Svensk titel:Mångfald i biblioteksbestånd: en undersökning av biografieroch mediestrategiskt arbete på ett folkbibliotek English title:Diversity in library collections: a study about biographiesand library collection development in a public libraryFörfattare/Author:Klara Ferneman Handledare/Supervisor:Per WisselgrenSammanfattning/Abstract: This paper explores the diversity of the biography section in a swedishpublic library. It examines representation from different parts of the world, and also if there are patterns in what subjects certain parts of the world are represented by. The role of diversity in library collections is drawn from the concepts of cultural competence and social justice. The results are discussed in comparison with the collection development plan.The methods used are both quantitative and qualitative content analyses. The collection of biographies is examined and categorized by which part of the world the subject was linked to according to the library catalogue. The study also includes interviews with the librarians to associate the results with the practice of collection development at the library in question.The findings show that the collection have an overrepresentation of biographies with European subjects and that the books from parts outside the so-called western world only included a limited kind of subjects, like terrorism and war. The interviews show the librarians experienced that they had limited ability to work with diversity, mainly because the policy documents are lacking clear incentive to focus on making the collections more diverse and also because the economic framework won’t allow it.

Syftet med denna studie är undersöka en lesbisk bokcirkels identitetsstärkande potential. Vi undersöker vad deltagarna får ut av läsningen av lesbisk litteratur och vad de önskar se i litteraturen. Vidare diskuteras vilka sociala funktioner en lesbisk bokcirkel kan fylla för deltagarna och vilken roll läsningen har i detta. Studien visar att bokcirkeln fyller en viktig roll för deltagarna i stärkandet av den lesbiska identiteten men också att de efterfrågar mer nyanserad litteratur. Utifrån detta lägger vi fram förslag för hur bibliotekarier kan jobba med lesbiska läsare som biblioteksanvändare.

Denna magisteruppsats kretsar kring två föreningsdrivna ideella bibliotek i Dalarna. Syftet är dels att undersöka bibliotekens villkor, dels vilken funktion de har för användare och lokalsamhälle. För att uppnå detta används Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansens modell för folkbibliotekets funktioner för lokalsamhället som teoretiskt ramverk. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med volontärer och användare på biblioteken. Studien visar att de ideella biblioteken fyller en del av den lucka som uppstått efter att folkbiblioteksfilialerna på orterna lagts ner: i form av kulturcentrum, socialt centrum, kunskapscentrum och informationscentrum. Hur väl och vilka av dessa funktioner som uppfylls varierar de ideella biblioteken emellan. Aktiviteter och service som erbjuds på de ideella biblioteken är bland annat uppdaterade bokbestånd, sagostunder, utställningar och lokalinformation. Utmaningar som identifieras med driftsformen är bland annat en ekonomisk osäkerhet, en homogen volontärgrupp och en svårighet att nå ut till särskilda målgrupper. Möjligheter inkluderar en nära kontakt med användare och lokalsamhälle och en frihet i organisationsformen. Resultatet visar att invånare på orterna tycker att de ideella biblioteken fyller en viktig samhällsfunktion även om de inte själva besöker dem. För användare som av olika anledningar inte kan ta sig till närmaste folkbibliotek eller bokbuss blir de ideella biblioteken den enda tillgången till biblioteksverksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det går till när bibliotekarier inom projektet Bokstart skall göra urvalet av böcker till förskolors kapprumsbibliotek, samt vilka kriterier de utgår från i detta arbete. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på bokstartsförskolorna upplever det befintliga barnboksutbudet i kapprumsbiblioteken. Den empiri som ligger till grund för studien samlades in genom intervjuer med bibliotekarier samt enkätformulär till vårdnadshavare på bokstartsförskolorna. Empirin har analyserats och diskuterats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv (Flaa m.fl., 1998), samt de centrala teoretiska begrepp som studien utgår ifrån, dvs. samverkan, samarbete och samordning, samt literacy, emergent literacy, family literacy och mångfald.  Resultatet visar att samtliga bibliotekarier redogör för en och samma process när det kommer till urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken, närmare bestämt att detta sker i ett samarbete med kapprumsansvarig personal på respektive förskola. Studiens resultat pekar dock på betydelsen av ett fungerande samarbete med personalen på förskolan, detta för att bibliotekarierna skall kunna få information om den barngrupp som de skall anpassa urvalet efter. Studien synliggjorde även vilka aspekter de enskilda bibliotekarierna tar i beaktande när de gör sina urval. Därtill visar resultatet att vårdnadshavarna vid bokstartsförskolorna i stora drag ställer sig positiva till det utbud av böcker som de erbjuds i kapprumsbiblioteken. Närmare hälften av vårdnadshavarna anser dessutom att kapprumsbiblioteket har ökat deras barns intresse för läsning och böcker. Överlag bekräftar studien tidigare forskning, bland annat vikten av att yrkesverksamma gör medvetna val av böcker så att det finns något som passar alla barn, samt betydelsen av att böckerna speglar den mångfald av individer som finns i samhället (Koss, 2015; Lynch, 2016; Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016). Studien har i sin helhet gett en bild av hur betydelsefulla kapprumsbiblioteken kan vara om samarbetet fungerar så att budskapet om läsningens och böckernas betydelse sträcker sig ända från biblioteket till hemmet via förskolan.

The first staffless library was introduced more than fifteen years ago, yet little research has been published. This study aims to contribute to our understanding of staffless libraries through semistructured interviews with library staff. The theoretical framework was inspired by the concept of “values of worth” introduced by Boltanski and Thévenot, the concept of accessibility as formulated by Buckland and the concept of nudging as formulated by Thaler and Sunstein. Content analysis with a hermeneutic approach was used to analyze the empirical material. Based on the staff's own descriptions of ambitions and working methods, five themes emerged: creating a safe room, guiding to independence, improving access, adapting to different needs and inviting to a common room. The results indicate an ambition to meet the needs of the users by introducing staffless libraries. The study also reveals some dilemmas in meeting the needs of all citizens during staffless hours.

Denna rapport behandlar ett arbete skriven av åtta studenter som läste kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet under vårterminen 2020. Projektets syfte var att utveckla en verktygslåda i Python och C++ för att konstruera signalbehandlade kretsar. Denna verktygslåda är tänkt att användas inom laborationer i kursen TSTE87 Applikationsspecfika integrerande kretsar vid Linköpings universitet och inom forskning för utveckling av ASIC:s. Projektet resulterade i produkten B-ASIC. B-ASIC är ett bibliotek för programmeringsspråket Python som är skrivet i Python med en underliggande modul i C++. B-ASIC används för design och optimering av ASIC:s. Produkten B-ASIC erbjuder ett grafiskt användargränssnitt där användaren kan interagera med biblioteket utan programmeringskunskaper inom Python. I rapporten beskrivs hur projektarbetet har anpassats för att vara till värde för kunden och hur utvecklingsprocessen har påverkat resultatet av produkten. Projektmedlemmarna har dessutom genomfört egna undersökningar och dessa finns att läsa i slutet av rapporten.

Avancerad program- och funktionsstudie i form av multi-use-byggnad uppbyggd kring ett badhus i urban miljö i stadsdelen Fenway i Boston. Byggnadens huvudteman är "den klättrande parken" och "bakom muren". Det förstnämna genom att det befintliga parkrummet invid byggnaden tematiskt ges en förlängning in i byggnaden och trappar sig uppåt i badets olika nivåer för att mynna i en södervänd takträdgård och soldäck högst upp. Temat kring muren uttrycks genom en massiv långsträckt byggnad mot gatan som skärmar av det södervända badet från den trafikerade gatan. Mot parkens lummiga träd vänder sig ett tredje objekt i form en glasad byggnad i fyra plan med café/restaurang och bibliotek med läsrum och studieplatser.

För att bemästra det svenska språket krävs det inte endast förståelse, utan också önskan att lärasig. Sverige grundskolelevers studieresultat skiljer sig beroende på var eleverna bor. Elever sombor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre studieförutsättningar än elever som bor igynnsamma socioekonomiska områden. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av godastudieförutsättningar och miljöer som främjar varje elevs individuella utveckling. Det finns enskillnad i vilka utmaningar lärare möter beroende på var de arbetar och det kan krävas olikastrategier för att utveckla eleverna. Vilka lässtrategier använder lärare sig av i socioekonomisktutsatta områden? Utifrån kvalitativa och kvantitativa metoder undersökte vi vad femmellanstadielärare använder för lässtrategier för att främja elevers läsutveckling isocioekonomiskt utsatta områden och vad för läsintressen och läsvanor deras elever egentligenhar. Vi använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua lärarna, medan 59 eleverbesvarade en enkät. Undersökningen visade bland annat att drygt hälften av de tillfrågadeeleverna uppger att de inte tycker om att läsa. De intervjuade lärarna är medvetna om deutmaningar det innebär att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden och att de arbetar medolika strategier för att utveckla elevernas läsning.

This study centers around the way society’s gender norms affect the way children read and their reading habits. Reading is important for people to become functional members of a democratic society as it acts as the foundation for high levels of information literacy. With these abilities they will have an easier time navigating and critically assessing the information they will come across in everyday life. 24 children in the ages of 10–11 years participated in group interviews where discussions regarding their reading and library usage ensued. The results of these interviews were then analysed using a norm critical perspective as well as Aidan Chamber’s Reading Circle and the four compliance mechanisms. The children interviewed had positive views of reading and literature and they enjoyed genres such as fantasy, crime and horror. However, whether or not they shared their love of reading with the people around them differed between the genders where girls did this the most. The parents and other adults in the children’s lives also impacted the children’s view of reading and there were gender based differences among the adults as well, almost more. Gender norms seem to have less of an effect on today's children compared to previous generations.

The purpose of this study is to examine how public libraries work with Instagram, how the practical work goes when posts are formed, planned and posted. In this study, we conducted qualitative interviews at four public libraries. The interviewees selected for this survey are selected according to how much responsibility they have over the various libraries' social media. The theoretical framework is based on Shove, Pantzar and Watson's model about practice theory and Reckwitz ideas about practice theory.  Our results show that the work with Instagram differs depending on the different conditions the libraries have. The results also showed that even if the libraries have the same goals with Instagram there is both differences and similarities in the way the practical work is performed. There is no right or wrong way to work with Instagram, every public library has to find its own way.