Denna uppsats handlar om hur en bra chef är och hur en bra chef inomäldreomsorgen kan definieras.Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Är det personlig mognad eller braegenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra medkarriärtänkande, intresse, makt eller är det personlig utveckling? Vad är det somdriver en människa att arbeta som chef?För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, därvi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inomäldreomsorgen. I vår resultatredovisning har vi bearbetat våra intervjuer genom atttematisera enligt grund teorin. Vår analys är sammankopplad med ett humanistiskt synsätt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap. / This essay is about how a good boss is, and how a good boss in care of the elderlycan be defined.The questions that this essay is built on are: Is it personal maturity or goodcharacteristics that make a person a good boss? Is it about making a career,interest, power or personal development? What drives a person to work as a boss?To answer our questions, we used a qualitative method. We conducted sixinterviews with different directors in care of the elderly. In our result, we haveworked up our interviews according to the Ground Theory. Our analysis isconnected to a humanistic approach and a situational and developmental focused leadership.

Grundskolan är alltid ett aktuellt ämne i det svenska offentliga rummet. Verksamhetens professionalism påverkas av dess ledare, både lärare och rektorer. Det pedagogiska ledarskap som utövas sätter en prägel på hur eleverna når måluppfyllelsen eller ej. Forskning finns i överflöd om ledarskap och pedagogik, men kanske inte i samma utsträckning när det kommer till rektorernas roll i det hela. Därför har det föranlett mig att undersöka vilken uppfattning olika skolledare har om det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna sätter en ton och påverkar sina medarbetare vilka i sin tur påverkar eleverna. Produktion av empiri har skett genom intervjuer med olika skolledare. Analys av materialet har visat på återkommande mönster och i vissa fall ett resultat som motsäger tidigare forskning. Skolledarna uppfattar det pedagogiska ledarskapet som ansvaret att, tillsammans med alla individer i verksamheten, utveckla lärandet med hjälp av visioner och struktur. Skolledaren har dock sista ordet  och denna lutar sitt pedagogiska ledarskapt mot det formella chefskapet.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett merbyråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell rolldär fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov avvarandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft enstark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till attyrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan avvidareutbildningar för chefer och ledare skapats. En känd vidareutbildning för just chefer ochledare är Executive Master of Business Administration, (EMBA).DiMaggio och Powell menar att trots att organisationer vill vara unika finns en stor dragningmot homogenitet i det organisatoriska samhället och förklarar detta i sin teori om institutionellisomorfism. Tidigare forskning har studerat det organisatoriska livet med institutionell teori,men inte kombinerat med vidareutbildningar ur ett fenomenologiskt perspektiv som är aktuelltför uppsatsen i fråga. Genom att titta på vidareutbildningen EMBA som exempel är syftet attundersöka vad vidareutbildningar inom chef- och ledarskap förmedlar utöver enkunskapsteoretisk bas. Samtidigt är syftet att få en djupare förståelse för hur och varförvidareutbildningar inom chef- och ledarskap genom deltagarna bidrar till mer likaorganisationer. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer med nio deltagare som gåtten svensk EMBA-utbildning och har positionen chef i arbetslivet. En fenomenologisk ansats harvalts i undersökningen för att kunna förstå hur respondenterna har sett på sin utbildning och vaddet bidragit till i deras roll som chef. Ansatsen har även valts för att göra det möjligt att studeraur både ett individ- och samhällsperspektiv om det finns fenomen som kan förklara hurvidareutbildningarna genom sina deltagare bidrar till likformiga organisationer.Fenomenet, som genom undersökningen upptäckts ur individens och samhällets perspektiv, ärkontaktnäten. Kontaktnäten bidrar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte deltagarna emellan även efterutbildningens slut. Det kan också fastställas genom empirin att värdet av EMBA är att få kännagemenskap med andra i liknande positioner och nätverken uppfyller chefernas sociala behov,som det kan finnas en avsaknad av i arbetslivet på grund av deras position. Resultatet avempirin samt teorin kan påvisa att vidareutbildningen EMBA bidrar till mer homogena cheferoch i sin tur mer likformiga organisationer.Undersökningen kan inte generaliseras till en större population. Det hade därför varit intressantför vidare forskning att genomföra en större undersökning, för att se om alla vidareutbildningarbidrar till mer homogena chefer och varför utbildningarna inte främjar olikhet.

Uppsatsen tar upp huruvida det är hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritära eller om det finns en annan förklaring.

Baselregelverket är en samling råd och riktlinjer som har som mål att skapa finansiell stabilitet för banker världen över. Det finns i tre omfattningar och efter finanskrisen år 2008 påbörjades ett betydande reformarbete av Basel II efter att banker inte fångade upp riskerna i tillräckligt stor utsträckning. Med ökade kapitalkrav och en förbättrad riskhantering hos bankerna har Baselkommittén som mål att de tidigare bristerna med regelverket inte ska upprepas. Detta har medfört stora interna organisatoriska förändringar för bankerna. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur finanskrisen år 2008 och reformarbetet av Baselregelverket påverkat chefers handlingsutrymme på svenska banker, där begreppet handlingsutrymme utgår från managerial discretion som handlar om chefers handlingsfrihet under påverkan av externa faktorer. Studien kommer därmed att bidra med en ökad förståelse för regelverket och lyfta fram personliga uppfattningar om hur regelverket har påverkat cheferna.   Kandidatuppsatsen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där vi utförde semi-strukturerade intervjuer med åtta respondenter med chefserfarenhet från svenska banker. Empirin som vi har fått fram tyder på att cheferna upplever ett minskat handlingsutrymme som en påföljd av mer komplexa regelverk. Det har blivit mer komplicerat för cheferna i dag jämfört med innan krisen att styra bankernas dagliga verksamhet på grund av ökade krav på regelefterlevnad och noggrannare uppföljning av riskmätning och kapitalkrav. Vi har även kommit fram till att cheferna upplever förändringar i sitt handlingsutrymme beroende på faktorer som exempelvis bankens storlek och deras införande av olika internmetoder. / The Basel Accords are a collection of advice and recommendations that strives to establish a financial stability of banks all over the world. The accord exists in three versions and after the financial crisis 2008 a considerable reform was established of Basel II due to the fact that previous versions did not accurately handled risks well enough. With the increasing capital requirements and improved risk management at banks, the Basel Committee on Banking Supervision wants to ensure that the previous flaws with the accord will not be repeated. This has resulted in big organizational changes for the banks. The purpose of this paper is to investigate how the financial crisis 2008 and the reform of the Basel Accord that followed have affected the latitude of managerial action of the managers in swedish banks, which is based on managerial discretion that mean changes in managerial roles under influence of external factors. The study will thereby contribute with an increased understanding for this accord and point out personal perceptions of how the regulation have affected the managers.   This bachelor thesis is based on a qualitative research where we performed eight semi-structured interviews with respondents having managerial experiences from swedish banks. The empirical data we have obtained shows that managers perceive a reduced latitude of managerial action as a consequence of more complex regulations. It’s more complicated for managers today considering how it was before the crisis to control the daily operations of the bank because of the increased demand for compliance and a stricter monitoring of risk measurement and capital requirements. We have also concluded that managers are experiencing different changes in the latitude of managerial actions depending on factors such as the bank’s size and how they introduce the various internal methods

Due to a major generational renewal within the public sector, a large number of managers are anticipated to be recruited in the near future. Management in public sector is often separated from management in private sector, since public businesses has special demands to consider. The public management is also distinguished due to the fact that they have responsibility over a larger number of employees than managers within other branches of industry. During the last few decades, the public sector has reformed and taken on a more corporate like structure, which has transformed the public leadership. Previous research on public leadership and general leaderships theories has shown that management is more successful if the manager is able to interface with its employees. To favour the leadership it is important for managers to be aware of the employees’ expectations and demands. These facts make it interesting to study which expectations that lies on managers within the public sector. Due to this, this study aims to create an image of how preschool management is perceived by public preschool employees and to elucidate employees’ expectations of future public managers. Our central questions are:• From a preschool employees perspective, what does it entail to be a preschool manager within the public sector?•    What are preschool employees expectations of their future preschool managers? To answer these questions, interviews were held with six preschool teachers from two different preschools in Örebro kommun. The results showed to some extent similar perceptions and expectations on preschool managers, but the empirics also revealed great differences in some standings. The conclusions drawn from the study is that employees have distinct expectations on their managers, especially considering distinctness and the ability to listen. / Genom ett aktuellt generationsskifte inom offentlig sektor förväntas ett stort antal nya chefer, bland annat inom förskolan, tillsättas. Att vara chef inom offentlig sektor skiljs ofta från att vara chef inom privat sektor, då offentliga verksamheter har en annan kravbild över sig än vad privata verksamheter har. Det offentliga chefskapet särskiljs även då dessa chefer i regel är ansvariga över ett större antal anställda än chefer inom andra branscher. Under de senaste årtiondena har den offentliga sektorn reformerats mot en mer företagslik struktur, vilket förändrat det offentliga ledarskapet. Tidigare forskning inom offentligt ledarskap samt inom generell ledarskapsteori har konstaterat att det är lättare att vara framgångsrik i sitt ledarskap om man som chef har ett lyckat samspel med sina medarbetare. Att som chef känna till vilka krav och förväntningar som finns från medarbetarnas sida kan också underlätta för ledarskapet. Detta gör det intressant att studera vilka förväntningar som finns på chefskapet inom offentlig sektor. Därmed syftar denna studie till att skapa en bild av hur förskolechefsrollen uppfattas av offentligt anställda förskollärare och belysa deras förväntningar på framtida förskolechefer. Frågeställningar:•    Vad innebär förskolechefsrollen ur en förskollärares perspektiv?•    Vilka förväntningar har förskollärare på sina framtida förskolechefer? För att besvara dessa frågeställningar intervjuades sex stycken förskollärare från två olika förskolor inom Örebro kommun. Resultatet visade till viss del på liknande uppfattningar och förväntningar på förskolechefer, men visade också på stora skillnader i vissa avseenden. De slutsatser som kunde dras var att det finns tydliga förväntningar på chefen från medarbetarnas sida, särskilt vad gäller lyhördhet och tydlighet.

Sverige är och har länge varit ett land som ligger i framkant när det gäller jämställdhetspolitik, trots detta fortsätter männen att dominera de ledande positionerna. Syftet med denna studie är att undersöka chefer inom en organisation i bilbranschen, för att urskilja hur de ser på ledarskap, rekrytering och kvinnors möjligheter att avancera till chefspositioner. Åtta chefer på olika anläggningar inom samma organisation intervjuades semistrukturerat. Samtliga chefer i studien är män, eftersom vi vill utöka den tidigare forskningen med ett perspektiv från de som står överst i maktordningen. Empirin analyserades med hjälp teorier om homosocial reproduktion, oreflekterad/reflekterad magkänsla, beslutsfattande med system 1 och 2, rollöverensstämmelse och tre synsätt på kvinnligt ledarskap. Utifrån empirin gjordes även jämförelser med den tidigare forskningen som bland annat behandlar homosocialitet och kvinnor och mäns möjligheter att bli chef. Slutsatsen av studien är bland annat att cheferna visar homogena mönster mellan hur de beskriver sig själva och vad de söker efter hos en chefskandidat. Samtidigt använder de gärna sig av magkänsla vid rekrytering, vilket kan öka risken för homosocial reproduktion. Detta kan eventuellt hindra kvinnor att båda träda in i och avancera till chefspositioner i organisationen. Vissa av cheferna talar om en kultur som finns i företaget där kvinnor har svårare att bli accepterade som chefer än män. Ett annat mönster vi finner i empirin är att cheferna uppvisar föreställningar som överensstämmer med teorin om rollöverensstämmelse. Att den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen är svåra att förena är ytterligare en potentiell bidragande faktor till att kvinnliga chefer möter hinder både vid avancemang till högre positioner och i sin roll som ledare. Flera av cheferna uppmärksammar att det finns strukturella problem som hindrar kvinnor från att bli chefer generellt i samhället, dock är det få som uppger att de ser några strukturella problem eller att kvinnor skulle möta hinder inom den egna organisationen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka linjechefers upplevelse av sitt chefskap efter centraliseringen av HR-avdelningen, och decentraliseringen av de arbetsuppgifter som rör HR-arbetet. Genom en kvalitativ studie genomfördes åtta intervjuer med linjechefer inom en energikoncern i Mellansverige. Fokus låg på linjechefernas erfarenheter, berättelser och upplevelser av sitt chefskap, efter den organisationsförändring som genomförts. Data analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys, där fyra huvudteman framkom ur det transkriberade materialet. Resultatet visade att linjecheferna upplevde att faktorer som samarbete, tydliga förväntningar, ett större eget ansvar samt avskiljandet av chefskap och ledarskap bidrog till att de förändringar som centraliseringen medförde upplevdes som positiva. Betydelsen av dessa faktorer i och med decentraliseringen av de arbetsuppgifter som rör HR-arbetet har således bidragit till att linjecheferna känner att de klarar av att hantera de ökade krav som ställs på dem som chefer, och att de trivs med sitt chefskap. / The aim of the present study was to investigate line managers’ experiences of their managementship after centralization of the HR department, and the decentralization of tasks that are related to HR work. Through a qualitative study, eight interviews were conducted with line managers within an energy corporate group in Central Sweden. The focus was on the line managers' experiences, narratives and experiences of their managementship, after the organizational change that was implemented. Data were analyzed using inductive thematic analysis. The result showed that the line managers felt factors such as cooperation, clear expectations, greater responsibility and also that the separation of managementship and leadership contributed to the changes that centralization brought, were perceived as positive. The importance of these factors with the decentralization of the tasks related to HR work has thus contributed to the line managers feeling that they are able to manage the increased demands placed on them as managers, and that they enjoy their managementship.

Uppsatsens syfte är att studera hur kvinnor som är chefer framställer chefskapet och svara på frågeställningen på vilka sätt chefskapet konstrueras samt vilka villkor och förväntningar som finns utifrån kvinnornas konstruktioner. Totalt intervjuades sex kvinnliga chefer i semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjutranskriptioner identifierades tre tolkningsrepertoarer och tre subjektspositioner. Tolkningsrepertoarerna var; ”det professionella samspelet”, ”det kravfyllda chefskapet” och ”den manliga och det kvinnliga i chefskapet”. De identifierade subjektspositionerna var; ”chefen som kollega”, ”chefen som den ytterst ansvariga” och ”den elaka kvinnan”. Studien genomfördes med diskurspsykologisk och socialkonstruktionistiskt teori och metod. Studien resulterade i identifierandet av tre tolkningsrepertoarer och tre subjektspositioner inom vilka olika aspekter av hur chefskapet konstruerades redogjordes för samt hur dessa kan tolkas i förhållande till förväntningar och villkor. / The purpose of this paper is to study how female managers constructs leadership and to answer in what ways leadership can be constructed together with what conditions and expectations that exists based on the women´s constructs. Six female managers where interviewed in semi structured interviews. From the interview transcripts three interpretation repertoires and three subject positions where identified. The identified interpretation repertoires where; “the professional teamwork”, “the demanding leadership” and “the male and female in leadership”. The subject positions where; “The manager as a colleague”, “the manager as the ultimately responsible” and “the mean woman”. The study was conducted with discourse-psychological and social constructionistic theory and method. The result of the study showed the identification of three interpretation repertoires and three subject positions within which different aspects of how leadership was constructed and how they can be interpreted in relation to expectations and terms.

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien. Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner. Dessa har analyserats med innehållsanalys som metod. Cheferna företräder olika delar av den kommunala verksamheten. Alla har erfarenhet av systematiskt arbetsmiljöarbete och har personalansvar för fler än 15 anställda. Cheferna beskriver chefskapet, medarbetarskapet, god organisation, resurser och erfarenheter från tidigare arbetsmiljöarbete som främjande faktorer. Chefskapets ansvar är att skapa struktur i form av mål, rutiner och systematiska arbetssätt som årsplaneringar och handlingsplaner. Det ska även skapa systematiska sätt att inventera den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genom skyddsronder och forum där medarbetarskap och chefskap kan mötas. Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och fokusgrupper är exempel på detta. Organisationen kan verka främjande men är också den faktor som cheferna anger som en icke påverkbar faktor för SAM. De nämner ekonomiska och personalramar, organisationsstrukturer, omorganisationer och konkurrensutsättning. Ett identifierat och uppbyggt nätverk av stödjande resurser som företagshälsovård (FHV), human resources (HR) och kollegor är en främjande faktor. Alla faktorer är viktiga var för sig men enligt cheferna är det absolut viktigaste en dynamisk samverkan mellan chefskapet, medarbetarskapet, organisationens krav och övriga stödjande resurser samt begränsande faktorer. Detta blev temat för studien. / Abstract   This study aims to describe the municipal managers´ perceptions of the factors that promote systematic occupational health and safety management (SOHSM). SOHSM is part of the Work Environment Act and is an important tool to create a good working environment, to increased efficiency and reduced costs. The occupational health nurse has an important task to support managers and organizations in their work. Antonovsky's (1987/1991) theory, sense of coherence (SOC) and essentially the salutogenic, health promotional approach has been the basis of this study. The study seeks to ascertain the factors that unit managers within the municipality consider promote SOHSM. The study has a qualitative descriptive design. Data has been collected through semi-structured interviews with six managers from two Swedish municipalities. These interviews were analyzed using content analysis method. The managers represent different parts of the municipal operations. All have experience in SOHSM, and are responsible for more than 15 employees. The promoting factors described by the managers are leadership, employees’ engagement, supportive organization, resources and experience from previous SOHSM.  Leadership responsibility is to create a structure of goals, procedures, and a systematic approach to annual planning and action plans. It should also create a systematic way to survey the physical and psychosocial work environment through safety checks and forums where employees and managers can meet. Workplace meetings, performance reviews and focus groups are examples of this. The organization may act promotional but can also be a non-responsive factor for SOHSM, according to the managers. They mention financial and human resources frameworks, organizational structures, reorganisations and competition. An identified and structured network of supportive resources such as occupational health, human resources (HR) and colleagues is a promoting factor. All factors are important themselves according to the managers, but most important is a dynamic interaction between the leadership, the employees’ engagement, organization requirements and other supportive resources and limiting factors. This became the theme of the study.