This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

Studiens syfte var att belysa lärares och elevers uppfattningar om högläsning med koppling till medinflytande och hur lärare organiserar arbetet med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande. De frågeställningar som har varit ett utgångsläge för att besvara studiens syfte är: Hur organiserar och arbetar lärare med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande? Vad är det för inflytande eleverna upplever att de har under lärares högläsning och hur tas det till vara? Vad skulle eleverna vilja ha inflytande över och varför? Semistrukturerade intervjuer med 13 elever och 3 lärare har använts som datainsamlingsmetod. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt främst i den sociokulturella teorin men till viss del även i den kognitiva och teorin om föreställningsvärldar.   Lärarna har beskrivit hur de organiserar och arbetar med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande och delaktighet. Resultatet visar att elevernas möjligheter till medinflytande och delaktighet är beroende av vilken typ av arbetssätt och arbetsformer läraren praktiserar och studien lyfter fram exempel på såväl tillfällen då elevernas medinflytande är stort som när det är mer begränsat. Tydligt är att elevernas reaktioner och intressen är faktorer som är med och påverkar undervisningens innehåll. Diskussioner äger vanligtvis rum i helklass där det ges tillfällen för eleverna att göra sina röster hörda och får således vara meningsskapande av lektionsinnehållet. Resultatet visar även på att läroplanen och brist på resurser bidrar till att begränsa elevers inflytande. Resultatet från elevsvaren visar att majoriteten av eleverna tar initiativ till att interagera socialt när de inte förstår de ord de möter i högläsningen, vilket indikerar att eleverna ser högläsning som en aktiv och social process. Vidare framgår det att eleverna främst vill ha medinflytande över undervisningens innehåll i form av att få välja vilka böcker läraren ska läsa. Ett återkommande svar hos eleverna är dock ”vet inte”. Det tyder inte på att eleverna inte vill utöva medinflytande över exempelvis arbetssätt och arbetsformer utan snarare är en mer tänkbar förklaring att de krävs en del för att praktisera autonomi. / The purpose of the study was to illustrate both teachers´ and pupils´ perceptions about reading aloud in connection with influence and how teachers organize the work of reading aloud to meet pupils´ opportunities for influence. These are the questions I have chosen to be the base of my study: How do teachers organize and work with reading aloud in order to meet pupils´ opportunities for influence? What kind of influence do the pupils feel they have and would like to have during these reading aloud sessions, and how are they taken into consideration? What would the pupils like to have influence over and why? Semi-structured interviews were used as a method for collecting data and 13 young students and 3 teachers were interviewed. The study takes its theoretical starting point mainly in the sociocultural theory but also to a certain extent in the cognitive and the theory of envisioning literature. The teachers described the way they work in read-aloud situations and in what way influence and participation is given to the pupils in the teaching moment. The results show that the pupils´ opportunities for influence and participation depend on which type of working models and forms the teacher practices. Examples of both when the pupils´ influence is greater and limited are included in the study. Clearly the pupils´ reactions and interests are factors that will affect the teaching content. Discussions usually occur with the whole class and opportunities for the pupils to speak are created which means they are therefore included in the teaching content. The result also show that the curriculum and the lack of resources limit the pupils´ influence. The results also show that the majority of the pupils are taking initiative to interact socially when coming across vocabulary that is unfamiliar to them in read-aloud situations. This indicates that they believe these situations to be both active and social processes. The results also suggest that the pupils would like more influence over the teaching content, mostly in form of choosing which book to read aloud. The answer that reoccurs most is “I don’t know” in the pupils´ answers. The results, however, do not show that no influence over working methods and forms are wanted. A more conceivable answer is therefore that it requires experience to practice autonomy.

In view of the new compulsory assessment support and the added learning requirements in the curriculum, the aim of this study is to investigate how teachers work with teaching reading and writing in grade 1 in relation to the method used in the school. The study uses interviews as a method to answer the questions. The result shows that both schools use a combination of methods in the teaching of reading and writing. The teachers who took part in the study are favourably inclined to the new assessment support and hope that more follow-ups of the pupils’ results can mean that resources are provided earlier for those who need it. The teachers have differing opinions about changes in teaching taking place in connection with changes or additions to the curriculum. The crucial factor appears to be how great the changes are or what the additions concern, and how they relate to existing methods.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årkurs 1–3 skapar motivation och ett intresse hos eleverna i ämnet matematik. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra åk 1–3 lärare. Resultatet indikerar på att motivation och intresse skapas med hjälp av en varierad matematikundervisning som bemöter alla elevers behov och intressen. Lärarens pedagogiska egenskaper samt val av arbetsmetoder i form av elevinkludering, vardagsanknytning samt konkret material har visat sig skapa intresse och motivation för matematikämnet. Resultatet visar även att läraren och dennes inställning till ämnet är av vikt i matematikundervisningen. Slutsatsen är att en engagerad lärare med positiv inställning till ämnet skapar motivation och intresse hos sina elever i matematikämnet. / The purpose of this study is to examine how grade 1-3 teachers create motivation and interest for the students in mathematics. The survey was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with four teachers in grade 1-3. The result indicates that motivation and interest are created with the help of a varied mathematics teaching that meets the needs and interests of all students. The teacher's pedagogical characteristics and choice of working methods such as student inclusion, connection to everyday life of the pupil and concrete material has been shown to create interest and motivation for the subject of mathematics. The results also show that the teacher and his/her attitude to the subject is of great importance in mathematics teaching. The conclusion is that a committed teacher with a positive attitude to the subject creates motivation and interest in the subject of mathematics.

Syftet med denna studie var att undersöka olika lärare mot fritidshems syn på konflikter och konflikthantering i den pedagogiska verksamheten. Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer, då vi ansåg att den var lämplig för att vi ämnade undersöka lärarnas syn angående konflikter och konflikthantering. Resultatet visade sig att de pedagogerna vi intervjuat hade både likheter och skillnader gällande olika arbetssätt som används på fritidshemmen, men också vad som kan vara möjliga hinder för att genomföra den undervisning i konflikthantering för att utveckla elevernas sociala färdigheter för att lösa en konflikt. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Hakvoorts (2010) konfliktpyramid samt Szklarski (1996) fyra orsaker till varför konflikter uppstår. Vi kom fram till slutsatsen att beroende på hur konflikter uppstår, så kan de behöva lösas på olika sätt, men resurser och tid är en förutsättning för att konflikterna ska kunna lösas på ett korrekt sätt. / The purpose of this study was to investigate different teachers' views of leisure centers on conflicts and conflict management in educational activities. The method we have used is qualitative interviews, as we considered it appropriate because we intended to examine the teachers' views regarding conflicts and conflict management. The results showed that the educators we interviewed had both similarities and differences regarding different working methods used in the after-school centers, but also what could be possible obstacles to implementing the teaching of conflict management to develop students' social skills to resolve a conflict. The results have then been analyzed with the help of Hakvoort's (2010) conflict pyramid and Szklarski (1996) four reasons why conflicts arise. We came to the conclusion that depending on how conflicts arise, they may need to be resolved in different ways, but resources and time are a prerequisite for the conflicts to be resolved in a correct manner.

KADUČÁKOVÁ, Mária. 2016. Comparative study of methods of librarians work with school aged children in order to develop reading literacy. Prague, 106 p. Diploma thesis. Charles University. Faculty of Arts: Department of Information Studies and Librarianship. Supervisor: PhDr. Hana Landová, Ph.D. The diploma thesis is dedicated to the methods of work of children's librarians with younger school age readers in order to develop their reading literacy. The aim of this work is to acquaint with the specifics of younger school age readers, to analyze the librarian in the children's department and to link these two elements to achieve interplay in the development of reading literacy. The thesis can be divided into three main parts, theoretical, analytical and empirical. The first two chapters focus on the theory in the field of reading literacy, specifics of younger schoolchildren, furthermore focuses on the working environment of children's librarians, their competence and skills, particularly in education and basic methods of work with children. The next two chapters have analytical character and they examine reading literacy support abroad. Included is also an analysis and comparison of children reading literacy support in two countries surveyed, the Czech Republic and Slovakia. At the same time, these...

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

This qualitative study explores how staff at a group home for young adults with intellectual disabilities describe their work and the opportunities and obstacles they experience during everyday work with the residents. The data in the study consists of four semi-structured interviews with staff at a newly established group home. From the perspective of implementation research and a selection of key factors, staff stories are analyzed and a discussion of the prerequisites for implementing a new way of working is discussed. The results of the study show that the staff are committed and express that they want to strengthen the living conditions of the residents, but also that staff practice is multifaceted and that staff respond to the needs of the residents in different ways. Introducing a new way of working does not directly mean that the work will change or improve, but based on comparing staff's stories to key factors in implementation research, it is reasonable to assume that there are good opportunities for the implementation of a new way of working to be succesful. / I denna kvalitativa studie undersöks hur personal, på en gruppbostad där det bor unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, beskriver sitt arbete och vilka möjligheter och hinder de möter i det vardagliga arbetet tillsammans med det boende. Studiens empiri består av fyra semistrukturerade intervjuer med personal från på en nyetablerad gruppbostad som ska införa ett nytt arbetssätt. Utifrån ett implementeringsperspektiv och ett antal framgångsfaktorer har personalens berättelser analyserats och en diskussion över förutsättningar att implementera ett nytt arbetssätt har förts. Studiens resultat visar att personalen är engagerade och uttrycker att de vill bistå och stärka de boende, men också att arbetet är mångfacetterat och att personalen har olika sätt att bemöta de boendes behov. Att införa ett nytt arbetssätt innebär inte direkt att arbetet kommer att förändras eller förbättras, men utifrån personalens berättelser som jämförts med framgångsfaktorer inom implementeringsteori kan det tolkas finnas goda förutsättningar att implementeringen av det nya arbetssättet kan bli framgångsrik. / Active support – ett arbetssätt för inflytande och ökad delaktighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning på gruppboende

Women who are subjected to violence in close relationships are a vulnerable group that are becoming increasingly prioritized within the social services in Sweden. However, the support offered to this group varies between different municipalities. This study highlights similarities and differences between social workers' working methods in a smaller and larger municipality when working with who are exposed to violence in close relationships. The study is qualitative and is based on semi-structured interviews with six social workers that work with women who are subjected to violence in close relationships. Three of the social workers are employees in a larger municipality, while the remaining three work in a smaller municipality. The social workers' way of working was compared to see what opportunities and limitations as well as similarities and differences exist between municipalities with different working conditions. The theoretical perspectives used in this study are street bureaucracy and humanism. The power relationship between social workers and clients has also been discussed. The result shows that there are more similarities than differences between social worker´s procedure, even if they work in municipalities with different conditions. One conclusion is that the differences in working methods do not depend on the size of the municipalitiy, but more on how social workers use their room for action. / Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är en utsatt grupp som börjar bli allt mer prioriterad inom socialtjänsten i Sverige. Dock varierar stödet som erbjuds från kommun till kommun av olika anledningar. Denna studie belyser likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med våldsutsatta kvinnor i en mindre och en större kommun samt vad skillnaderna kan bero på. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare som arbetar nära våldsutsatta kvinnor. Tre av socialarbetarna arbetar i en större kommun och de tre andra arbetar i en mindre kommun. Socialarbetarnas arbetssätt jämfördes sedan med varandra för att se vilka möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader det finns mellan de olika kommunerna. De teoretiska perspektiv som används är gatubyråkrati och humanism. Även maktrelationen mellan socialarbetare och klienter har diskuterats. Resultatet visar att de våldsutsatta kvinnorna erbjuds samma sorts stöd oavsett kommunens storlek. Resultatet visar även att det finns fler likheter än skillnader mellan informanternas arbetssätt trots att de arbetar inom en större och en mindre kommun. En slutsats är att skillnaderna i arbetssätten inte beror på kommunernas storlek utan mer på socialarbetarens användande av sitt handlingsutrymme.

Studiens syfte är att prova olika laborativa arbetssätt, för att förstå de kvalitativa skillnaderna i hur instruktionerna inverkar på dels vad läraren gör, dels på vad eleverna gör vid undervisningstillfället. och. Målet med studien är att lyfta fram de möjligheter och begränsningar olika arbetssätt medför, och vad det innebär för användningen av laborationer i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och omfattar en intervention, med en lärare (deltagande observatör), samt elever från årskurs 4 och årskurs 6 i grundskolan. Genom en metodkombination, med filmupptagning under laborationerna, samt semistrukturerade intervjuer före och efter laborationen, samlades empirin in.  Resultatet visar att begränsad frihetsgrad möjliggör att eleverna kan arbeta mer självständigt, medan ökad frihetsgrad öppnar upp för kritiskt resonerande om ämnesinnehållet. Lärarens roll i de olika arbetssätten tar olika form, där läraren är mer involverad vid frånvaron av en stegvis instruktion, vilket ställer högre krav på lärarens tillgänglighet. I den strukturerade laborationen var rollen av stöttande och korrigerande karaktär, som sågs begränsa lärarens fokus till ett följande av den stegvisa instruktionen. Lärare behöver fundera hur det vetenskapliga innehållet i laborationen synliggörs för eleverna. Slutsatser från studien är att arbetssättet i en laboration behöver anpassas efter dess syfte och elevernas kunskaper, där kritiska vetenskapliga samtal bör utgöra en del. / The purpose of the study is to try different ways of working with inquiry, to try and understand the qualitative differences how instructions affects what the teacher and the students do during the time of teaching. The goal of the study is to bring out the opportunities and limitations that the ways of working bring, and what it means for the use of inquiry in teaching. The study has a qualitative approach and embodies an intervention, with a teacher (participating observer), and students from grade 4 and grade 6 in Swedish primary school. Through a combination of methods, by means of film recording during inquiry, and semi structured interviews before and after inquiry, the data was gathered. The results show that a limited degree of freedom facilitate that the students can work more independently, while an increased degree of freedom open up for critical reasoning about the contents of the subject. The teacher’s role during the different ways of working takes varied shape, with the teacher being more involved when there’s no step-by-step instruction, and therefore demand more of the teacher’s accessibility. In the structured inquiry the role take on a supportive and corrective nature, which was seen limiting the teacher’s focus to a following of the step-by-step instruction. Teachers need to reflect how the scientific content of inquiry is made visible to the students. Conclusions from the study is that the ways of working in inquiry needs to be adapted after its purpose and the student’s knowledge, where critical scientific conversations need to be a part.