Syftet med studien var att synliggöra förskolebarns förståelse om helheten i vattnets kretslopp genom samtal utifrån en skönlitterär bok och efterföljande målaraktivitet. För att ta reda på detta användes deltagande observationer vid ett boksamtal och målaraktivitet. Empirin samlades in från två underlag, barns teckningar som analyserades deskriptivt och videoinspelning som analyserades tematiskt med utgångspunkt i fenomenografin. Tolv barn i åldern fyra till sex år från två avdelningar på samma förskola deltog i studien. Resultatet visar en rik variation av uppfattningar som barnen hade om både helheten och delar i vattnets kretslopp. Sammanfattningsvis kan variationen av uppfattningar beskrivas som en förenklad version av helheten i kretsloppet där delarna regn och moln är mest förkommande i barnens uppfattningar. Avdunstning, kondensering och uppsamling förekom i barnens uppfattningar men inte i samma utsträckning. De teman som framkom i barns uppfattningar av helheten, var att vattnet regnar och avdunstar i en ständig process. Det andra temat var att vatten används, genomgår en reningsprocess för att användas på nytt. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att när vattnets kretslopp undersöks med barn i förskolan, bör grundläggande begrepp introduceras och undervisningen bör fokusera på att fördjupa och nyansera barnens förståelse. / The purpose of this study was to bring preschool children’s conceptions about the entirety of the water cycle to light, through a conversation about a fictional book- and a drawing activity. The study employed a participant observation method during a book talk- and drawing activity. Data was collected from two sources, children's drawings which were analyzed descriptively and video recording which was analyzed thematically from a phenomenographical standpoint. Twelve children from two separate departments in the same preschool in the age 4-6 years participated in the study. The results of the study showed a rich variation in children’s conceptions about both the parts and the entirety of the water cycle. In summary, the variation of conceptions can be described as a simplified version of the entirety of the water cycle. Where rain and clouds, are the most prevalent parts in the children’s conceptions. Evaporation, codensation and collection appeared in children's conceptions but not to the same extent. The themes that appeared in children's conceptions of the entirety were that water rains and evaporates in a continuous process. The second theme was, that water which has been used undergoes a purification process to be used again. Based on the results the conclusion can be drawn that when studying the water cycle with preschool children, basic concepts should be introduced and the education should focus upon deepening and nuanceing the children's understanding.

Uppsatsen analyserar Frida Nilssons bok Jagger, Jagger (2013) och R.J. Palacios bok Undret (2013), som båda behandlar ämnet mobbning. Undersökningens syfte är att dels analysera hur mobbning framställs i dessa böcker, dels hur böckerna, och skönlitteratur med motivet mobbning i allmänhet, kan användas i arbetet mot mobbning i skolan. Analysen genomförs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, med närläsning och litterär texttolkning som metod. I den didaktiska diskussionen om hur böckerna kan användas i undervisning, kopplas egna reflektioner till Louise Rosenblatts receptionsteori och Aidan Chambers boksamtal. Analysen visar på ett flertal aspekter som berör gestaltningen av mobbning i de två barnböckerna, såsom att offren är impopulära, har få vänner samt är normbrytande. De utsätts främst för relationell och verbal mobbning. Förövarna i böckerna har hög social status och är överlägsna sina offer. Omgivningens reaktion och hantering av mobbningen är inte särskilt omfattande. Däremot skildrar Jagger, Jagger den starka inverkan som en utomstående individ kan ha på offrets hantering av mobbningen. Undret har en mer realistisk karaktär och Jagger, Jagger en mer fantastisk inriktning, vilket medför att den sistnämnda får en mer humoristisk lätthet i allvaret och samtidigt öppnar upp för tolkning hos läsaren. Den didaktiska diskussionen belyser skönlitteraturens värde i undervisningen samt hur läsning ger barn tillgång till fiktionsvärldar med skilda perspektiv, vilket i sin tur kan utveckla deras empatiska förmåga.

The main purpose of this essay is to study how classroom interaction can take place in a class for Second Language Learners (SLL).1 I have applied a case study methodology on a linguistic method used by a Teacher in Swedish as Second Language working on a primary school situated in the Southern suburbs of Stockholm. The learning method is based on extensive reading of books which comprehend several learning techniques organized into a process that support the development of linguistic skills such as discussing in a group, writing, reading and thinking in a second language. The methodology applied is based on observations, on an interview with a Teacher in Swedish as Second Language and on a questionnaire answered by 11 students that participated on “Boksamtal”. Based on a theoretical framework about socio cultural theories on learning and scaffolding,2 I attempt to integrate theory and practice to investigate how the Teacher succeed on applying effective methods for second language learning. Through the analyses of the data is also my intention to emphasize the advantages and disadvantages of such a method. In order to clarify the analysis I have identified two different kind of scaffolding: the Teacher-Student interaction and the scaffolding that creates through the learning methods on “Boksamtal”. The results of the analysis shows that a school organization that affirms the student’s identities, has a well organized program based on context-embedded teaching with a combination of different forms of scaffolding succeed to generate critical language awareness and cognitive skills. On the other hand I found several points that are worth attention such as the a lack of cooperation between the mother tongue Teachers and the other Teachers of the school, and the importance of choosing appropriated books on which the students can easily relate to. Furthermore I found two points that need deeper reflection, which strategies can be used for shy students that do not produce a word and how can the school find adequate support for a second language student born in Sweden who has not attained the expected level. 1 Cummins 2001: 3262 Gibbons 2006: 29

Genom att jämföra två bilderböcker undersöker det här arbetet hur döden skildras i barnlitteratur. Den kvalitativa litteraturanalysen fokuserar på hur text och bild skildrar döden och huvudkaraktärens sorg, samt vilka budskap illustrationerna förmedlar. Böckerna som undersöks är ROY av Gro Dahle och Svein Nyhus som publicerades 2009 samt Alla döda små djur av Ulf Nilsson och Eva Eriksson som publicerades 2006. Utifrån tidigare forskning om barn i sorg och sorgebearbetning redovisas hur man som pedagog/lärare kan möta dessa barn. Med hjälp av analysverktyg för text och bild presenteras vidare hur dessa böcker kan användas för att bearbeta frågor och funderingar som elever har. Sammanfattningsvis presenteras hur böckerna kan användas i undervisning, genom boksamtal. / By comparing two picture books, this study examines how death is portrayed in children´s literature. The literature analysis focuses on how text and image depict death and the main characters grief, as well as what message the illustrations convey. The books that will be analysed are ROY by Gro Dahle and Svein Nyhus, which was published in 2009 and All dead small animals by Ulf Nilsson and Eva Eriksson, which was published in 2006. The study will show ways to teach children in grief, based on previous research on children in grief and sorrow processing. And with help from analysis tools, discusses how the books can be used in teaching, through book calls.

The aim of the study is to investigate what pupils in grade 1 think about reading aloud, reading alone, the selection of books, and the significance of reading. A subsidiary aimwas to examine the relation between the pupils’ experiences of reading in the home andtheir ability to discuss a text they have read. A sidetrack in the study aimed to see whether the pupils’ experiences of reading in the home affected their outlook on readingin general. The empirical material is linked in the discussion to earlier research on topics such as learning to read and the significance of reading aloud. The discussion also establishes a parallel to theories of literary envisionment. The methods for thestudy were observation of a book conversation and group interviews with four pupils who had taken part in that conversation. The selection of informants was based on their actions during the book conversation, which led to the selection of two pupils who wereperceived as being more active and two who were less active. The study shows that the informants have a positive attitude both to reading aloud and to reading alone, and three of four prefer reading on their own. In the choice of books it is clear that the pictures are very significant for the pupils. All the pupils say that reading is important and three of the interviewed pupils link the significance of reading to jobs and school, while the fourth drew a parallel to the importance of reading in everyday life.

Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning. / This thesis is written with the purpose to investigate and gain an insight into how teachers of Swedish Language Arts implement work with fundamental values related to xenophobia and racism, through fiction or other texts or media in Swedish high school education. One secondary aim is to investigate whether the teacher makes use of the theoretical approaches critical theory or critical literacy in reading fiction or studies of other texts or media (Tyson 2003 and Janks 2013).The study was conducted through semi-structured interviews of four High School teachers of Swedish Language Arts working at a medium-sized high school in a small town in central Sweden.The study shows that teachers have highlighted the value issues directly related to xenophobia and racism, through literature, films, current news media and discussion in varying degrees: two teachers have included a greater volume of literature and texts linked to values issues in education than others. The critical theories have been applied by the teachers in their teaching, but not to any great extent.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att undersöka hur skönlitteratur som verktyg kan användas i värdegrundsarbetet, med inriktning på integritet som en mänsklig rättighet.  I studien har både manuella sökningar och databassökningar genomförts för att hitta relevant forskning. Detta är en latent kvalitativ innehållsanalys där syftet är preciserat i en frågeställning: Vad säger litteraturvetenskaplig forskning om barnlitteraturens användningsområden gällande värdegrundsfrågor i samhällskunskapsdidaktik, i årskurs F-3? Vårt resultat visar att skönlitteraturen öppnar upp för möjligheter att arbeta med integritet som en mänsklig rättighet i samhällskunskapsundervisningen för årskurs F-3. Resultatet visar att skönlitteraturens möjligheter, förankrat i kunskapsarbetet, kan leda till en reflekterad och genomtänkt värdegrundsundervisning.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterärt skrivande tillsammans med sina elever. Använder sig lärarna av någon speciell metod? Jag vill även ta reda på hur eleverna upplever att det är att skriva berättande texter. Vidare vill jag även undersöka om det finns ett samband mellan intresse för läsning och intresse för att skriva berättelser. Med skönlitterärt skrivande avses i det här arbetet att skriva berättelser. För min undersökning har jag använt mig av två olika metoder: intervju och enkät. Jag har intervjuat sex lärare. De lärare jag har valt att intervjua är lärare som är utbildade i ämnet svenska. Enkätundersökningen är gjord med 130 elever i årskurs 3 och 6. Varför jag valt just dessa årskurser är för att jag vet att de har arbetat mycket med texter och framförallt med att skriva berättelser. Eleverna är med andra ord väl medvetna om vad det är för slags text jag ställer frågor om. De intervjuade lärarna arbetar alla efter metoden genrepedagogik och de använder sig på olika sätt av boksamtal i sin undervisning. Det framgår av resultatet att det som är svårast med att skriva berättelse varierar och det kan vara fantasin, strukturen eller att eleverna inte förstå vad de olika begreppen som används inom skrivandet betyder och att det gör skrivandet svårt. Resultatet visar även att det finns en koppling mellan intresset att läsa och intresset/förmågan för att skriva berättelser. Det framkommer också att de elever som läser böcker har en fördel i sitt skrivande när det kommer till uppbyggnad av texten och att få en röd tråd genom hela berättelsen. / The purpose of my essay is to investigate how teachers work with fictional writing together with their pupils. Do teachers use any particular method? I also want to find out how pupils feel about writing narrative texts. My purpose is also to investigate whether there is a connection between interest in reading and interest in writing stories. I am doing my research with pupils of the age 9-12. In my study, fiction writing is referred to as “writing stories”. For my research I have used two different methods: interviews and surveys. I have interviewed six teachers. The teachers are teachers who are educated in the subject Swedish. The survey was conducted with 130 pupils in grades 3 and 6. Why I selected year 3 and 6 is because I know that they have worked a lot with writing stories. The interviewed teachers teach according to the method of genre that means that the text is broken down into smaller parts and the pupils learn how to write different stages in a text. The narrative text has a beginning, a middle, a solution and then the end. The teachers use different ways of book discussions in their teaching. The result shows that what pupils find most difficult in writing stories varies. It may be the imagination, the structure or not understanding concepts that make it difficult. The result also shows that there is a link between the interest to read and the interest/ability to write stories. The teachers say that pupils who read a lot also write better than pupils who do not. The readers often tend to have a better red thread through their own stories.

Studiens syfte är att urskilja teman i böckerna om Musse och Helium genom en litteraturanalys, samt vilka teman som framkommer genom elevers (åk 1–2) tolkning av ett utdrag ur böckerna. Studien fokuserar även på befintliga och framtolkade teman från böckernas tillhörande lärarhandledning. Studiens tre resultat jämförs i en komparativ analys. De teman som tolkades fram i litteraturanalysen var; det goda och det onda, dörren till ett magiskt land, att ta lärdom av livets utmaningar, samt det kompetenta barnet. De teman som eleverna tolkade fram i textsamtalen var; det goda och det onda, den hemliga fantasivärlden och allt hänger på dom!. I analysen av lärarhandledningen tolkades en mängd olika teman fram, några var redan vedertagna i instruktionen, vår tolkning av lärarhandledningen landade i att det går att urskilja flera teman beroende på vilken avsikt som finns. I den komparativa analysen så synliggjordes likheter och skillnader mellan de olika teman som tolkats fram i samtligt resultat. Analysen synliggjorde också möjligheter och svårigheter mellan olika arbetssätt. Vår huvudsakliga slutsats är att vi ser goda möjligheter med att arbeta med detta material med tillhörande lärarhandledning i undervisning. Materialet bör däremot inte ses som fullständigt, då vi ser fler möjligheter att använda det skönlitterära verket än vad lärarhandledningen innefattar.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.