lärare deltog i undersökningarna. Intervjuerna genomfördes på plats med lärarna och dokumenterades med lämplig teknik. Genom den kvalitativa undersökningen har kunskapen kring syftet stärkts då informanterna framfört hur de arbetar med olika arbetssätt och metoder.  Sammanfattning av resultatet är att majoriteten av lärarna använder sig att det sociokulturella perspektivet i undervisningen, eleverna lär av läraren och eleverna lär av varandra. Lärarna har en gemensam syn på att ansvaret ligger hos skolan att lära eleven att läsa samt motivera den till att läsa. Högläsning och textsamtal är två metoder som lärarna i studien använder sig mest av och de är överens om att dessa två metoder har stor betydelse för att motivera eleverna till att läsa i de yngre åren. I resultatet framkom det även att lärarna arbetade med olika uppgifter om och kring läsningen för att motivera eleverna. Samtliga lärare påpekade att för att kunna motivera eleverna till läsning så måste eleverna omges av böcker. Biblioteket och bibliotekarier var därför något som lärarna gemensamt tyckte var grunden för att kunna motivera eleverna till att läsa. / The purpose of the study is to find out how teachers in primary school think and work using different methods and working methods to motivate students to read. In the study, qualitative investigations were carried out in the form of interviews with a high level of standardization. Eight licensed teachers participated in the interviews. The interviews were conducted on site with the teachers and documented using appropriate technology. Through the qualitative investigation, knowledge about the purpose has been strengthened as the informants presented how they work with different working methods and methods.  The summary of the results is that the majority of teachers use the sociocultural perspective in teaching, the students learn from the teacher and the students learn from each other. The teachers have a common view that the responsibility is on the school to teach the student to read and to motivate them to read. Reading aloud and text conversation are two methods that the teachers in the study use the most, and they agree that these two methods have a big importance in motivating students to read in the younger years. The results also revealed that the teachers worked with various tasks about and around reading to motivate the students. All the teachers pointed out that in order to motivate the students, they must be surrounded by books. The library and librarians were therefore something that the teachers jointly thought was the basis for being able to motivate the students to read.

Syftet i uppsatsen är att lyfta upp pedagogernas synsätt och uppfattningar om arbetet i förskolan med nyanlända och flerspråkiga barn. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod med förutsättning ett fenomenografisk perspektiv av ostrukturerade intervjuer. En intervjuguide med öppna och slutna frågor har använts för att få belysa pedagogernas erfarenheter och empirin i arbetet med dessa barn. Intervjuerna genomfördes med pedagoger i förskolan samt i förskoleklassen för att fånga in olika uppfattningar utifrån olika förutsättningar. Samtidigt intervjuades en rektor som tidigare arbetade med barn för att förstå hur hen uppfattar arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn utifrån sin yrkesroll. Resultatet visar att det centrala i arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn som utvecklar barnens språkinlärning och socialisering är kategorierna: förskollärarens förhållningssätt, barnens trygghet, kartläggningen av barnens erfarenheter och kunskaper, bildstödet, högläsningen och systematiska upprepningar som verktyg och arbetsmetod, samt samverkan med föräldrarna. Det visar sig att det avgörande i arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn är stadens och statens stöd med bidrag som underlättar betydande förskollärarens arbete. Samtidigt är förskollärarens förhållningssätt avgörande för att se andra språk som verktyg och tillgång för att skapa trygghet och stötta barnens socialisering.

The aim of this study is to explore how teachers and principals conceptualize language development and what strategies they employ to promote language development in their students. The research was conducted using qualitative interviews in a primary school located in three cities in southern Sweden. The informants in this study include five teachers and one external contributor who teach theoretical subjects at the primary school level of a six-year compulsory school. The choice of informants is important because teachers and external contributors play key roles in shaping language development in schools.  The results show that concepts and subject-specific words, image support and various writing and reading exercises as well as how the educators use the school language in relation to everyday language have beneficial effects on the students' language and knowledge development in teaching in general and primarily in social studies teaching. The study's conclusion shows that there is a great need to include language in the teaching of socially oriented subjects because language has a great importance for the students' development. Our results are based on the information obtained from interviews conducted.

Denna studie har som syftet att undersöka lärares uppfattning om innebörden av språkutvecklande undervisning och dess möjligheter och hinder. En kvalitativ undersökning genomfördes med åtta F-3 lärare för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att det finns en samsyn hos de flesta informanterna. Slutsatsen är att den språkutvecklande undervisningen innebär lärares ansvar att ge eleverna de förutsättningarna som behövs för att utveckla språkkunskaper. En välplanerad undervisning som inkluderar diverse anpassningsmetoder anses vara mest effektivt i språkutvecklande undervisning. Samverkan med skolans övriga personal är en annan viktig aspekt i arbetet, både för att kunna ge elever det stödet de behöver och även för förbättringar av undervisningen.

The study aimed to investigate the working methods of nursing home managers in orderto facilitate self-determination for elderly individuals with dementia. Eight managers were interviewed in a qualitative interview study. The focus of the study was on the triad: "nursing home managers – care staff – elderly persons with dementia." The results showed that difficulties related to the values of different groups within the triad and contradictory legislation could constitute obstacles to the self-determination of persons with dementia. In general, nursing managers' working methods were about reaching consensus on self-determination issues within the triad. Consensus could be achieved through dialogue and sustainable relationships, where the empathy ability was needed.The role of nursing home manager, based on the study results, can be described as acreator of consensus and values and as an agent of change. The other strategies that emerged in the study results can be regarded as typical for the context “nursing home” and those are the following: to increase the participation of persons with dementia, break isolation and adapt housing routines and physical environment to the needs of persons with dementia. The result was interpreted using the interactionist perspective / Uppsatsen syftade till att undersöka boendechefers arbetssätt för att främjasjälvbestämmande för äldre med demens. Åtta chefer för särskilda boenden intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Studiens fokus låg främst på triaden: ”boendechefer –omsorgspersonal – de dementa.” Resultatet visade att svårigheter relaterade till olika gruppers värderingar, och motsägande lagstiftning kunde utgöra hinder för de dementas självbestämmande. Generellt sett handlade boendechefers arbetssätt om att åstadkommasamförstånd i självbestämmandefrågor inom triaden. Samsynen kunde uppnås genomdialog och hållbara relationer, där boendechefens empatiförmåga var nödvändig. Utifrån studieresultatet kan boendechefsrollen beskrivas som samförstånds- ochvärdeskapande samt som en förändringsagent. De andra strategierna som kom fram istudieresultatet kan ses som typiska för sammanhanget ”särskilt boende” och ärföljande: att öka de dementas delaktighet, bryta isolering samt anpassa boenderutineroch fysisk miljö till de dementas behov. Resultatet tolkades med hjälp av detinteraktionstiska perspektivet