No description available.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer i fritidspedagogers arbetsmiljö som har betydelse för dennes hälsa och som möjliggör en meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet. I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Jag har valt att utgå från en teori kring begreppet hälsa och en teori som handlar om ramfaktorers betydelse för skolans verksamhet. Resultatet av min studie visar att fritidspedagoger definierar hälsobegreppet som att må bra såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Att ha en god hälsa upplevdes som en viktig förutsättning för att klara av och orka med arbetet. Trivselfaktorerna och det kollegiala samarbetet ansågs viktiga för en god hälsa på arbetsplatsen. Stöd och tydlig kommunikation från ledningen ansågs bidra till en god arbetsmiljö. Fritidspedagogerna ansåg att det krävs rätt förutsättningar i form av planeringstid och personalresurser för att en kvalitativ och meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet ska kunna bedrivas.

I juli 2018 började den nya reviderade läroplanen med utökat fokus och nya krav på digitala kompetenser och digital utveckling för bland annat grundskolan och fritidshemmet gälla. Innan dess hade inte digitaliseringen varit lika definierad som uppdrag i läroplanen. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger i nuläget uppfattar gällande digitaliseringen utav fritidshem. Denna studie är en fenomenografisk studie som samlat data genom intervjuer med sex respondenter från fyra skolor i två städer belägna i Mellansverige. Databearbetningen har skett genom att respondenters uppfattningar sorterats in i beskrivningskategorier och tematiserats. Uppfattningarna har sedan även jämförts med tidigare forskning kring digitalisering, för att sätta dem i en forskningskontext.   Studiens resultat visar att fritidshemmet delar vissa utmaningar med andra skolformer, såsom tekniska problem och resursbrist, samt att det även tycks finnas utmaningar som är mer specifika för fritidshemmen, såsom att finna en balans mellan digitala aktiviteter och icke-digitala. Resultaten indikerar vidare på att fritidshemmet har goda möjligheter till arbete med elevers sociala utveckling med hjälp av digitala verktyg. Fritidshem verkar dessutom utifrån sitt verksamhetsuppdrag vara väl anpassade för att arbeta elevutvecklande med digitalisering. Då det finns möjligheter för elevcentrerad, kreativ, kommunikativ, individanpassad och problemlösande undervisning genom fritidshemsaktiviteter, vilka tycks kunna komplettera skolans användning utav digitalisering.

Forskning visar att bildskapande kan användas på många olika sätt. I fritidshemmet är det vanligt att man utgår ifrån läroplanen när man planerar aktiviteter som rör bild. Även elevers intressen och behov ligger till grund för hur man arbetar. Utifrån de syften pedagoger har med en bildaktivitet formas aktiviteten. Med hjälp av denna studie ville vi få en djupare förståelse för varför fritidslärare arbetar med bild. Ämnet har undersökts genom intervjuer med fem lärare i fritidshem. Resultatet visar att bildaktiviteter i fritidshemmet kan användas för att ge elever utvecklad förståelse för människors olika förutsättningar och att elevernas intresse ofta ligger till grund för vilka aktiviteter som genomförs. Även pedagogens utbildning i och intresse av bild påverkar arbetet.

The purpose of my scientific essay is to examine how children with special needs should be included in school and after school center and which preconditions i have as a pedagogue to work with this. During my writing process, I have made my own thoughts and experiences visible by reflecting on them, and put them against other educationalists’ thoughts, discussed with other students and looked back through my own work experiences. The problem of inclusion is too common in our school and it has been interesting to work with what the literature has to say about the subject, and what experiences colleagues and co-students have had. Through the writing process I have examined the notion of inclusion, especially inclusion concerning children with special needs. The pupils behavioral problems affects classmates and me as a pedagogue at the after school center. In my work role in school and at the after school center i face inclusion processes with children with special needs, where my strategies do not work and where my reception does not have any effect. In the inclusionwork at a school, many different knowledge, properties and prerequisites are required in order for the educationalists to make the day bearable for the pupils, which the management has to give them. My conclclusion is that there is not one way to interact with people, the interaction needs to be formed individually. Every now and then I meet pupils where the way throught the school systems is not straight forward. To assist every pupil the teamwork among pedagogues key to reach the goal. / Syftet med min vetenskapliga essä är att undersöka hur elever med särskilda behov ska inkluderas i skolan och på fritidshemmet. Samt vilka förutsättningar har jag som blivande fritidshemslärare i mitt arbete med detta? Under min skrivprocess har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, samtalat med studiekamrater och gått tillbaka till mina yrkeserfarenheter. Dilemmat jag beskriver är ett alltför vanligt exempel i verksamheten. Det har varit intressant att utforska vad som sägs i litteraturen, vad studiekamrater samt vad kollegor haft för upplevelser om inkludering. Genom skrivprocessens gång har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd. Beteendeproblem hos eleven påverkar klasskamrater samt påverkar mig som fritidshemslärare. I min yrkesroll i skolan och på fritidshemmet står jag inför inkluderingsprocesser med barn i behov av särskilt stöd där mina strategier inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. I arbetet med inkludering på en skola, krävs det många olika kunskaper, egenskaper och förutsättningar hos pedagogerna för att få till en bra vistelsetid för eleverna och det måste skolans ledning se till att ge. Jag har kommit fram till att det finns inte enbart finns ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver utformas för varje elev. Då och då möter jag en elev där vägen mot målet inte är så enkel att gå. Men samarbetet och förutsättningarna i arbetslaget är kärnan för att försöka nå målet.

This essay explores the challenges that we as teachers in the extended school can face whenimplementing sustainable special educational methods. With a specific focus on the TEACCHmethod and the use of visual support in communication. Our intention is that we, based on ourstories and experiences, will investigate what can hinder this development work and whetherthere are any success factors for us as leaders at the after-school center. The primary questionsare ”What is it that makes it so difficult to implement sustainable development work withTEACCH in the work teams?” and ”What kind of leaders do we need to be to be able to leadthis sustainable development work?”. As a research method, we use the essay form as we,through the reflexive writing, among other things want to see who we are as leaders andwhich leaders we need to be in an effective development work. In our reflection, we explorewhat knowledge we at the after-school center need to have in the treatment of students in needof special knowledge and understanding. We also reflect on how we gain new importantknowledge and how we as leaders convey that knowledge. / Denna essä utforskar de utmaningar vi som lärare i fritidshem kan möta vid implementeringav hållbara specialpedagogiska arbetssätt. Detta med fokus på tydliggörande pedagogik ochbilder som visuellt stöd i kommunikation. Syftet är att vi, utifrån våra berättelser ocherfarenheter, ska undersöka vad som kan försvåra detta utvecklingsarbete och om det finnsnågra framgångsfaktorer för oss som ledare på fritidshemmet. De primära frågorna är ”Vad ärdet som gör att det är så svårt att implementera ett hållbart utvecklingsarbete medtydliggörande pedagogik i arbetslagen?” och ”Vilka typer av ledare behöver vi vara för attkunna leda detta hållbara utvecklingsarbete?”. Som undersökningsmetod använder vi oss avessäformen då vi, genom det reflexiva skrivandet, bland annat vill få syn på vilka vi är somledare och vilka ledare vi behöver vara i ett effektivt utvecklingsarbete. I vår reflektionutforskar vi vilken kunskap vi på fritidshemmet behöver ha i bemötandet av elever i behov avsärskild kunskap och förståelse. Vi reflekterar även över hur vi får ny viktig kunskap och hurvi som ledare förmedlar den kunskapen.

Abstract "I can't play with Barbie! It is just for girls." is a scientific essay that is based on a story, in which I portrayed a self-perceived dilemma. In the dilemma, it emerged that I was not aware that my own perceptions of gender could influence my actions in the professional role, and that I was unsure of how I could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns, that manifested themselves in the after-school care center. The essay thus aimed to investigate whether the after-school teachers' own perceptions of gender could affect the way they treated the students, and to investigate how after-school teachers could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns that manifested themselves in the after-school care center. I have thus examined this through a writing process, in which I have had a reflective dialogue with the literature, in which I have turned to Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald and Persson Sjödell, among others, as their theoretical perspectives on gender and norm-critical work have helped me gain a deeper understanding of my dilemma. I have also conducted a participatory observation where I have talked to three after-school teachers about gender equality, as their perspectives, like the literature, were helpful in my reflection.   I have concluded that my perceptions of gender affect my actions in the professional role and therefore also my treatment of the students, but that we can understand this in different ways. I have also come to realize that it can be difficult to change the traditionally ingrained gender patterns, but that it is entirely possible. That we, the after-school care teachers can create a change, by learning about gender and how differences are made between the sexes, and by critically examining what we say, do and make visible in the after-school care center. Because by making ourselves aware of what we are normalizing in our work, we can also act in a way that normalizes the gender patterns that go against the accepted norms. / Sammanfattning ”Jag kan ju inte leka med Barbie! Det är ju bara för tjejer.” är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse, i vilken jag gestaltade ett egenupplevt dilemma. I dilemmat framkom det att jag inte var medveten om att mina egna föreställningar kring genus kunde påverka mitt agerande i yrkesrollen, samt att jag var osäker på hur jag i praktiken skulle kunna arbeta för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Essän syftade därmed till att undersöka om fritidshemslärarnas egna föreställningar kring genus kunde påverka sättet de bemötte eleverna på, samt att undersöka hur fritidshemslärare kunde arbeta i praktiken för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Jag har således undersökt detta genom en skrivprocess där jag har fört en reflektiv dialog med litteraturen, i vilken jag bland annat vänt mig till Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald och Persson Sjödell, då deras teoretiska perspektiv på genus och normkritiskt arbete har hjälpt mig få en djupare förståelse av mitt dilemma. Jag har även genomfört en deltagande observation där jag samtalat med tre fritidshemslärare kring jämställdhet, då deras perspektiv, likt litteraturen, var behjälpliga i min reflektion.   Jag har kommit fram till att mina föreställningar kring genus faktiskt påverkar mitt agerande i yrkesrollen och därmed även mitt bemötande av eleverna, men att vi kan förstå detta på olika sätt. Jag har även kommit till insikt om att det kan vara svårt att arbeta med att förändra de traditionellt invanda könsmönsterna men att det är fullt möjligt. Att vi fritidshemslärare kan skapa en förändring, dels genom att ta del av kunskap kring genus och hur skillnader görs mellan könen, dels genom att kritiskt granska det vi säger, gör och synliggör i verksamheten. Eftersom vi, genom att göra oss själva medvetna om vad vi normaliserar i verksamheten, även kan agera på ett sätt som normaliserar de könsmönster som går emot de vedertagna normerna.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur fritidslärare kartlägger sitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och hur lärare i fritidshem beskriver sitt arbete, vilka erfarenheter fritidslärare har av systematiskt kvalitetsarbete. För att kunna besvara frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta fritidslärare som arbetar på fritidshem där systematiskt kvalitetsarbete används. Därefter har den insamlade data analyserats med stöd i policy enactment teorin.Resultaten indikerar att fritidslärare aktivt strävar efter att skapa en stimulerande lärmiljö som främjar elevernas utveckling och lärande. En systematisk kvalitetssträvan betonas av lärarna som avgörande för att uppnå dessa mål. Genom regelbunden planering, dokumentation, utvärdering, kan man identifiera och åtgärdar de eventuella brister i verksamheten. Detta innefattar en årlig utvärdering av måluppfyllelse enligt läroplanen samt elevundersökningar för att samla in feedback, även om det finns vissa begränsningar i elevernas dagliga respons. Fritidslärarna understryker vikten av noggrann planering och strukturering av processerna för att möta kvalitetsmålen i läroplanen. Genom att använda ett årshjul för planering säkerställer de att alla delar av läroplanen behandlas under året, vilket bidrar till en kontinuerlig förbättring av undervisningen på fritidshemmet. Genom återkommande utvärderingar och anpassningar baserade på insamlad feedback kan de kontinuerligt förbättra verksamheten och anpassa den efter elevernas behov och förväntningar.Fritidslärarna betonar att kontinuerlig utvärdering är central för att säkerställa att undervisningen är relevant och engagerande. Genom att kombinera intern självvärdering med extern feedback från elever skapas en gedigen grund för att bedöma och förbättra kvaliteten på fritidshemmen.

Syftet med studien är att ta reda på om den fysiska miljön på fritidshemmen är anpassad så att den inspirerar eleverna till olika lekar, skapande och om det finns utrymme för lugn och ro. Får fritidshemmen den plats de behöver i skolans lokaler eller hamnar fritidshemmen i skymundan? Vi vill även få en bild av vad pedagogerna tycker det finns för för- och nackdelar med att dela lokaler med skolan. Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie har varit det sociokulturella, interaktionistiska perspektiven och den utvecklingsekologiska teorin. För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av en enkät som sex pedagoger har svarat på och sedan har vi gjort observationer på tre fritidshem. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna försöker erbjuda eleverna en bra fysisk miljö där de känner sig välkomna och blir inspirerade till lek. Detta trots att pedagogerna upplever att fritidshemmens fysiska miljö får stå tillbaka och att skolans lärandemiljö tar en större plats i skolans lokaler.

The after-school centresdevelopment has shifted from being a workplace to today's after-school centre as part of elementary school curriculum with a central content and purpose. Research in the field is in terms of conversational styles and roles but is not so much linked to the after-school centre'ssnack time. The present study has been intended to distinguish and exemplify the social interaction that is taking place in the after-school centre's snack time. Focus off interest has been how pupils talk and listen to each other and whether it is possible to discover in the conversation whether the conversation can be linked to school skills. Based on Sociocultural perspective on learning as well as Goffman's dramaturgical perspective as a frame, four recorded and observed conversations at two different after-school centres have been analysedwith an abductive approach. The purpose of this work is to identify the learning situations that occur during the after-school centre's snack, as well as describe how the students talk to each other. The roles that emerged in the result were categorized into five qualitatively distinct roles called; the conversation leader, listener, co-driver, clown and expert. The conversation leader is dependent on both the listener and the co-driver while the other roles are more independent of each other. The learning situations that can be linked to school skills are described in a separate section and are highly dependent on the role of the expert. All results are exemplified by direct quotes from the transcribed material.