Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattning kring hur de arbetar med högläsning som undervisningsmetod i klassrummet. Lärarnas arbete med högläsning som metod är intressant att studera eftersom högläsning som undervisningsmetod minskar i takt med att elever själva lär sig läsa. Högläsning som begrepp finns inte dokumenterat i styrdokumenten trots att det i flera delar av läroplanens övergripande mål går att läsas in. Studiens empiriska material insamlades genom en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex lärare som arbetar i årskurs F-3. Analys av resultaten av dessa intervjuer visaratt lärarna i stor utsträckning använder sig av högläsning som undervisningsmetod vid språkutvecklande arbete. Dock är lärarna i studien inte alla medvetna om att de gör det. Studiens resultat stämmer överens med den tidigare forskning som presenterats. Lärarna är medvetna om högläsningens betydelse och vikten av samtal kring det upplästa för elevers språkutveckling. Samtliga lärare i denna studie har planerat in kontinuerliga högläsningsstunder i schemat för att maximalt gynna elevernas språkutveckling. / <p>Inriktning svenska</p>

Forskning visar att förskolans personal inte uppnår de mål Skolverket har satt upp angående språkutvecklande arbete, trots att regeringen har gjort en satsning för att öka kvalitetsarbetet. Förskolans läroplan lyfter fram att barnen i förskolan ska få ta del av högläsning och diskutera litteratur för att utveckla sitt språk. Syftet med vår studie är att undersöka hur högläsning kan bidra till barns språkutveckling. Metoden vi använt oss av för att få reda på förskollärarnas strategier och metoder vid högläsning är enkät. Vid analysen av resultatet har vi använt oss av sociokulturell teori och begrepp som vi ansett är relevanta för vår studie. Resultatet visar att förskollärarna anser att högläsning är synnerligen viktig för barnens språkutveckling. Det framkom även att de ansåg att bokvalet och dess tillgänglighet var betydelsefullt. Viktig slutsats som uppkom i studien var att strategier för högläsning spelar en stor roll för barnens syn på högläsning. Även granskningen av böcker är en viktig uppgift för förskolläraren, och boksamtal är en möjlighet för barnen att bli aktiva deltagare i högläsning.

Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt lärare uttrycker att de använder sig av i sin undervisning för elevernas läsutveckling och hur lärare kopplar detta till läslust. För att få reda på detta har vi genomfört intervjuer och skickat ut enkäter. Materialet för studien består av fyra intervjuer och 312 enkätsvar. Det sociokulturella och kognitiva perspektivet utgör undersökningens teoretiska ram och har varit en central del i vårt resultat och analys. Utifrån detta har vi kommit fram till att de arbetssätt som verkar vara ofta förekommande i arbetet med läsutveckling och läslust är högläsning, och då särskilt i kommunikativa sammanhang som till exempel boksamtal. Utifrån både tidigare forskning och de resultat vi har fått fram ser vi att en viktig faktor för elevernas läsutveckling och läslust är att de får samtala kring vad de har läst. Genom diskussion kring texter får eleverna en djupare förståelse och därmed ökar även lusten för fortsatt läsning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärare menar att de grundar sina val av skönlitteratur i, vid högläsning och individuell läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetssätt lärare menar att de använder vid bearbetning av skönlitteratur. För att ta reda på detta har åtta lärare intervjuats och deras svar har sedan granskats och analyserats med koppling till teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Som teoretisk bakgrund till vår analys har de didaktiska frågorna Hur?, Vad?, Vem? och Varför? använts. Resultatet synliggör sex teman som tillsammans besvarar våra frågeställningar. Lärare grundar sina val vid högläsning och individuell läsning på om texterna är elevnära och har ett innehåll som fångar elevers intresse. Valen kan för några av lärarna grundas i vilken författare som skrivit boken. Bibliotekets utbud och bibliotekarien kan också ha en påverkan på valet samt kan temaområde eller värdegrundsarbete styra. Arbetssätten som är framträdande är boksamtal samt boktillverkning och gestaltning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sex förskollärare på sex olika förskolor beskriver sitt arbete med högläsning och vilka uppfattningar de har om högläsningens betydelse för barns utveckling och lärande. För att kunna närma oss förskollärarnas egna uppfattningar om högläsningens betydelse och ta del av deras redogörelser för deras arbete med högläsning i förskolans verksamhet, har vi utfört vår undersökning som en kvalitativ intervjustudie. I vår genomgång av tidigare forskning har det klargjorts att högläsningen har betydelse för barns utveckling och lärande ur flera aspekter. Samtidigt påvisar forskningen att högläsningen ofta hamnar i skymundan i förskolans verksamhet. Resultatet av vår undersökning visar att de förskollärare som omfattas av studien har haft likartade uppfattningar om högläsningens betydelse för barns utveckling och lärande inom flera områden. Dessa uppfattningar har också i hög grad överensstämt med forskningens bild av högläsningens betydelse, och har berört områden såsom barnens språkutveckling och socioemotionella utveckling, ämnesinlärning och självbild. Vår studie visar att någon form av högläsning sker dagligen i alla förskolor som omfattas utav den. Däremot har resultatet av vår studie visat på skillnader mellan olika förskolor vad gäller exempelvis högläsningens utformning, vilken tid på dagen man väljer att läsa, hur man väljer vilka böcker som ska läsas och hur högläsningen knyts an till den övriga verksamheten. / <p>2019-12-20</p>

I denna systematiska litteraturstudie presenteras och analyseras tidigare forskning kring boksamtalet och det kooperativa lärandet. Syftet med studien är att undersöka dessa undervisningsmodeller utifrån tidigare forskning, för att sedan sätta dem i relation till varandra. Studiens frågeställningar är kopplade till kooperativt lärande och boksamtal som två undervisningsmodeller samt hur de kan påverka elevernas lärande. Till grund för studien ligger 17 vetenskapliga publikationer och avhandlingar. Resultatet visar att samtalet är en viktig del för att utveckla elevernas kunskaper och sociala färdigheter. Det framgår att när lärandet sker i strukturerade sociala sammanhang kan eleverna tillsammans utveckla sina tankar och idéer. Detta sker med hjälp av läraren som ger tydliga ramar för arbetet samt stöttar eleverna för att främja djupare diskussioner. Studiens resultat visar att läraren har en komplex roll i båda dessa sammanhang, där de många gånger kan känna sig osäkra i hur de på bästa sätt ska agera för att utveckla elevernas lärande. Därför menar forskningen att elevers lärande gynnas när de får “mötas i mitten”, det vill säga att genom social interaktion utveckla kunskap tillsammans.

Syftet med denna studie var att genom två forskningsfrågor ta reda på hur femlegitimerade svensklärare arbetar med boksamtal, samt vad de anser attboksamtalet har för påverkan på deras elever. I studien användes en kvalitativmetod, där fem legitimerade svensklärare individuellt intervjuades. Resultatetvisade att de deltagande svensklärarna ansåg att ett boksamtal var främstgynnsamt om syftet var formativt. Genom formativt bedömmande får elevernachansen att utöva och utveckla sina kunskaper i svenskämnet. Genomboksamtal, som sker i mindre grupper, ges rum för eleverna att uttrycka sig ochreflektera över sina egna åsikter och tankar, därigenom även möjlighet till attskapa en självinsikt. Med hjälp av läslogg och introduktionsfrågor kan elevenskapa en kontinuerlig förståelse för bokens innehåll. På så sätt kan elevenförbereda sig för samtalsämnen utifrån bokens innehåll. Därefter kan eleventillsammans med sin grupp, söka en gemensam hållning och en bredareförståelse för både verket och varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett tvärspråkligt angreppssätt vid läsning av en novell kan ge eleverna en djupare förståelse för det skönlitterära verket, där läsning på modersmålet är den oberoende variabeln. Denna kvasiexperimentella studie genomfördes i en klass i ämnet Svenska som andraspråk nationell delkurs 4 och utformades som ett boksamtal. Studien besvaras primärt genom hypotesprövning. I den kvantitativa jämförelsen, som baseras på en kvalitativ analys utifrån Xenia Hadjioannou och Jane S. Townsends (2015) etnografiska diskursanalys, undersöker vi det bakomliggande motivet till deltagarnas yttranden (drag). För att få en djupare förståelse för boksamtalen genomfördes även semideltagande observationer samt en avslutande enkätundersökning. I den inledande kvalitativa analysen samt under observationerna kan en skillnad mellan grupperna observeras där gruppen som fick läsa novellen på både sitt första- och andraspråk uppvisar en djupare förståelse för novellen. Däremot visar den efterföljande kvantitativa hypotesprövningen inte ett statistiskt signifikant resultat varav resultatet inte kan generaliseras till populationen. Trots att studiens nollhypotes inte kan förkastas tyder studiens kvalitativa resultat på att andraspråkslärare bör använda sig av boksamtal i undervisningen samt ge eleverna möjlighet till läsning på sitt modersmål för att, om inte annat, bejaka elevernas tidigare erfarenheter.

Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fyra lärare och 15 elever intervjuats om deras upplevelser av högläsning. Genom intervjuerna har vi fått en inblick i deras upplevelser av högläsningen, som ett verktyg för inlärning.Resultatet lyfter fram elevernas och lärarnas positiva inställning till högläsning. Slutsatsen av studien visar att högläsningens utrymme i undervisningen varierar beroende på lärarens kompetens. Eftersom forskning visar högläsningens fördelar och att lärarna anser att det inte alltid finns tid för högläsning, bör skolledningenlyfta högläsningen och erbjuda kompetensutveckling om högläsning, för att lärarna ska avsätta tid för högläsningen i undervisningen. / utbildningsvetenskap

The purpose of this study is to find out how preschools promote the language development of children by using reading aloud of children's literature and also by finding out which aids are being used when reading aloud. This study is about the preschool's work with reading aloud of children's literature for a language development purpose. The study is made to get an insight into the preschools' working methods with children's literature and reading aloud. The starting points of this study has been the sociocultural theory written by Vygotskij. This study was performed using a qualitative research method involving the use of interviews of preschool teachers as a way of answering the different questions in the study.We have interviewed five different preschool teachers working at two different preschools in two different municipalities in the south of Sweden. The results of this study show that preschools use reading aloud of children's literature to promote children's language development. The preschool teachers work continuously with reading aloud and the children's literature proved to be used for a knowledge development purpose. Various aids are used by the preschool teachers during reading aloud to clarify the content and increase the children's understanding of new words and concepts. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare arbetar med barnlitteratur i förskolans verksamheter, vilka hjälpmedel som nyttjas och hur högläsning av barnlitteratur används för att främja barns språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Denna studie handlar om förskolans arbete med högläsning av barnlitteratur i ett språkutvecklande syfte. Studien är gjord för att få en inblick i förskolors arbetssätt med barnlitteratur och högläsning. I studien har den sociokulturella teorin som Vygotskij företräder varit i fokus. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där intervju som metod har använts för att besvara syftets frågeställningar. Intervjufrågorna har ställts till fem förskollärare på två olika förskolor i två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet i denna studie visar att förskolorna använder sig av högläsning av barnlitteratur för att främja barns språkutveckling. Förskollärarna arbetar kontinuerligt med högläsning och barnlitteraturen visade sig användas i ett kunskapsutvecklande syfte. Olika hjälpmedel används av förskollärarna vid högläsning för att förtydliga innehållet och öka barnens förståelse för nya ord och begrepp.