Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten. Studien visar att förskollärare använder barnlitteratur i syfte att förmedla samhällets normer och värderingar främst när de arbetar med det sociala samspelet i gruppen. Det är vid temaarbete som pedagogerna gör medvetna bokval. I diskussionen framhålls att bokens innehåll borde ha en högre prioritet hos pedagogen och att boksamtal borde förekomma oftare och inte enbart vid temaarbeten.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka föreställningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motstånd mot skönlitterär läsning i skolan. Med utgångspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsläsning är uppsatsens ambition också att reflektera över lärarens roll, hur lärare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad lärare kan lära sig av dem. För undersökningen har fyra elever intervjuats som alla tillhör en särskild undervisningsgrupp där jag är undervisande lärare och ansvarig för svenskundervisningen. Undersökningen visar hur viktigt det är att lyssna på eleverna. När läraren lyssnar på sina elever är de också beredda på att lyssna på läraren och mer öppna för att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda. Lärarens försök att föra in texter i undervisningen som tangerar elevernas fritidstexter möter ett starkt motstånd. Eleverna skyddar den egna kulturen mot en kritisk vuxenvärld och protesterar så kraftigt i högläsningssituationerna att dessa måste avbrytas. När en dialog skapas mellan eleverna och läraren och eleverna upplever att det finns ett intresse för deras fritidstexter visar de också ett begynnande intresse för skolans texter. Genom högläsningen uppstår möjligheten till reflekterande samtal i gruppen. Resultatet av analysen visar att eleverna har en kunskap och erfarenhet av texter som ofta negligeras i skolan. Den lärare som bestämmer sig för att lyssna på sina elever har, visar min undersökning, möjlighet att lära sig mycket om de textvärldar eleverna rör sig i på sin fritid och även mycket om hur de ska kunna forma sin undervisning och erbjuda sina elever meningsfulla lärsituationer i skolan. Undersökningens värde ligger i att ge lärare underlag att utforma undervisning i svenska som möter elevernas förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, boksamtal kring fantasyboken Över näktergalens golv – Sagan om klanen Otori – av Lian Hearn.1       Jag har utgått ifrån Chambers modell för boksamtal. Den främsta anledningen till detta är att jag anser att modellen bygger på ett enkelt och tydligt samtalskoncept såtillvida att fördjupningsstrukturen i Chambers boksamtal går från det allmänna till det mer specifika.2     I Skolverkets Rapport 305 framgår det att lärandet i skolan än mer borde ske i ett meningsfyllt sammanhang. Vidare så lyfts det fram i samma rapport att boksamtal i mindre grupper är ett positivt exempel på en metod som gynnar det meningsfyllda lärandet.3 Litteraturöversikten kretsar därför i mångt och mycket kring de olika beståndsdelar som är centrala för att boksamtal skall upplevas som ett meningsfyllt lärande.      Resultatet och analysen visar att eleverna är positiva till boksamtal och att de upplever att läsintresset har ökat under tiden som boksamtalsprojektet pågick. Eleverna upplever också att lärarens stöd behövs i bokvalsprocessen samt att presentationen av boken är betydelsefull för att läsintresset skall gynnas. Likaså nämner eleverna att de tyckte att boksamtalen hade en öppen samtalskaraktär genom att alla tankar och idéer beaktades.   Nyckelord: Boksamtal, skönlitteratur, läsintresse, Chambers inriktning--------------------------------- 1 Hearn Lian, Över näktergalens golv. Sagan klanen Otori, 2009. 2 Aidan Chambers, Böcker inom oss. Om boksamtal, 1993 3 Skolverket, PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen 2001-2006.  Rapport 305, 2007:114. / The study aims to examine how the boys with a faint interest in reading experience booktalks, and if it promotes their interest in reading. To get an idea of how the students felt about booktalks, I have conducted qualitative interviews with the  students. The selection was made among the students in the class that I teach, who were all invited to participate in the project in the autumn 2009, which revolved around discussions about the content of a literary book. The main criterion for participation in the project/study was that they very sparingly or never had read any fiction in their spare time during recent years. Seven boys showed their interest and in autumn 2009 we carried out, the seven students and I, to have booktalks about the fantasy book Across the Nightingale Floor - Tales of the Otori - Lian of Hearn.1      I have proceeded from Chamber's model for booktalk. The main reason for this is that I think the model is based on a simple and transparent conversation concept provided that the  deeper structure of Chamber's booktalk goes from the general to the more specific.2     The School Board Report 305 shows that learning in school should be done in a more meaningful context. Furthermore. as it is presented in the same report, the booktalk in small groups is a positive example of a method that favors a meaningful learning. Literature review therefore circuits very much around the various elements that are central to discussions around the books as to be perceived as meaningful learning.3     The results and analysis show that students are positive about the booktalks and that they feel that their interest in reading has increased over the time that the study lasted. Students also experienced that teacher support is needed in the process during the selection of the book. In addition, the presentation of the book promotes the interest in reading. Similarly, the students mentioned that they thought that booktalks had a character of open conversation where all ideas were accepted.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket läsning som sker i hemmet i en årskurs 1 och 2 och inställningen till högläsning och egen läsning bland både barn och vårdnadshavare. I årskurs 1 deltog 17 vårdnadshavare och i årskurs 2 deltog åtta vårdnadshavare. Vi har valt ut åtta barn i respektive klass som vi har intervjuat. Vi har använt oss av enkäter och semistrukturerade intervjuer, i och med det har vi valt en forskningsmetod med kvantitativa och kvalitativa aspekter när vi genomfört vår undersökning. Vårt resultat visar att läsning inte förekommer i lika stor utsträckning som vi antog innan vi gjorde denna undersökning. Vår slutsats är att det behöver läsas mer i hemmen och att det behöver läggas mer tid på boksamtal för att barnen ska kunna utvecklas till tänkande läsare.

Syftet med detta examensarbete är att skapa fördjupad förståelse kring samtal om det lästa och hur dessa beskrivs i skol- och utbildningsdokument för lärare i förskoleklass till årskurs 3. Tidigare forskning kring bok- och litteratursamtal visar att denna undervisningsmetod kan utveckla elevers språk, kunskap och identitet. Med kvalitativ textanalys har vald empiri analyserats utifrån teorier om samtalets syfte och hur eleverna genom samtal skapar förståelse för texter. Vår studie visar att samtal om det lästa beskrivs på olika sätt i vår empiri, men att det ofta krävs tolkning för att identifiera. När samtal om det lästa beskrivs i empirin har de som främsta syfte att vara språk- och textutvecklande och de ska fokusera på texters innehåll och handling.

Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare resonerar kring högläsning och boksamtal i förskolan samt deras tankar kring läsmiljöns uppbyggnad för att den ska bli språkligt utvecklande. I denna kvalitativa studie har fem förskollärare intervjuats och tre förskolors läsmiljöer har observerats för att samla in data till studien. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och kategoriserats för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vår studie visar att förskollärare förstår vikten av användandet av högläsning och boksamtal för barns språkutveckling, men att de stora barngrupperna ofta gör att språkutvecklingens syfte försvinner. Förskollärarna hävdar också att högläsningen borde prioriteras mer i verksamheten vilket vi genom denna studie vill fortsätta att inspirera till. / The purpose of this study was to examine what preschool teachers think about reading out loud for children, having book conversations in preschool and their thoughts on the structure of the reading environment in order for it to be linguistically developing. In this qualitative study, five preschool teachers have been interviewed and three preschool reading environments have been observed to collect data for the study. The collected data have been transcribed and categorized and then analysed from a sociocultural perspective. In our study, we have found that preschool teachers understand the importance of reading out loud to children as well as book conversations for children's language development, but with large groups of children the purpose of language development often gets lost. Preschool teachers also argue that reading should be given more priority in the preschool, through our study we want to continue to inspire this.

Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogers erfarenheter och uppfattningar av litteraturen som redskap i undervisning av naturvetenskap i förskolan; i kombination med pedagogledda aktiviteter. Detta har vi gjort med hjälp av semistrukturerade intervjuer via de digitala plattformarna Zoom och Microsoft Teams. Totalt deltog tio respondenter i sex olika förskolor i Mellansverige. Vi har analyserat datamaterialet tematiskt med hjälp av de sex stegen i Braun och Clarkes (2006) analysmodell. Vidare har vi analyserat respondenternas svar utifrån sociokulturellt perspektiv genom Vygotskijs teori. Vårt resultat visar att pedagogerna anser att barn lär sig naturvetenskap genom praktiska aktiviteter med hjälp av sinnena, samtliga respondenter lyfter att litteraturen ses som en introduktion till ett tema eller aktivitet, ett hjälpmedel, introduktion och ett komplement till den praktiska aktiviteten som skapar ett intresse hos barnen till att bland annat utföra experiment. Litteratur kan även bidra till ökad förståelse med kombinationen text och bild. Pedagogerna lyfter få begränsningar med litteratur i undervisning av naturvetenskap. Faktaboken ses som för avancerad för barnen och kan behöva förenklas av pedagogen, möjligheten med faktaboken är att den breddar både barnens och pedagogernas kunskap. Den skönlitterära bilderbokens begränsning är dess fiktiva innehåll. Möjligheterna med den skönlitterära bilderboken är att den ses som mer barnanpassad utifrån barnens nivå. Begränsningar med att arbeta med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur är att pedagogerna anser att det är något som framför allt måste upplevas. Då det kan vara svårt för barnen att förstå utifrån en bok i kontrast till djur och natur som anses lättare att läsa om. Möjligheterna med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur anses vara som inspiration till experiment. Den digitala litteraturen ses som mer tillgänglig än den fysiska litteraturen för att den finns till hands i stunden när barnen intresserar sig för något, biblioteket ses som en resurs för att få tag på litteratur inom naturvetenskap. Det framkommer också att naturvetenskapen går att finna i de flesta barnböcker så länge pedagogen använder de naturvetenskapliga glasögonen. Slutsatsen är att litteratur kan användas för att få sammanhang och bli en del i det mångsidiga lärandet tillsammans med den praktiska aktiviteten och boksamtalet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

A qualitative study that examines the view of book conversations and its relation to norms from a critical literacy perspective.  The truth of a book does not have to be the only truth.  As individuals living in society, we are constantly influenced by norms of the outside world in the form of images and texts. From a child’s perspective, it is not easy to categorise and understand all information, as well as to question what is true or not. Therefore, we believe that preschool is an important arena where we can exchange experiences and take on texts and images together to create an understanding and a place to problematize and reconstruct norms. This qualitative study is based on interviews, where the purpose is to examine and analyze the experience of preschool teachers and child educators of book conversations in relation to norms. We seek to answer the two following research questions: How do preschool teachers and child educators reflect about book talks and their role in in preschool in relation to norms? And what significance do preschool teachers and child educators believe that book conversations in preschool have for children's learning regarding norms? To answer how the preschool works to make visible and reconstruct norms and values, this study relates to the concept of critical literacy. In summary, it can be described as a process where the ultimate goal is to be able to reproduce a text independently.  The study demonstrates that preschool often tends to focus on children's language development in book conversations rather than working with norms. However, there are indications that preschool teachers and child educators, to a certain extent, work to make norms visible, but that it is not further developed into a process of reconstructing stories through book conversations.

The purpose of this study is to explore how norms and values are described in children´s literature and compare these descriptions with the democratic norms and values in the curriculum.  The theory is inspired by Dewey’s theory about the democratic society. We use, concepts that we have identified in the preschool curriculum that define democratic values. The selection of books that we studied have been chosen from a digital multilingual picture book service called polyglutt which is used in preschools all over Sweden.  The method we used to obtain the result was visual text analysis with a qualitative method approach. Previous research shows a collective view of which values are important in preschool and society. The common theme that we saw in the analysis result was the value of care which was shown in many ways in both text and illustrations in all the books.  The result has shown different ways the characters can represent democratic values through their actions. The books allow children the opportunity to understand and relate to different values. In the discussion the importance of the opportunities that children’s books can contribute to their knowledge of democracy. We have discussed the importance of the preschool teacher’s purpose and knowledge surrounding the literature that is present in the preschool. / Syftet med detta arbete är att beskriva hur värdegrundsfrågor behandlas i barnlitteratur och jämföra dessa beskrivningar med den värdegrund som presenteras i läroplanen. Teorin är inspirerad av Deweys teori om det demokratiska samhället. Vi använder de begrepp om värderingar som finns i förskolans läroplan. Urvalet av böckerna som vi analyserat har valts från en inläsningstjänst som heter polyglutt och som används på förskolor i hela Sverige. Metoden som tillämpades för att få fram resultatet var visuell textanalys med en kvalitativ ansats. Tidigare forskning visar en gemensam syn på vilka värderingar som är viktiga i förskolan samt samhället. Det som var ett övergripande tema i resultatet var värderingen omsorg där vi kunde se omsorg i både bild och text i samtliga böcker på många olika sätt.    Resultatet visar olika sätt som karaktärerna kan förmedla demokratiska värderingar på genom sina handlingar. Böckerna ger barnen möjlighet till att relatera till och förstå de olika värderingarna.    I diskussionsdelen lyfts vikten av barnlitteraturens möjligheter för barns kunskap om demokrati och vikten av förskollärarens syfte med och kunskap kring den barnlitteratur som ska finnas på förskolan.

Syftet med den här studien är att uppmärksamma boksamtalets potential i förskolan. Förhoppningen är att bidra med kunskap om det, samt att uppmärksamma utmaningarna som följer. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor med fem utbildade förskollärare. Dessa förskollärare arbetade med barn i åldrarna ett till fem år. I intervjuerna fick de besvara frågor utifrån en intervjuguide, där de hade stor frihet att utveckla sina svar.  Studiens resultat visar att informanterna har stor kompetens i allmänhet, men att den specifika kunskapen om boksamtal eventuellt skulle behöva fördjupas. Studiens resultat visar bland annat att den vuxnes förhållningssätt och atmosfären i förskolan är viktiga beståndsdelar vad gäller barns språkutveckling och lärande. Studien pekar mot att det skulle behövas en tydligare styrning på organisatorisk nivå för att fördjupa kunskapen om boksamtalets olika aspekter. / The purpose of this study is to draw attention to the potential of the book conversation in early childhood education. To contribute with knowledge about it and to pay attention to the challenges that follow. The study has been conducted through qualitative interviews at four different preschools with five trained preschool teachers. These preschool teachers worked with children between the ages of one and five. In the interviews, they answered questions based on an interview guide, where they had great freedom to develop their answers.  The results of the study show that the informants have great competence in general, but that the specific knowledge of book conversation might need to be deepened. The results of the study show, among other things, that the adult's attitude and atmosphere are important parts of children's language development and learning. The study indicates that a clearer governance at the organisational level would be needed to deepen the knowledge, around the book conversations.