Global ETD Search

21	”De är vana att dela med sig av oss” : Biologiska barns delaktighet i familjehemsprocessen Rosell, Carin, Zachrisson, Maidy, Fagerlund, Madeleine January 2006 (has links) <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att belysa hur familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett familjehem är delaktiga i familjehemsprocessen.</p><p>Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar studerades tidigare forskning som till viss del belyser hur de biologiska barnen upplever sin situation.</p><p>Studiens teoretiska tolkningsram är förutom tidigare forskning också systemteori som visar på hur man i familjesystemets relationer påverkar varandra, samt utvecklingsteori som belyser barns behov och utveckling i olika åldrar.</p><p>Resultaten som framkommit i studien visar att de biologiska barnen bör synliggöras på ett tydligare sätt genom hela familjehemsprocessen. Vidare bör socialtjänsten se de biologiska barnen som en del av familjehemmet och erbjuda dem samma stöd, handledning och information som föräldrarna erbjuds.</p> / <p>“They are used to share us with others” - Biological children’s participation in the foster care process</p><p>Abstract</p><p>The purpose of this study was to enlighten how foster parents consider their biological children’s need of support from the Social services in the foster care process. The questions on which the study is based has been “Which support is actually offered from the Social services?” and “What form of support do the foster parents wish for their biological children?” Also “In which ways are the biological children part of the foster care process?”</p><p>The method used in the study is qualitative. Through information gathered from foster care parents, the biological children’s need of support has been examined. One of the criteria was that the five interviewed foster care homes had had biological children living at home, during a period of at least three to five years, coinciding with a foster care placement.</p><p>In order to answer the questions, raised for the study, previous research has been examined, which enlightens the situation of biological children in foster care families.</p><p>The studies theoretical frame of interpretation is, besides previous research, also system theory which shows how you, within the family systems relations affect each other, and development theory which enlightens children needs and development during various ages.</p><p>Results from the study shows the importance of making the biological children more visible during the entire foster care process.</p><p>Furthermore the Social service should see the biological course as part of the foster home, and offer them the same amount of support, guidance and information offered to the parents.</p> Foster home foster care foster children Biological children in foster care foster siblings Familjehem Familjehemsvård Fosterbarn Biologiska barn Fostersyskon Social work Socialt arbete
22	”De är vana att dela med sig av oss” : Biologiska barns delaktighet i familjehemsprocessen Rosell, Carin, Zachrisson, Maidy, Fagerlund, Madeleine January 2006 (has links) Sammanfattning Syftet med studien var att belysa hur familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett familjehem är delaktiga i familjehemsprocessen. Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar studerades tidigare forskning som till viss del belyser hur de biologiska barnen upplever sin situation. Studiens teoretiska tolkningsram är förutom tidigare forskning också systemteori som visar på hur man i familjesystemets relationer påverkar varandra, samt utvecklingsteori som belyser barns behov och utveckling i olika åldrar. Resultaten som framkommit i studien visar att de biologiska barnen bör synliggöras på ett tydligare sätt genom hela familjehemsprocessen. Vidare bör socialtjänsten se de biologiska barnen som en del av familjehemmet och erbjuda dem samma stöd, handledning och information som föräldrarna erbjuds. / “They are used to share us with others” - Biological children’s participation in the foster care process Abstract The purpose of this study was to enlighten how foster parents consider their biological children’s need of support from the Social services in the foster care process. The questions on which the study is based has been “Which support is actually offered from the Social services?” and “What form of support do the foster parents wish for their biological children?” Also “In which ways are the biological children part of the foster care process?” The method used in the study is qualitative. Through information gathered from foster care parents, the biological children’s need of support has been examined. One of the criteria was that the five interviewed foster care homes had had biological children living at home, during a period of at least three to five years, coinciding with a foster care placement. In order to answer the questions, raised for the study, previous research has been examined, which enlightens the situation of biological children in foster care families. The studies theoretical frame of interpretation is, besides previous research, also system theory which shows how you, within the family systems relations affect each other, and development theory which enlightens children needs and development during various ages. Results from the study shows the importance of making the biological children more visible during the entire foster care process. Furthermore the Social service should see the biological course as part of the foster home, and offer them the same amount of support, guidance and information offered to the parents. Foster home foster care foster children Biological children in foster care foster siblings Familjehem Familjehemsvård Fosterbarn Biologiska barn Fostersyskon Social work Socialt arbete
23	"Ni har ingen aning om vilket jobb jag gör här hemma" : om biologiska barns uppväxt med fostersyskon / "You have no idea of the kind of work I do around the house" : Biological children's upbringing with foster care siblings Beronius, Natalie, Lundberg, Maria January 2017 (has links) Syftet med denna kvalitativa studie var att ur ett retrospektivt perspektiv undersöka biologiska barns upplevelser av att växa upp i familjehem. Fokus var deras upplevelse av att ingå i en familj med fostersyskon, samt deras upplevelse av socialtjänstens stöd. Empirin grundades på enskilda intervjuer med fyra nu vuxna biologiska barn i familjehem. Vid analysen användes barndomssociologi, barnperspektivet samt Harts delaktighetsstege. Resultatet visade att informanterna upplevde att socialtjänsten inte involverade dem i familjehemsprocessen. Graden av delaktighet grundades istället på föräldrarnas agerande. Samtliga informanter upplevde tillgängligheten till sina föräldrar som bra, hälften hade dock önskat mer tid och uppmärksamhet. Majoriteten av informanterna beskrev att de tagit ett stort ansvar för sina fostersyskon, påtvingat eller på eget initiativ. Resultatet indikerar också att erfarenheten av att växa upp med fostersyskon utvecklat empati och förståelse för andra hos samtliga informanter. Resultatet visar också att majoriteten av informanterna upplevde stark samhörighet till sina fostersyskon, att de hade goda relationer till dem och tyckte om att ha fostersyskon. / The purpose with this qualitative study was to investigate biological children’s experience of growing up in private foster care homes. This was done through a retrospective perspective, and the purpose was to focus on the children’s experiences of being in a family with foster siblings, and the support they perceive that they received from the social services. The empirical data is based on four interviews with adults that during their childhood were growing up as biological children in private foster care homes. When analysing the result, the childhood sociology perspective, the child perspective, and Hart’s ladder of participation were used. The result showed that the interviewees did not perceive the social services incorporating them as biological children in the foster care process. The level of participation was instead determined by the parents’ intuition. The informants perceived their relationship to their parents as good, however, half of them had wished more time and more attention. The majority of the participants described that they took a great deal of responsibility for their foster care siblings, either voluntarily or involuntarily. Further on, the result indicated that the interviewees had, thanks to growing up with foster care siblings, developed empathy and a more profound understanding of others. Finally, the result showed that the majority of the informants felt a strong bond to their foster care siblings, had good relationships to them, and liked having foster care siblings during their childhood. biological children private foster care homes the support of the social services participation experience biologiska barn familjehem socialtjänstens stöd delaktighet upplevelse Social Work Socialt arbete
24	Familjehemmens biologiska barn : Berättelser om att växa upp med fostersyskon / Biological children in foster families : Narratives on growing up with foster siblings Krusell, Sandra January 2010 (has links) Children, who grow up in families, where their parents have decided to take care of a foster child on a commission of the social welfare services, are not often given the possibility to tell about their experience of having foster siblings, in research and other studies. The aim of this study was to give biological children, in these families, a chance to tell their narratives of growing up with foster siblings, creating opportunities for families, who might have plans to take care of foster children in the future. They can get a picture of how it could be for the family´s own children. The biological children got the opportunity to tell their narrative stories including the relationships in their families and how they were looking forward into their own future and family life. The used theory takes part in systemic thinking, looking at the family as an organization and how identities are created in relationships and in communication. The method was interviews with six “children” and analyze of the text material. The result is presented in short summaries and quotation. The result shows that the children have been influenced in different ways by living with foster siblings and they have a large empathize for their parents and the situation. It also shows that the relations between the biological children and the foster children can be lasting for their future and the biological children can see the foster child as a “real” sibling. Communication and the feeling of participation were important for the children. All stories are individual but some conclusions appear. One is that the children is involved in everything that happens around them and they have own strategies to handle it. family care foster children foster family family home siblings biological children familjehem biologiska barn fostersyskon fosterbarn fosterfamilj Social Work Socialt arbete
25	“Det blev en del av min identitet att vara ettbiologiskt barn i familjehem” : En kvalitativ studie om de biologiska barnens påverkan av att växa upp i familjehem / GROWING UP AS A BIOLOGICAL CHILD IN A FOSTER HOME Back, Emilia, Palm, Tove January 2023 (has links) Familjehemsvården i Sverige är utbredd, det är den vanligaste insatsen för barn som av olikaorsaker inte kan bo hemma med sina föräldrar. Trots att familjehemsvården är utbredd i Sverigefinns knapphändig forskning om dess påverkan på hela familjesystemet, och mer specifiktfamiljehemsföräldrarnas biologiska barn. Med grund i detta har vi fått ett intresse av attundersöka just biologiska barns egna upplevelser av att växa upp i familjehem. Syftet medstudien är att undersöka hur och om biologiska barn påverkas av att växa upp i ett familjehem.Därmed undersöka och analysera det biologiska barnets egen berättelse om dennes psykiskahälsa, relationer till föräldrarna samt det placerade barnet, för att utvärdera vilken effektfamiljehemsplaceringar har på deras liv.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där 6 biologiskabarn som har växt upp i ett familjehem fått berätta sin historia. Det insamlade materialet haranalyserats med hjälp av tre olika teorier; KASAM, familjepraktiker samt Eriksonsidentitetsutvecklingsteori.Slutsatserna från studiens resultat tyder på att de biologiska barnen har en grundläggandepositiv syn på familjehemsvården. Däremot hade majoriteten av respondenterna önskat fåttstöd från professionell under sin uppväxt. De biologiska barnen upplever attfamiljehemsplaceringarna har medfört både positiva och negativa effekter. / Foster care in Sweden is widespread, it is the most common intervention for children who, forvarious reasons, cannot live at home with their parents. Despite the fact that foster care iswidespread in Sweden, there is almost no research on its impact on the entire family system,and more specifically the biological children of the foster parents. Based on this, we havegained an interest in investigating biological children's own experiences of growing up in fosterhomes. The aim of the study is to investigate how and if biological children are affected bygrowing up in a foster home. Thus investigate and analyze the biological child's own storyabout their mental health, relationships with the parents and the foster child, in order to evaluatethe effect foster care has on their lives.The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews where 6biological children who have grown up in a foster home told their story. The collected materialhas been analyzed through three different theories; KASAM, family practice and Erikson'sidentity development theory.The conclusions from the results of the study indicate that the biological children have afundamentally positive view of foster care. In contrast, the majority of respondents would haveliked to have received professional support during their upbringing. The biological childrenfeel that the foster home placements have had both positive and negative effects on them. Foster care foster home biological children foster siblings social work Familjehemsvård familjehem biologiska barn familjehemssyskon socialt arbete Social Work Socialt arbete
26	"De hemmavarande barnen får inte glömmas bort" : Familjehemssekreterares upplevelser av socialtjänstens arbete med hemmavarande barn i familjehem / "The home-staying children must not be forgotten" : Social workers experiences of the Social Service work with home-staying children in foster homes Johansen, Annie, Björhag, Ida January 2023 (has links) The purpose of this qualitative study is to investigate and analyze how social workers experience the work Social Services' do with children in foster homes. This study aims to identify what the positive and negative aspects are from working with this group and to determine what changes can be made to improve the services for children of foster carers. The data that was collected from interviews with eight social workers were analyzed through thematic analysis as well as Bronfenbrenner's ecological systems theory. The analysis reveals that the work of Social Services' affects the children in foster homes on micro-, meso-, exo-, and macro-levels. Based on the reports from the social workers the results indicate that their social service offices include home-staying children in the investigation phases. The children are less included during the initial process and at the ending of placements. Most social workers expressed that working with home-staying children is crucial to reduce the risk of placement breakdowns. Additionally, they emphasized the need for more frequent work with this group. Based on the results, this study suggests several possible service improvements to address the needs of home-staying children. Despite policy gaps, some municipalities actively engage with home- staying children. The home-staying children social service foster home social service office biological children birth children foster parents social worker developmental ecological systems theory hemmavarande barn socialtjänst familjehem familjehemssekreterare socialkontor biologiska barn familjehemsföräldrar socialsekreterare utvecklingsekologisk systemteori Social Work Socialt arbete
27	Surrogatmodern och den mänskliga värdigheten : En diskursanalys av den statliga utredningen om surrogatmoderskap, ur ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv Zanzi Ferrando, Diana January 2019 (has links) Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv. Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås. Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder. surrogacy surrogate Commissioning Parents pregnancy pride gay rights gay Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak adoption structural adjustment program sap population control pregnant surrogate mother the coloniality of power pregnancy risks fertility tourism parental order surrogacy arrangements pregnancy risk intended mother assisted reproductive technologies surrogat surrogatmödraskap SOU 2016:11 avreglering fertilitet Insemination IVF provrörsbefruktning donator spermdonator biologiska barn infertilitet Assisterad befruktning livmoder mamma mamma barn barnlöshet ofrivillig barnlöshet pride Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak surrogatmödrarna de nya surrogatmödrarna sexuella övergrepp mot barn barn barnkonventionen europakonventionen eu konstruering diskurs tilltänkta föräldrar surrogatmor surrogatmamma biologiskt band svensk exceptionalism fertilitet adoption klass ras etnicitet kön stratifierad reproduktion fertilitetsturism sap Sexindustri sexturism Malthusianism strukturer värdmödraskap moderskap maktförhållanden makt värderingar mäns våld mot kvinnor kritiskt kritik kritiskt postkolonialt perspektiv perspektiv feministiskt perspektiv reproduktiv hälsa mödraskap varat och varan barns rättigheter föräldraskap hälsa kvinnors hälsa barnets bästa kommersialisering kvinnors rättigheter Olika vägar till föräldraskap altruistiskt surrogatmödraskap fritt val det fria valet frihet surrogatmoderskap utredning mänsklig värdighet mänskliga rättigheter den mänskliga värdigheten kommersiellt surrogatmödraskap altruistiskt surrogatmoderskap sexuella övergrepp handel med barn barnhandel statlig utredning värdmoderskap feminism feministisk teori postkolonial postkolonial teori rasism jämställdhet sexuella rättigheter tredje världen utvecklingsstudier utveckling livmoder livmodershyra hyra livmoder rätt till sin kropp reproduktiva organ reproduktiva rättigheter graviditet riskfylld graviditet exploatering sexuell exploatering globala syd globala nord emotionalitet subjektsposition lagstiftning koloniala idéer kolonialism vientre de alquiler Political Science Statsvetenskap

Page generated in 0.0652 seconds